Sök:

Sökresultat:

1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 55 av 68

Stress, hjÀrtinfarkt och sjukskrivningsmönster

Det har lÀnge varit kÀnt att riskfaktorer som rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt och dÀrmed insulinresistens bidrar till hjÀrtinfarkt. Dessa livsstilsfaktorer kan sannolikt förstÀrkas av en stressad livssituation. Psykosociala riskfaktorer som stress spelar en viktig roll för utvecklandet av hjÀrtinfarkt. Stress Àr en av vÄr tids stora farsoter. I vissa fall Àr en fysiologisk stressreaktion, med ökat sympaticuspÄslag och ökad cortisolinsöndring via HPA-axeln, en vÀlmotiverad och nödvÀndig reaktion.

En utredning av begreppet myndighetsutövning : enligt förvaltningslagen, brottsbalken, skadestÄndslagen och regeringsformen

Stadium AB Àr ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och sÀljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker sÀljs bÄde produkter frÄn mÀrkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumÀrken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch dÀr kundernas efterfrÄgan stÀndigt förÀndras med mode och sÀsong. Detta gör branschen komplex och medför att det stÀlls stora krav pÄ varuförsörjningen till butikerna sÄ att produkterna kommer i rÀtt volymer och vid rÀtt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta Àr att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intÀkter som följd.I dagslÀget anvÀnder sig Stadium av sÄ kallade boxar för att introducera och fylla pÄ butikerna med produkter.

Individualisering i undervisning: en kvalitativ undersökning
av lÀrares möjligheter och svÄrigheter att anpassa
undervisningen efter sina elevers olikheter

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Kunden i centrum - En kartlÀggning av intÀktsdrivare i anlÀggningsmaskinsbranschen

Bakgrund och problem: Verksamheter möter allt hÄrdare ekonomiska krav och Àr understÀndig utveckling. Under de senaste Ärtiondena har samhÀllet gÄtt ifrÄn stordrift dÀrmarknaden erbjöds vad som tillverkades till att bli mer kundorienterat med köparen i centrum.Dagens ekonomistyrning Àr trots detta fortfarande kostnadsfokuserad, Àven om det Àr intÀktersom driver företag framÄt. NÀr fokus hamnar pÄ kundvÀrde blir Àven icke-finansiella mÄtt merviktiga för verksamheter som Àr mer effektiva Àn finansiella prestationsmÄtt för att förutspÄframtida prestationer. Eftersom intÀkter Àr ett relativt outforskat omrÄde Àr det intressant attgenomföra en studie av intÀktsdrivare, som i dagslÀget inte Àr speciellt omskrivet. FÄ studierhar gjorts tidigare och dessa i mer övergripande karaktÀr av enskilda intÀktsdrivare, enbart enstudie har varit branschspecifik.

KonkurrensbegrÀnsande samarbeten - en bevisfrÄga

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.

En utvÀrdering av reduceringstekniker för VOC pÄ Beckers Group

Denna rapport Àr en studie dÀr tre olika reningstekniker för att reducera utslÀppen av VOC, (volatile organic compounds) pÄ fÀrgföretaget Beckers Group, jÀmförs och utvÀrderas. De reduceringsmetoder Beckers anvÀnder sig av i dagslÀget vilka ska jÀmföras Àr pÄ anlÀggningen i Sverige en uppkoncentrering med en zeolitrotor följt av katalytisk förbrÀnning. AnlÀggningarna i Kina har ett skrubbertorn med diesel följt av en aktiv kolbÀdd som polersteg. AnlÀggningarna i USA har en katalytisk förbrÀnningsmetod kallad Oxidizer.Teknikerna jÀmförs och utvÀrderas utifrÄn teknik, miljö och ekonomi i rapporten. Rapporten inleds med att teori gÀllande fÀrgtillverkning, lösningsmedel och reningsteknikerna redogörs.

Flödesbalans för förÀdlingsverken i Svappavaara

LKAB har som mÄl att utöka produktionen av jÀrnmalmsprodukter till 37 miljoner ton Är 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i nÀrheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förÀdlingsverk med rÄgods. I nulÀget anvÀnds endast rÄgods frÄn Kiruna och Gruvberget, och det Àr av intresse att kartlÀgga processdata med dessa malmer som rÄgods för att etablera ett nollÀge. PÄ det sÀttet finns det kÀnda referenser nÀr verken i Svappavaara förses med rÄgods frÄn andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulÀgesanalys. Energi- och jÀrnförluster identifierades och möjligheten till Ätervinning av vatten och spill frÄn pelletsverket studerades.

