Sökresultat:
1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 56 av 68
Varför byggs det inte fler smÄhus med stÄlstomme?
Idag Àr cirka 90 procent av alla smÄhus byggda eller under produktion med trÀregelstomme i Sverige. Att bygga smÄhus i trÀ har varit tradition under lÄng tid och anses Àven vara positivt för miljön. Med dagens moderna arkitektur och efterfrÄgan pÄ öppna planlösningar och flexibilitet i huset stÀlls högre krav pÄ hÄllfastheten, vilket bidrar till att stÄl skulle kunna vara ett bÀttre alternativ. StÄl anvÀnds idag i störst utstrÀckning vid hallbyggnad dÀr stora spÀnnvidder och hög bÀrighet krÀvs. Att testa nya lösningar anses dock bidra till en ökad kostnad, vilket oftast Àr en avgörande faktor i byggbranschen dÀr lÀgsta pris efterstrÀvas.
Intern materialhantering pÄ FlÀkt Woods AB
Intern materialhantering Àr ett ofta bortglömt omrÄde inom logistik, ett ÀmnesomrÄde som annars i takt med den snabba och globala utvecklingen har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. I detta examensarbete studeras den interna materialhanteringen pÄ FlÀkt Woods ABs fabrik i Jönköping begrÀnsat till flödet mellan godsmottagning och slutmontering. Syftet med fallstudien Àr att undersöka vilka problem som finns med den nuvarande interna materialhanteringen samt ge förbÀttringsförslag för hur den skulle kunna utvecklas för att minimera antalet produktionstopp orsakade av materialbrist.Studien har en abduktiv ansats dÀr datainsamling genom dokumentation, observationer och intervjuer ligger till grund för en flödeskartlÀggning av tre produktgrupper som företaget bedömt vara mest intressanta att studera. UtifrÄn flödet identifieras möjliga problem och med hjÀlp av ett analytiskt ramverk klassificeras dessa för att urskilja de problem som leder till produktionsstopp. Studien visar att dessa handlar om att komponenter av nÄgon anledning Àr felaktiga/skadade, lagras in/plockas pÄ ett felaktigt sÀtt eller att det sker felaktigheter vid godsmottagning med avseende pÄ registrering och sortering.Genomförda litteraturstudier ligger till grund för ett teoretiskt ramverk innehÄllande principer som bör tas i beaktning vid arbetet med intern materialhantering.
Det sprÄkliga samspelet mellan lÀrare och vuxenstuderande : en fallstudie pÄ Komvux
Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket pÄverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lÀrare och elever pÄverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhÄllandet Àr i klassrummet. En dialog Àr sÀllan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lÀrare Àr det lÀraren som har den dominerande rollen vilket medför att lÀraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.Syftet med denna uppsats Àr att se hur en lÀrare sprÄkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det sprÄkliga samspelet ter sig dÀr. Undersökningen Àr gjord i en Komvuxklass vilket gör att det Àr relationen mellan en lÀrare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter.
Hindrande faktorer vid förbÀttringsarbete inom industrin : En fallstudie pÄ Sandvik
Begreppet lean hÀrstammar frÄn Toyota och bestÄr av tvÄ grundpelare, den ena Àr TPS som berör logistik, forskning och utveckling ("continuous improvement") och den andra Àr THS som berör mÀnniskorna i organisationen ("respect for people"). BÄda Àr lika viktiga för att lean ska fungera och utifrÄn dessa har diverse verktyg arbetats fram med syfte att göra företaget sÄ effektivt och lönsamt som möjligt. Det handlar om respekt, öppen kommunikation och tillit mellan medarbetarna samt att alla arbetar mot ett gemensamt tydligt mÄl för verksamheten. Lean Àr benÀmningen pÄ en företagsstyrningsmodell som visat sig vara mycket effektiv inom tillverkningsindustrin sÄvÀl som inom tjÀnstesektorn. Toyota har genom detta blivit ett mycket framgÄngsrikt företag vilket gjort att företag över hela vÀrlden försökt kopiera deras arbetssÀtt.Fabrik X Àr en produktionsfabrik inom företaget Sandvik och de problem och förslag pÄ förbÀttringar som uppstÄr inom produktionen sÀtts in i en aktivitetslista och prioriteras.
