Sökresultat:
1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 57 av 68
Analys av eroderbar dammdel vid VittjÀrvs dammanlÀggning
Dammar har byggts vÀrlden över i flera tusen Är men det Àr först nu under de senaste femtio Ären som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar Àr relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmÀtta flödet i Àlven multiplicerat med en sÀkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nÀstan alla svenska dammar Àr underdimensionerade med avseende pÄ extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammÀgare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder hos sina anlÀggningar.
Sjuksköterskans möte med anhöriga efter ett trauma med dödlig utgÄng : En litteraturstudie utifrÄn bÄde sjuksköterskors ochanhörigas perspektiv. / The nurses? meeting with relatives after a trauma with lethal consequences: A literature review according to
Bakgrund: trauma Àr en svÄr kroppslig skada som uppkommit genom yttre vÄld. Eftersom sorg visar sig olika hos olika individer Àr det viktigt att kunna se sorgens olika uttryck. Anhörig Àr den person som patienten anger som sin nÀrmaste. NÀr nÄgon som stÄr en nÀra plötsligt avlider genom trauma, hamnar de anhöriga i en kris och reagerar och handlar utifrÄn den. Syfte: Àr att belysa akut- och intensivvÄrdssjuksköterskors bemötande av anhöriga vid ovÀntat dödsfall i ett trauma utifrÄn sjuksköterskors och anhörigas perspektiv.
"LÄt det rÀtta komma in" - en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan
Sammanfattning
Titel: ?LÄt det rÀtta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan.
?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three
Swedish Preschools.
Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin
Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling
och ledarskap, Malmö högskola
Handledare: Kristian Lutz
Examinator: Lotta Anderson
Datum: 2014-01-16
I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten pÄ tre olika förskolor i SkÄne.
Bakgrund
Med hjÀlp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hÄllning analyseras
ljudupptagningar frÄn lÀrarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhÄller fyra grundpelare
inom socialkonstruktionismen:
? Kritisk hÄllning till kunskap som tas för given.
? Historisk och kulturell bundenhet.
? Kunskap konstrueras genom sociala processer.
? Kunskap och sociala handlingar gÄr hand i hand.
Syfte
Följande frÄgestÀllningar behandlas:
? Hur konstrueras barns lÀrande i lÀrarnas planeringsmöten i förskolan?
? PÄ vilka sÀtt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn?
? Ăr specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt?
4
Metod
DÄ förskolan Àr en vÀlkÀnd kontext för oss bÄda ansÄg vi att diskursanalys skulle vara en
bra metod för att fÄ grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lÀrarnas diskussioner
valdes, dÄ detta ansÄgs pÄverka lÀrarna i mindre utstrÀckning Àn videoupptagning eller om
vi skulle befinna oss i rummet.
Analys
I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare
forskning.
Discourse on values in elementary school ? Working and thoughts from a teacher ?s perspective
Bakgrund
Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan?
Syfte
Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever.
Metod
Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.
Sverige och övergÄngen till klassifikationssystemet DDC : Problematiken med hylluppstÀllning ur ett anvÀndarperspektiv
Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem frÄn SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt pÄ denna övergÄng som utreds hÀr Àr att ur ett anvÀndarperspektiv utvÀrdera Kungliga bibliotekets förslag pÄ hylluppstÀllningar som biblioteken kan anvÀnda sig av vid en övergÄng till DDC. Först jÀmför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig Ät och dÀrefter diskuterar jag de olika hylluppstÀllningarna ur ett anvÀndarperspektiv. SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebÀr att SAB-systemet har mer utkristalliserade Àmnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler Àmnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus pÄ humanistiska Àmnen, medan naturvetenskapliga Àmnen hamnar lÀngre ned i systemet.
Grön marknadsföring i outdoorbranschen : En komparativ flerfallsstudie
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har.Metod: Studien Àr kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jÀmföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor och elektroniska rapporter.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika omrÄden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktÀrsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt.Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktÀrsdrag. Det ligger dock i deras affÀrsidé eller vision att positionera sig grönt.
NĂR MAN SLĂPAR SIN VĂSKAEn kvalitativ studie om socionomers erfarenhet och uppfattningom skilsmĂ€ssors effekter för barn
BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina bÄda biologiska förÀldrar. I mitt arbete som förÀldrarÄdgivare trÀffar jag dock pÄfallande ofta förÀldrar som Àr frÄnskilda. Det visade sig att en majoritet av de förÀldrar FörÀldrarÄdgivningen trÀffar Àr frÄnskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsomrÄden? Jag började ocksÄ undra över denna omvÀndning av statistiken.
Ju mer guld, desto mindre kön
Kvinnor har alltid fÄtt kÀmpa för att fÄ vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansÄgs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tÀvlingsidrott. Om en kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tÀvla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda mÀnnen. Jag har följt alpinÄkaren, Anja PÀrson under en tvÄ mÄnaders period, i Sportbladet.
Informationshantering i en kundorderstyrd försörjningskedja: En fallstudie hos Siemens Industrial Turbomachinery AB
I företag som bygger komplexa produkter mot kundorder lĂ€ggs ofta en större del av tillverkningen ut pĂ„ underleverantörer för att företaget ska vara flexibelt och snabbt svara pĂ„ marknadsförĂ€ndringar. Företag i dessa kundorderstyrda försörjningskedjor lĂ„ter dĂ„ underleverantörer konstruera komponenterna efter underleverantörens egen expertis genom att endast ge riktlinjer för hur komponenterna ska se ut vid inköp av komponenter och system. Detta leder till att komponentinformation som tidigare varit det köpande företagets istĂ€llet hamnar hos underleverantören. Studien bygger pĂ„ intervjuer genomförda med personer i hela flödet, frĂ„n konstruktionsstadiet till överlĂ€mning till kund. Ăven felrapporter samt annan sekundĂ€r data har anvĂ€nts för att verifiera intervjuinformationen.
En studie i höghusbyggande
Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.
Motivation bland sjuksköterskor : Hur kan motivationsfaktorer anvÀnda bland sjuksköterskor pÄ sjukhus för att bidra till en bÀttre arbetsmiljö?
Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.
Oro, NedstÀmdhet och Tilltro till sin förmÄga hos kvinnor och mÀn med kronisk hjÀrtsvikt
Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.
Ett pris vÀrt att betala : En kritisk diskursanalys av konstruktionen av barnets bÀsta nÀr det förekommer uppgifter om vÄld i vÄrdnadstvister
Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.
Upplevelse i ljus : en studie om ljusets förmÄga att skapa rum
De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre mĂ„nader om Ă„ret. Ăven mer tĂ€tbefolkade omrĂ„den i söder har lĂ„nga nĂ€tter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat Ă€r detta ett av de huvudsakliga skĂ€len till att mĂ€nniskor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Ă
rstidsrelaterad depression och störningar av sömnen Àr i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus anvÀnds vid behandling med goda resultat.
Sjuksköterskans erfarenhet av att vÄrda patienter med sepsis : en intervjustudie
Bakgrund Blodförgiftning Àven kallat sepsis Àr en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det mÄnga fall kan ges en adekvat behandling. FörsvÄrad sepsis brukar leda till en inlÀggning pÄ intensivvÄrdsavdelning och kan resultera i lÄnga vÄrdperioder. Det Àr vanligt förekommande med en lÀngre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhÀllskostnader.