Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

För många av dagens kunskapsintensiva företag uppkommer det en problematik vid utformandet av belöningssystem. Detta då deras output inte kan kvantifieras med finansiella mått. Ett exempel på en verksamhet med detta problem är FoU-avdelningar. Vårt syfte med denna studie är således att beskriva och analysera hur belöningssystem utformas i FoU-avdelningar. Vår teoretiska referensram och sedermera analytiska underlag, baseras på en kombination utav Thompson & Stricklands och Cummings & Worleys teorier kring belöningssystem.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

Efterfrågan på räntefria banktjänster har ökat i Sverige, vilket främst beror på den utvecklande invandringen som efterföljer religiösa principer i sitt vardagsliv. Detta har vidare resulterat i att allt fler individer i det svenska samhället väljer att avstå från stora lån samt sparande då det strider mot deras religion. Individer som således är i behov utav kapital, vänder sig istället till vänner samt släktingar för att exempelvis kunna ha möjlighet till att köpa en bostad.En av de mest väsentliga faktorerna till varför konventionella banker inte utvecklar räntefria sparalternativ är på grund av reglering samt lagstiftning. Historiskt sett har det traditionella systemet i bankerna funnits under en väldigt lång tid, vilket resulterar i en effektiv reglerings- samt tillsynsorgan. Bankerna anser även att en utveckling av räntefritt sparande kräver en efterfrågan som är större än vad den är i dagsläget.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konventionella banker förhåller sig till räntefritt sparande samt hur den yttre omgivningen, exempelvis andra banker samt finansiella aktörer, påverkar banken.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur bankerna intäkts- och kostnadsstruktur har förändrats över de senaste 20 åren. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en induktiv metod. Vi utgår från empirin för att sedan söka förståelse för denna i olika teorier. Våra slutsatser är att båda bankerna har minskat sina intäkter från räntenettot och istället ökat intäkterna från avkastning och utdelning från handel med värdepapper. Det är stora skillnader i in- och utlåning, övriga lån och bankcertifikat mellan bankerna.

Tjänsteorienterad arkitektur innebär nya möjligheter att implementera IT-system till lägre kostnader och på kortare tid. Detta sker genom att direkt representera affärsprocesser i verksamhetens IT, i s.k. tjänster. Området är dock nytt och kunskapen begränsad. Detta arbete identifierar problem vid implementeringar av tjänsteorienterade arkitekturer.

Syftet med denna uppsats är att analysera kommunsammanläggningen i Sverige under åren 1963 ? 1974 utifrån ett Hästvedaperspektiv. Hästveda kommun tillsammans med flertalet andra småkommuner blev en del av det som kom att kallas Hässleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos såväl kommunalfullmäktige och anställda i kommunhuset, men också hos invånarna i kommunen. Uppsatsen undersöker också om Hästveda kommun vid sammanläggningen hade några finansiella tillgångar kvar.Syftet är också att undersöka varför Hästveda gick med i just i det som skulle bli Hässleholms kommun och inte i någon annan närliggande kommun.Undersökningen är gjort utifrån protokoll, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och krönikor..

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden.Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering.Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden.Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen.

Aktiemarknadsbolag har en långtgående skyldighet att offentliggöra kurspåverkande information om bolaget till allmänheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte oväsentlig kurspåverkan utges. Likväl riskerar aktieägare att lida ren förmögenhetsskada när företrädare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nämnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella ställningen i bolaget. Aktiekursen kommer då inte att spegla det korrekta värdet på aktierna.

För många av dagens kunskapsintensiva företag uppkommer det en problematik vid utformandet av belöningssystem. Detta då deras output inte kan kvantifieras med finansiella mått. Ett exempel på en verksamhet med detta problem är FoU-avdelningar. Vårt syfte med denna studie är således att beskriva och analysera hur belöningssystem utformas i FoU-avdelningar. Vår teoretiska referensram och sedermera analytiska underlag, baseras på en kombination utav Thompson & Stricklands och Cummings & Worleys teorier kring belöningssystem.

I början på 1980-talet kom den första riskkapitalvågen till Sverige men det var först under senare delen av 1990- talet som marknaden för riskkapitalfinansierade investeringar blev riktigt attraktiv. Detaljhandeln har fått ett kraftigt uppsving på börsen den senaste tiden vilket lett att noteringar av nya bolag inom framförallt klädindustrin har ökat kraftigt. Två exempel på detta är KappAhl och Gant. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt riskkapitalbolagen Accent Equity och 3i har skapat ett ökat värde i KappAhl respektive Gant som de har investerat i. För att finna svar på detta har intervjuer genomförts med respektive riskkapitalbolag men även med noteringsprospekt.

Saab är ett varumärke som delas av två olika företag, försvars- och säkerhetskoncernen SaabAB och personbilstillverkaren Saab Automobile, idag ägt av NEVS, National Electric VehicleSweden AB. Här finns en potentiell problematik då två separata företag delar sammavarumärkesnamn och kan ha olika strategier för hur varumärkesarbetet bör fortgå. Syftet meduppsatsen är att beskriva hur varumärket Saab uppfattas idag vilket har undersökts genomfokusgrupper och en enkätstudie. Studien utgår från konsumenters associationer och resultatetvisar att Svenskt Tradition utgör en viktig del av varumärkesbilden. Överlag har Saab en bred,homogen och positiv varumärkesbild där varumärket Saab representerar båda de bolag somdelar varumärkesnamnet.

För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader.