Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan länders utdelningsmönster och corporate governance system samt förklara varför denna koppling ser ut som den gör med hjälp av den teoribildning som finns på området.Till undersökningen har tre EU länder valts. För att kartlägga ländernas utdelningsmönster har finansiell data insamlats för respektive lands samtliga noterade företag. Dessa data har sammanställts till tre nyckeltal gällande utdelningsnivå för varje land och år mellan år 1989 till år 2007.Det finns skillnader mellan länderna både beträffande corporate governance system och beträffande utdelningsmönster. De viktigaste faktorerna inom corporate governance som i uppsatsen visat sig haft störst betydelse för utdelningsmönstrets utseende är ägarstrukturen samt kapitalmarknadens struktur. Störst andel spritt ägande och starkast inflytande från aktiemarknaden återfinns i Storbritannien, följt av Sverige och sist Tyskland som tvärtom kännetecknas av ett mycket koncentrerat ägande och lägre påverkan från aktiemarknaden.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare.

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, måste lämna i notsystemet i sina årsredovisningar har ökat och fortsätter att öka väsentligt. Det saknas dock en definition på vad dessa typer av upplysningar egentligen innebär, regleringen anger endast exempel på vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika användare ser på och använder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den här studien är att få en inblick i hur analytiker använder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillräckliga, saknar betydelse eller om det krävs ytterligare information för att de skall vara användbara.Studien har avgränsats till att endast omfatta en användargrupp, det vill säga analytiker. Vidare består urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i någon större omfattning.Då syftet för studien endast är att få en inblick i hur analytiker använder sig av och ser på de obligatoriska upplysningarna, efterstävas inget generaliserbart resultat. Således tillämpas ett kvalitativt angreppssätt och för att undersöka de valda frågeställningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker främst använder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskällor som finns tillgängliga mer löpande under året.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste åren, men metoderna bakom sammansättningen av dessa fonder skiljer sig åt. Fem metoder som kan användas för detta är; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hållbara fonder. Hur dessa metoder används och kombineras kommer att påverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den här uppsatsen undersöker vi vilka metoder som används vid sammansättningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig åt från konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannämnda metoder för sammansättning av SRI-fonder. Negativ screening är av dessa metoder den mest använda bland fondbolagen.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.