Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders? impression of the group?s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group?s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits.

Problemdiskussion Många företag använder sig idag av icke-finansiella mått i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmärksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. Många forskare menade även på att företags utåt förmedladestruktur inte alltid stämmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska Finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska användningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått på en operativ nivå i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjälp av valda delar av den institutionella teorin. Därmed kanförhoppningsvis en större förståelse uppnås för hur den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått är på den operativa nivån.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrån en deduktiv ansats och har baserats på enfallstudie baserad på fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets årsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna återfinns på en operativ nivå och den sista på denstrategiska.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Vi lever i ett föränderligt samhälle som för tillfället präglas av en ekonomisk kris, en kris som påverkat länder världen över, däribland Sverige. Denna instabilitet i det ekonomiska klimatet har medfört att förutsättningarna för verksamma organisationer liksom dess ledare har förändrats. Som ledare har man till uppgift att på ett effektivt sätt leda företaget och de underordnade, något som inte alltid är ett lätt åtagande. För en verksam ledare är en ekonomisk kris som denna sålunda inte en faktor som underlättar.Vi har under uppsatsens gång haft som syfte att bidra till ökad förståelse för om och i sådana fall hur den ekonomiska krisen inverkat på ledarskapet inom Finansbranschen.För att uppnå det ovannämnda syftet har vi valt att intervjua fyra ledare, varav tre mellanchefer samt en överordnad ledare.  Vid valet av respondenter använde vi oss av ett slumpmässigt urval. De genomförda intervjuerna är uppbyggda på ett semistrukturerat vis.

De senaste åren har bankerna genomgått en hastig digital förändring och utvecklingen har inneburit stora omställningar, inte minst för bankernas privatkunder. Framväxten av flertalet nya elektroniska tjänster har inneburit stora förändringar inom Finansbranschen. Privatkunder anammar dock denna nya teknik i olika takt, vilket har föranlett intresset att utföra denna studie där vi vill undersöka hur användande av självserviceteknik påverkas av olika aspekter av kundernas tekniknivå.Med detta som bakgrund genomfördes vår studie utifrån följande problemformulering: ?Hur kan svenska banker öka användandet av sina digitala banktjänster bland privatkunder?? Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om teknikberedskap, innovationsanammning, teknikacceptans samt tjänstemarknadsföring, och med hjälp av en kvantitativ studie undersökt hur dessa påverkar användandet av självserviceteknik, (SST) som är kärnan i denna studie.Då vi har undersökt privata bankkunder så har dessa varit grunden i vår kvantitativa undersökning där datainsamlingen skedde via en Webbenkät som besvarats av 185 respondenter. Utifrån enkätsvaren har vi gjort omfattande statistiska och deskriptiva analyser, samt grupperat olika respondenter efter olika faktorer såsom ålder, olika användarkombinationer, inställning till risk, förändring och inflytande, och liknande.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Bakgrund och problem: Ett antal omfattande företagsskandaler under senare åt har ökat kravet bland intressenter att få bättre insyn i företagens verksamhet. IFRS syfte att tillfredställa intressenternas behov av information har ifrågasatts och krav på ytterligare revideringar har ställts, i synnerhet i frågan om IAS 1:s utformning. Då informationskravet inte uppfylls kan detta leda till ett antal problem, som diskuteras i studien. Syfte: Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen presenterar och de upplysningar som krävs enligt IAS 1 punkt 125. Genom textanalys av finansiella rapporter granskas det eventuella sambandet, utifrån hur stort antal av upplysningarna om antaganden och väsentliga osäkerheter i uppskattningar som företagen upplever som risker och osäkerhetsfaktorer.Avgränsningar och begränsningar: Studien innefattar endast företag noterade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap listor och endast bolag inom industrioch Finansbranschen.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Bakgrund och problem: Goodwill är en tillgångspost som i många företags balansräkningarhar vuxit mycket sedan införandet av IFRS år 2005. Istället för regelbunden avskrivning skadet istället ske en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Detta ger mer friheter åtföretagsledningar att avgöra om nedskrivning ska ske än vad som tidigare var fallet. Dennamöjlighet att manipulera redovisningen för företagets eller ledningens intresse skildras inomteorin earnings management. I denna teori finns en metod som kallas för big bath accounting.Den innebär att en nytillträdd VD genomför ett redovisningsmässigt stålbad som kan innefattasenareläggning av intäkter eller tidigareläggning av kostnader.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.