Syftet är att beskriva hur en svensk ideell förening mäter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har på verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad från företag inte har ett vinstdrivande syfte så kan således inte effektivitet mätas på samma sätt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att få en inblick i hur en ideell förening mäter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av både kvalitativ och kvantitativ karraktär. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkätundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att få en djupare inblick i ämnet.Vad som skiljer ideella föreningar från vinstdrivande organisationer är att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels på frivillig basis.

Bakgrund:                      I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte:                                 Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde.Metod:Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier.Slutsatser:                        Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer.Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund.Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter.Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder.Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.

Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft i vårt samhälle. Invandrare utgör idag en stor del av invånarna i Norrbotten och studier visar på att det är ofta svårt för dem att få arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstå. Utifrån detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering på arbetsmarknaden i Norrbotten.

Uppsatsens syfte är att identifiera marknadsstrategier som möjliggör och stärker tillväxt i små medicinteknikföretag.Uppsatsen är en kvalitativ undersökning baserad på fallstudier av fem företag. Fallstudierna är baserade på intervjuer. Teorierna behandlar betydelsefulla faktorer för företags tillväxt, samt för de problem som är viktiga att överbrygga. Centrala områden är partnerskap och nätverk, marknadsorientering och internationalisering. Våra slutsatser:Små tillväxtföretag inom medicinteknik använder ungefär samma marknadsstrategier för att kommersialisera sin innovation.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Uppsatsens syfte är att utreda om de rättsfilosofiska principerna, förutsebarhetsprincipen ochproportionalitetsprincipen, tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och om det kan anses vararättssäkert att låta förvaltningsmyndighet, och inte domstol, utreda och rikta sanktioner motnär beloppets storlek kan anses vara i paritet med brottspåföljd. Uppsatsen riktar sig tillyrkesverksamma jurister och juriststudenter men även andra intressenter påfinansmarknadsområdet..

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3).Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.