FörutsÀttningar för industriell produktion ur ett HR-perspektiv: en studie av en kinesisk produktionsenhet

Kina Àr idag en av vÀrldens snabbast vÀxande marknader, varför det för mÄnga bolag anses som mycket viktigt att vara etablerade i landet. I början av 1990-talet etablerade sig Sandvik pÄ den kinesiska marknaden genom bolaget Sandvik China Ltd dÀr bland annat Sandvik Coromants produktionsenhet i Langfang ingÄr. I dagslÀget har produktionsanlÀggningen i Langfang en relativt hög personalomsÀttning vilket fÄr tvÄ allvarliga konsekvenser för Sandvik. Först och frÀmst riskerar företaget att vÀrdefull information följer med den anstÀllde frÄn företaget och i vÀrsta fall hamnar i hÀnderna pÄ konkurrenterna. Vidare medför en hög personalomsÀttning att produktiviteten minskar eftersom produktionen Àr av komplex karaktÀr.

Polisens och socialtjÀnstens syn pÄ samverkan vid ungdomsbrott

1 INLEDNING Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt. Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land. LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna. I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.

Den missförstÄdda lagen : En studie om revisorers obenÀgenhet att anmÀla sina klienter vid ett misstÀnkt bokföringsbrott

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

Transporter frÄn lastbil till jÀrnvÀg : en fallstudie pÄ KÀhrs

Gustav KĂ€hrs AB Ă€r ett företag som funderar pĂ„ att byta transportsĂ€tt frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g. KĂ€hrs Ă€r belĂ€get i Nybro, tillverkar golv och lagerhĂ„ller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagslĂ€get sköts all transport frĂ„n centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs hamn dĂ€r de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det KĂ€hrs funderar över Ă€r att göra ett skifte till jĂ€rnvĂ€g pĂ„ denna transportstrĂ€cka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Är det vĂ€rt att stĂ€lla om sina godstransporter frĂ„n lastbil till jĂ€rnvĂ€g med avseende pĂ„ följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att fĂ„ en djupare insikt i vad ett skifte frĂ„n jĂ€rnvĂ€g till lastbil skulle kunna fĂ„ för konsekvenser i frĂ„ga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.

LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

Analysverktyget Stockluckan ? fast eller rörlig postning?

I dagens moderna barrsÄgverk finns tvÄ tillvÀgagÄngssÀtt för att mÀta in och tudela stockar. Antingen stÀlls maskinerna om inför varje stock för att sÄgmönstret ska passa denna pÄ bÀsta sÀtt och pÄ sÄ sÀtt fÄ ut ett sÄ högt vÀrde som möjligt ur varje stock. Denna metod kallas ?rörlig postning?. Den andra metoden gÄr ut pÄ att dela upp stockarna i timmerklasser sÄ att stockar av liknande dimensioner hamnar tillsammans och sÄgas efter varandra.

Betydelsen av pedagogers kompetens och arbetsÀtt i naturvetenskap för barns lÀrande i förskolan

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

GeoenergiborrhÄl som avviker och hamnar under en grannes fastighet : gör de intrÄng i grannens ÀganderÀtt?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att belysa hur idrottslÀrare gÄr till vÀga för att samtliga elever ska kÀnna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lÀrande under idrottslektionen.Finns det nÄgra verktyg som idrottslÀrare anvÀnder för att eleven ska fÄ arbeta och utvecklas pÄ sin egen specifika nivÄ och i sÄ fall hur anvÀnds de?Finns det nÄgra likheter eller skillnader nÀr det gÀller verktygen som anvÀnds mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar lÀraren elevernas prestationer nÀr det gÀller skiftande prestationsnivÄer?Vad anser eleverna sjÀlva om hur lÀraren anvÀnder sina eventuella verktyg?MetodDen hÀr studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts pÄ olika skolan, bÄde gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslÀrare samt fyra stycken elever. De har spelats in pÄ bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats pÄ en intervjuguide och intervjuerna med lÀrarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->