Näringslivet har förändrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhållande till tillverkande företag. Denna förändring har pågått länge och det finns inga tecken på att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgångar består till stor del av mjuka värden såsom humankapital. Den traditionella redovisningen är anpassad till tillverkande företag och klarar således inte av att ge en rättvisande bild av kunskapsföretag på grund av dess mjuka värden. Då redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, såsom Finansanalytiker, vid värdering av företag.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa Finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar Finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur Finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju Finansanalytiker på sju stora analysföretag.

Problemdiskussion: Finansanalytiker och deras köp- och säljrekommendationer har den senaste tiden varit flitigt omdiskuterade och kritiserade i olika media. Den turbulenta uppgången och den efterföljande kraftiga nedgången har lett till man kan ställa sig frågan hur lämpliga de befintliga modellerna för aktievärdering är. Det har även diskuterats att börspsykologi blivit ett allt viktigare inslag på aktiemarknaden. Kanske är det så att de aktievärderingsmodeller som används idag inte längre är lika tillförlitliga som de har varit tidigare. Problematiken i uppsatsen är fokuserad på vilka modeller de svenska analytikerna använder idag och även om det finns teoretisk täckning bakom besluten.

Introduktion: Årsredovisning är idag ett viktigt kommunikationsmedel företag har för att förmedla sin finansiella ställning till dess intressenter, och ses även som den rapportering som kan befästa och stärka känslan av förtroende bland alla berörda parter. Här spelar även Finansanalytiker en viktig roll på den finansiella marknaden då deras funktion allt mer består av att fungera som mellanhand mellan bolaget och investerare.Problemformulering: Hur använder Finansanalytiker finansiella noter som berör nedskrivning goodwill, pensioner och rörelseförvärv, vilka problem finner de, samt vad efterfrågas för att förbättra noterna?Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur Finansanalytiker använder sig av finansiella noter presenterade i årsredovisningen avseende nedskrivning av goodwill, pensioner samt rörelseförvärv. Studien syftar även till att identifiera problemen analytikerna finner i sitt arbete samt hur dessa områden kan redovisas på ett bättre sätt.Metod: Studien har utformats utifrån fyra intervjuer med Finansanalytiker verksamma på den svenska aktiemarknaden. Intervjuerna har genomförts via telefon och sedan transkriberats för att kunna uppfylla studiens syfte.

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav på kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp Finansanalytiker & investerare.Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp Finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, Finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

Förekomsten av flockbeteende bland Finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats på den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men särdeles få lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden använder analytikernas kunskap till att fastställa priser på finansiella instrument och därmed är det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende där inte analytikern baserar sina analyser enkom på fundamentala värden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsättningar för flockbeteende bland Finansanalytiker på den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland Finansanalytiker på säljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förståelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vår hjälp för att nå en förståelse om detta begrepp har vi använt oss av teorier från den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Den här uppsatsen behandlar rapporteringstidpunktens betydelse för börsnoterade företag. Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella samband som kan visa på att det har betydelse i vilken ordning som börsbolag inom samma bransch offentliggör sina kvartals- och årsredovisningar. Detta för att på kort sikt få så fördelaktig aktiekursutveckling som möjligt. Vi har utfört en explorativ undersökning då vi genom sekundärdata analyserat fyra svenska börsbolag uppdelat på två konkurrenter inom två olika branscher. De variabler vi undersökt är utfallen av deras rapporter och i vilken ordning de offentliggjorts i förhållande till varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt Finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som Finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad Finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt Finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

Denna studie undersöker varför svenska Finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Denna studie undersöker varför svenska Finansanalytiker och fondförvaltare inte i så stor utsträckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsättningsprocess. IASB:s syfte är enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som användare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstå användarnas behov anser IASB att det är viktigt att de lyssnar till och beaktar användarnas åsikter. Flera studier visar dock att användare är underrepresenterade i IASB:s standardsättningsprocess.Genom en litteraturgenomgång utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsättningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förväntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.