Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Som en hjälp för företag att uppnå resultat och motivera till prestationer hos sina anställda används i många fall belöningssystem. Från att belöna individer baserat på deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade på en mänga olika sätt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktär, grupp- eller individbaserade, långsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur Länsförsäkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anställda samt att jämföra det med skaparens syften. Länsförsäkringar har infört en monetär form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetär form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen användes en modell som bygger på effektsynsättet och förväntansteorin, på vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkätundersökning riktad mot de anställda utformades.De specifika frågor som besvarades i studien var om de anställda blir motiverade av belöningssystemen, om de anställdas och skaparens uppfattningar skiljer sig från varandra samt om det är några skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som används är motiverande men att diagrammen behöver ändras för att uppfattas som positiva ur de anställdas synvinkel. Uppfattningen från gruppen och från skaparen av systemen skiljde sig åt gällande om systemet var rättvist annars var de relativt samgående.

Allt fler företag blir globala och har internationella kunder. För att öka sina chanser att få finansiering noterar många svenska företag sig på utländska marknadsplatser. Den snabba förändringen av de internationella finansiella marknaderna har medfört en utbredd användning av ett flertal finansiella instrument. Europaparlamentet har godkänt en förordning om tillämpning av IAS, som trädde i kraft i början av juni månad 2002. Förordningen kräver att alla börsnoterade europeiska företag senast 2005 ska upprätta koncernredovisning enligt IAS.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

En avreglerad marknad har lett till nya förutsättningar för handel med spannmål. Svenska jordbrukare har numera större möjlighet att själva påverka försäljningspriset utifrån spannmålsmarknadens fluktuationer. En globaliserad marknad där prissättningen styrs av utbud och efterfrågeförhållanden ger även de småskaliga jordbrukarna större incitament att aktivt följa prisförändringarna. Denna studie ämnar utvärdera småskaliga lantbrukare i mälardalsregionen och deras inställning till att teckna kontrakt på råvaror. Vid analys av beslutsprocessen har riskattityder utgjort en betydande faktor för studien. I studien har fyra grundliga intervjuer med småskaliga lantbrukare genomförts. Samtliga jordbrukare har liknande förutsättningar och bedriver liknande verksamheter.

Företagen riskerar att utsättas för förlustbringande värdeförändringar i tillgångar och skulder, eftersom de exponeras för olika marknadsrisker som fluktuationer i räntor, växelkurser, råvaru- och aktiepriser. För att skydda sig mot dessa fluktuationer och för att minimera exponeringen av marknadsriskerna, använder företag sig av olika typer av finansiella instrument. IFRS 7 är den standard som behandlar finansiella instrument och riskupplysningar. Standarden infördes år 2007, med avsikten att intressenten ska kunna tillgodoses relevant information om företagets hantering och exponering av finansiella risker.Syftet är att genomföra en studie på finansiella företag inom segmenten Large- och Small Cap och undersöka till vilken grad de efterföljer upplysningskraven beträffande marknadsrisker enligt IFRS 7, samt huruvida det förekommer något samband i upplysningsgrad och Cap-tillhörighet.Studien behandlar samtliga finansiella företag inom Large- och Small Cap-segmenten. Punkter i IFRS 7 som berör marknadsrisker har valts ut och företagens årsredovisningar har granskats för att undersöka upplysningsgraden och om det finns ett samband mellan upplysningsgrad och Cap-tillhörighet. Resultatet visar att företagen inom Large Cap-segmentet upplyste helt enligt kriterierna i 36 fall av 64 och företagen inom Small Cap upplyste helt enligt kriterierna i 9 fall av 32.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rådgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill säga huruvida konsument-skyddet kommer att stärkas på den finansiella marknaden. Uppsatsen avser även att undersöka om denna eventuella förstärkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet på den finansiella marknaden. Analysen visar på att lagen uppfyller sitt syfte genom att rådgivarens ansvar för brister i rådgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rådgivaren incitament att verkapå ett sätt som gynnar konsumenten och i förlängningen också effektiviteten på den finansiella marknaden med en starkare samhällsekonomi som följd..

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmått kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgått stora förändringar sedan avregleringen år 1996 och är därför särskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av några stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera på kunderna i samma utsträckning som idag eftersom kunderna då inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat på marknaden och företagen måste arbeta hårdare med att tillfredställa kundernas behov och önskningar.

En regel med både fram- och baksidor är en studie med syftet att belysa och analysera hur utbildningsersättningen utifrån föreningarnas perspektiv påverkar svensk herrfotboll på division 1 och 2-nivå. I studien så har det gjorts tio semistrukturerade intervjuer med sportchefer eller herrfotbollsansvariga i division 1 och 2-föreningar för att komma fram till studiens resultat och analys. Utbildningsersättningen är en kompensation som ska utgå till föreningar som har utbildat en spelare mellan 12 och 21 års ålder. Utbildningsersättningen betalas till dessa föreningar när spelaren skriver sitt första professionella kontrakt. Utbildningsersättning betalas också när spelaren skriver kontrakt med nya föreningar fram till och med det år han fyller 23 år.Resultatet av studien visar att föreningarna tycker att utbildningsersättningen ska kompensera de föreningar som tar fram talanger.

Sammanfattning Titel: Varför förekommer offset inom försvarsindustrin?Studie om kompensationshandel utifrån nationalekonomiskateorierDatum för seminarium: 8 juni, 2007Ämne/Kur's: Nationalekonomi, kandidatuppsat's 10pFörfattare: Linnéa MörkHandledare: Jerker HolmSyfte: Syftet har varit att undersöka varför offset förekommer inomförsvarsindustrin och förklara fenomenet utifrånnationalekonomiska teorier.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ analysmetod. Jag hargenomfört intervjuer på Saab AB och ISP (Inspektionen förstrategiska produkter) för att på det sättet finna aktuell fakta omhur företag arbetar med offset idag.Slutsat's: Det är främst fem nationalekonomiska teorier som påverkarförekomsten av offset. Den välvilliga staten, Public Choiceteorier, Fångarna's dilemma och teorier kring hold up problemetoch ofullständiga kontrakt. Dessa olika teorier förklarar varföroffset idag är vanligt förekommande inom försvarsindustrin ochvilka incitament som ligger bakom valet av handelsform..

Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.