?Lite ska man ju tÄla? : En observationsstudie om mÀn och offerskap
Syftet med den aktuella pilotundersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för mÀns syn pÄ offerskap genom att studera hur mÀn framstÀller sig sjÀlva som offer för vÄld och om detta kan förklaras utifrÄn brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur framstÀller sig mÀn som blivit utsatta för misshandel som offer i rÀtten? För att besvara frÄgestÀllningen valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod som bygger pÄ observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebÀr att jag vid rÀttegÄngarna intog en dold forskarroll; detta för att inte pÄverka deltagarna med min nÀrvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar dÀr brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man.
Vad pÄverkar ditt förtroende? : en modell för hur man utvÀrderar förtroende för e-legitimation
Dagens samhÀlle gÄr mer och mer mot att flytta över pappersarbete till elektronisk form, nÄgot som praktiserats sedan datorn introducerades pÄ kontoren under 70- och 80-talet. För att ta ytterligare ett steg nÀrmare det papperslösa kontoret sÄ behövs det möjlighet att personligen sÀtta sin underskrift Àven pÄ digitala dokument, och detta krÀver att personen i frÄga kan bevisa sin identitet elektroniskt. För att vilja göra det mÄste personen ha förtroende för att de uppgifter och handlingar som lÀmnas till eller fÄs av myndigheter eller företag via Internet hanteras pÄ ett sÀkert sÀtt. Det vill sÀga att informationen har sin ursprungliga form och att den inte hamnar i orÀtta hÀnder. BÄde myndigheten/företaget och anvÀndaren mÄste kunna förmedla information elektroniskt med samma tillit och legala verkan som nÀr man skickar fysiska dokument med handskrivna underskrifter.
Risk och sÄrbarhetsanalys av fjÀrrvÀrmenÀtet i Lund
FjÀrrvÀrmenÀtet i Lunds stad började byggas 1963 och bestÄr idag av 238 km parvisa fjÀrrvÀrmerör. Den teoretiska livslÀngden för fjÀrrvÀrmerör Àr uppskattad till mellan 50-100 Är varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var pÄ fjÀrrvÀrmenÀtet man ska lÀgga ekonomiska medel för reinvestering eller underhÄll Àr skadestatistik frÄn olika ledningstyper och fabrikat. KartlÀggning av fjÀrrvÀrmenÀtets kompensatorer har genomförts och en riskmatris Àr framtagen baserad pÄ deras geografiska placering och dimension.Resultatet Àr tÀnkt att finnas som stöd inför kommande budget pÄ Kraftringen om vilka ledningsstrÀckor som Àr i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten Àr hÀmtad frÄn en forskningsrapport frÄn 1999 med avseende pÄ redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp Àr modifierad nÄgot utefter Lunds lokala skadestatistik för en bÀttre tillÀmpning.
Anstaltsgruppens betydelse för motverkandet av Äterfall i brott för den enskilde intagne : Hur anstaltsgruppen kan möjliggöra ett liv fritt frÄn kriminalitet
DÄ en person Àr dömd till att avtjÀna ett fÀngelsestraff Àr denne intagen pÄ en anstalt och placerad pÄ en avdelning bestÄende av en grupp med andra dömda individer. KriminalvÄrden arbetar med att minska Äterfall i brott. KriminalvÄrdens vision Àr sÄledes att den intagne genom den behandling som bedrivs pÄ anstalterna, ska vara bÀttre rustad till att leva ett liv fritt frÄn droger och kriminalitet efter avtjÀnat fÀngelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna pÄ anstalten kan pÄverka den enskilde intagne pÄ olika sÀtt och inte sÀllan kan man se hur den enskilde pÄverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna.Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) Àr tvÄ teoretiker som har forskat kring denna problematik.
Första biten rÀtt
Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ Scania i SödertÀlje, avdelning 3393, byggnad 075.Avdelningen tillverkar kronhjul och pinjonger till centralvÀxlar. Första biten rÀtt innebÀr attsamtliga toleranssatta mÄtt pÄ det första bearbetade kronhjulet efter rigg hamnar inomtolerans. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar det förstafrÀsta kronhjulet efter rigg. En handlingsplan kommer att skapas för att beskriva hur förstabiten rÀtt kommer att Ästadkommas. Lösningen för att uppnÄ första biten rÀtt Àr att anvÀndastandardiserade korrigeringsvÀrden till frÀsmaskinerna vid start av en ny order.KorrigeringsvÀrden Àr de parametrar i frÀsprogrammet som anvÀnds för att göra Àndringar ifrÀsmaskinerna.
