Försvarets Materielverk (FMV) är en civil myndighet som sköter all anskaffning av materiel och tjänster åt Försvarsmakten (FM). Vid anskaffning måste de rätta sig efter de upphandlingslagar som gäller i Sverige, bland annat Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) samt Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). För att anskaffningsprocessen ska bli lyckad krävs att FM tydligt definierar det behov de har gällande anskaffning av varor och tjänster. Än viktigare är att FMV bryter ner behoven i väldefinierade och tydliga krav. Detta för att undvika missförstånd och tolkningar som kan leda till att den vara eller tjänst som levereras inte motsvarar behovet.

Bakgrund: Hand i hand med dagens ökad fokus på risk har intresset ökat för ettriskhanteringskoncept som kallas Enterprise Risk Management (ERM). Tanken medmodellen är att hantera risk övergripande istället för isolerat på separata områden iföretaget. De största fördelarna med modellen sägs vara bättre beslutsfattande inomorganisationen, att riskmedvetenheten ökar och att intressenter får bättre förtroendeför företaget.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra den teoribildning om ERM som växerfram med praktisk erfarenhet från icke-finansiella företag som implementeratmodellen. Målet är också att skapa förståelse för både för- och nackdelar medmodellen.Avgränsning: Undersökningen har inriktats på icke-finansiella företag eftersom färrestudier har gjorts inom området.Metod: En kvalitativ fallstudie av två icke-finansiella företag har genomförts med enabduktiv ansats och en blandning av explorativ och deskriptiv design.Resultat: Undersökningen visar att ERM skapar vissa positiva effekter för företagenmen också att en del problemområden har identifierats. De begränsningar i modellensom uppstår anses vara nära relaterat till svårigheten med att hantera mjuka risker ochproblemet med att ERM kan bidra med för stor passivitet i verksamheten dåminimering av risk blir mer omfattande.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt.

Bakgrund och problem: IASB beslutade 2008 att ersätta IAS 39 med IFRS 9 då IAS 39 ses som alltför omfattande och komplex. Processen har delats upp i tre faser. Fas 1 behandlar klassificering och värdering, fas 2 behandlar nedskrivningar och fas 3 behandlar säkringsredovisning. Denna uppsats behandlar endast fas 2. Både redovisare, revisorer och användare av finansiella rapporter anser standarden för finansiella instrument vara komplex.

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer.

En börsnoterad elitidrottsklubb utför både sportsliga och finansiella prestationer. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser, eller är marknadsvärdet helt baserat på de finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frågeställningar och analysera sambandet mellan: ? De finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben. ? De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.

Syftet med denna uppsats är att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primära uppgift är att granska bolags, noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnå en enhetlig och regelrätt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande på Redovisningsrådets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att på det viset få fram information av Panelens effektivitet.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Syfte: Att identifiera de problem och/eller svårigheter som uppstått efter införandet av IAS 39 och dess krav på att finansiella instrument ska värderas till verkligt värde. Metod: Uppsatsen har genomförts med hjälpa av en induktiv metod. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sekundärdata består av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Teorin om det institutionella tänkandet har använts samt Streek & Schmitters modell.

När den nya Aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 blev det åter tillåtet för svenska företag att uppta så kallade kapitalandelslån. Återbetalning och ränta på dessa lån är beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella ställning.Syftet med uppsatsen är att ge läsaren kunskap om hur stort behovet är av den nya finansieringsformen kapitalandelslån samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna på den svenska finansiella marknaden..

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att kartlägga internationella och nationella rekommendationer för hjärtscreening samt ta reda på hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjärtscreening.På vilket sätt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjärtscreening?Hur ser specialidrottsförbunden på vem som tar ansvar för genomförandet av hjärtscreening?Hur arbetar specialidrottsförbunden för att få ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening till sina elitidrottare? MetodDenna studie är en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har använts är en explorativ intervju med öppna, strukturerade frågor. Samt den ?riktat öppna? intervjun.

Organizational Ambidexterity är ett relativt nyuppkommit begrepp och få undersökningar har gjorts kring ämnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har främst fokuserat på hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har även forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation då de två komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vända blicken bort från ledarens roll i en organisation att inverka på Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat på belöningssystemets inflytande på Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i både finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkännages som en transaktion utav finansiell ersättning vid utfört arbete.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.