I modern tid, andra världskriget och framåt, har Finansanalytikerns roll vuxit markant och dess inverkan på börsen diskuteras numera flitigt. Forskning har bedrivits flitigt utomlands om hur dem arbetar inom yrket men materialet I Sverige är dessvärre väldigt tunt. Det finns en studie från 1992 av Lars Olbert där han kartlägger svenska Finansanalytikers informationsanvändning och vilka värderingsmodeller som används i praktiken och inte bara i teorin. Denna kartläggning skulle vara intressant, och releveant, att uppdatera. Därav denna studie.Syftet med denna studie är att undersöka vilken information och värderingsmodeller som svenska Finansanalytiker använder vid företagsvärdering 2011 samt att kartlägga om det finns skillnader i informationsanvändning mellan 1992 och 2011.Studien utgår ifrån en kvantitativ metod där empirin samlades in genom en webenkät.

Denna uppsats syfte är att studera Finansanalytikers val av värderingsmodeller, värderingsfaktorer och informationskällor på den svenska aktiemarknaden under hösten 1998. Det är av stort intresse att analysera Finansanalytikers arbetssätt, vilka värderingsfaktorer och informationskällor som är väsentliga vid aktievärdering, då flertalet forskningsresultat sammantaget styrker det faktum att Finansanalytikern har en aktiv roll att fylla på aktiemarknaden. För att uppnå studiens syfte genomfördes en enkätstudie som bygger på Olberts undersökning från 1992 rörande samma ämnesområde. Resultaten från enkäten visar att Finansanalytikerna huvudsakligen utgår ifrån fundamental analys vid värdering av aktier samt att de samlar in information ur årsredovisningen, delårsrapporter och från diskussioner med företagsrepresentanter. De värderingsfaktorer som Finansanalytikerna främst prioriterar är vinst/aktie, kassaflöde samt ledningskompetens..

Titel: IFRS / IAS ?bättre redovisningsrekommendationer? Ur Finansanalytikernas synvinkel.Ämne: FöretagsekonomiFörfattare: Ann Berner, Therése HenningssonHandledare: Fredrik LjungdahlProblemformulering: Anser Finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om Finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS regelverk. Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och Finansanalytikers åsikter om införandet av IFRS/IAS regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej möjligt att generalisera och varken bekräfta eller förkasta våra hypoteser..

Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och Finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om Finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt Finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av Finansanalytikerna saknas.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats:I vilken utsträckning är Finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt?Syfte: Att undersöka Finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag.Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning.Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat.

Background: The interest in shares has increased over the years, despite several stock market crashes. One reason for this is the emergence of stock trading online,which makes it easier for individuals to trade in shares. However, there has been much criticism towards financial analyst with the lack of fundamental basis to support their recommendations.Objective: The purpose of this study is to examine the share valuation models swedish financial analysts today applies and consider appropriate. A comparison will also be carried out in previous studies, to see if the application of the modelsand their suitability has changed.Method: The study used a qualitative approach with deductive approach. Semistructured interviews were conducted and the basis for the study's primary data.The theories and previous studies obtained through secondary data.Results: Our results demonstrate that no single model applied, is appropriate.

Introduction: Analysts worldwide valuates stocks and companies by using different valuation models. The models are used to calculate how much public company?s stocks are worth and to identify whether stocks are over- or undervalued.  Objective: The objective of this essay is to study which valuation models are mainly used by financial analysts in Swedish banks. The purpose is also to study how reliable these models are considered. Method: The empirical study is based on a qualitative approach through interviews with financial analysts. The study includes both primary data (interviews) and secondary data (literature, websites and scientific articles)Theory: The theory chapter includes methods of analysis (fundamental and technical analysis), Valuation models, components of valuation and an example of a valuation with the Discounted cash flow model. Empirical study: The study includes a qualitative research that consists of interviews with financial analysts.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Syftet med denna uppsats är att förklara om den frivilliga miljöredovisningen påverkar Finansanalytikers investeringsbeslut. Vi vill dessutom försöka få klarhet i om en analytikers etiska motiv kan ge en förklaring på vilket sätt de påverkas av den legitimerande miljöinformationen. Studier som gjorts tyder på att allt fler börsnoterade och större publika onoterade bolag har börjat lämna en mer omfattande miljöinformation i sina årsredovisningar. En del företag försöker påverka intressenternas inställning till företagets verksamhet genom att försköna bl.a. miljöinformationen.

InledningBanker bygger sin verksamhet på förtroende; från investerare som litar på att ledningen tar rätt beslut för att öka lönsamheten i verksamheten, från kunder som litar på att deras pengar är säkra i bankens förvar. Handelsbanken var den bank som hanterade 1990-talskrisen bäst. Med anledning av dagens konjunkturläge ämnar vi undersöka vilket förtroende de svenska storbankerna har och hur de arbetar för att stärka sina kundrelationer.MetodDetta är en helhetsanalys av Handelsbankens verksamhet där jämförelser genomförs med övriga svenska storbanker; Nordea, Swedbank och SEB. Analysen är övervägande kvalitativ, baserad på information publicerad av bankerna själva, finanstidningar, Finansanalytiker samt material från egen intervju.Empiri & AnalysHandelsbanken har etablerat en stark företagskultur i sin decentraliserade organisation. Det finns en låg risktolerans och kostnadsmedvetenhet som genomsyrar hela organisationen.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3).Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av Finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar.

Sedan införandet av IASB:s redovisningsregler år 2005 har många ändringar skett, då svenska företag skulle börja redovisa enligt den nya redovisningspraxisen. Bland annat värderar man numera vissa tillgångar till verkligt värde. Uppsatsen undersöker tre poster på djupet som alla har påverkats av dessa nya värderingsregler och som numera värderas till verkligt värde. Dessa tre är Pensionsskulder som värderas enligt IAS 19, Finansiella instrument som värderas enligt IAS 39, samt Förvaltningsfastigheter som värderas enligt IAS 40. Då dessa poster av tillgångar och skulder skiljer sig från varandra innebär det att det uppstår olika problem och frågor vid värdering till verkligt värde.Uppsatsens ämne är införandet av verkligt värde och attityden gentemot denna nya värderingsmetod.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts.

Bakgrund och problem: En av de största finanskriserna vi har sett i Sverige bröt ut underhösten 2008. Både företag och privatpersoner kände av problemen och fick en försämradekonomisk situation, som en konsekvens av denna kris. Många av bankerna har gjort storakreditförluster under den här tiden. Det har i samband med detta uppmärksammats storagoodwillposter, vars värde har ifrågasatts och en debatt i svensk media har uppstått. År 2005infördes ett nytt regelverk för redovisningen av rörelseförvärv, IFRS 3.