?Alla vill sÀlja piller? En studie av den svenska farmaceutprofessionens grÀnser pÄ en avreglerad apoteksmarknad
Följande Àr en personalvetenskaplig studie av hur arbetet pÄ apotek förÀndras i och medavregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hurprofessioner kan pÄverkas av att verka pÄ en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur farmaceuternas roll pÄ apoteken förÀndras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgrÀnsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnÄ syftetanvÀndes följande forskningsfrÄgor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingÄr ifarmaceuternas roll och hur avgrÀnsas denna mot andra yrkesgrupper pÄ apoteken??, ?Hur serförhÄllandet ut mellan kund och farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvÀrderasfarmaceuternas arbete??.
Kan plansilon byggas billigare? : en ekonomisk jÀmförelse av tvÄ konstruktionstyper
Vid bygge av plansilor finns idag nÀstan uteslutande konstruktioner med prefabricerade
betongelement att vÀlja pÄ. Dessa har för nÀrvarande en maximal vÀgghöjd pÄ 4 m och
att bygga med tak blir för mÄnga en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i
trÀ var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre
höjder och större laster. BÄde trÀ som material och framförallt ett tak innebÀr flera
fördelar för en plansilo men det mÄste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och
hÄllbart att anvÀnda. MÄlet med studien var att jÀmföra en 4 m silo uppbyggd av
prefabricerade betongelement med en trÀkonstruktion framtagen av Suntetorp SÀteri
som kombinerar trÀstolpar med betong i vÀggarna och har tak.
Utagerande beteenden i förskolan - en observations- och intervjustudie
SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.
Stamcellsterapi : En teknik som rÀddar synen?!
Introduktion: Synen Àr det viktigaste mediet genom vilket mÀnniskan uppfattar omgivningen. Degenerativa processer som försÀmrar synen kan förbindas till Àrftligt betingade eller degenerativa processer och mutationsfaktorer eller multifaktoriella degenerativa nÀthinnesjukdomar: retinitis pigmentosa, glaukom och Äldersrelaterad makula degeneration. Forskarna har försökt förhindra utveckling av nÀthinnedegenerationen genom anvÀndning av stam- eller progenitorceller. Under differentiering och sjÀlvförnyande processer utsöndrar dessa celler olika endogena tillvÀxtfaktorer: substanser som Àr aktiva vid cellens mognads- och reparationsprocesser. Att rÀdda och skydda celler frÄn apoptos eller Äterskapa nya fotoreceptorer eller nervceller Àr forskarnas mÄl.
Att göra plats : Det offentliga rummet i den samtida staden
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet pÄverkar dess anvÀndning. De förÀndringar som mÄnga svenska stÀder genomgÄtt sedan 1970- talet Äterspeglas idag pÄ olika sÀtt i stadsmiljön. Göteborg Àr en av de stÀder dÀr förÀndringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra Àlvstranden och satsningar pÄ EvenemangsstrÄket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vÀgar mot tillvÀxt för en stad som tidigare levt mycket pÄ industrinÀringen. Den globaliserade vÀrld som vi idag Àr en del av stÀller nya krav pÄ stÀder och platser som konkurrensmedel.
"Att organisera en mÀnniskosfÀr" : Om organisationskulturer och maktutövning genom strategisk rekrytering
I allt högre utstrÀckning anlitas idag bemaningskonsulter vid rekryteringsprocessen för att den perfekta ?matchningen? mellan företag och anstÀlld garanterat skall komma till stÄnd. Samtidigt anses individen inte lÀngre vara förtryckt och kontrollerad av ?Organisationen?, utan Àr en ?teamplayer? som skall lÀra och pÄverka sin arbetsplats i positiv riktning, vars röst oavsett Äsikt fÄr och skall komma till tals. Denna bild av ?Den Nya Organisationen? presenteras av populÀr managentlitteratur vars företrÀdare har ett stort inflytande, bÄde i den akademiska sfÀren och vid utformningen av praktiska organisationsstrategier.