Sökresultat:
1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 52 av 68
I varje lÀnk i kedjan behöver vi ha samsyn. Organisation av sÀrskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Är.
ABSTRAKT
BornefjĂ€ll, Ă
sa (2011). I varje lÀnk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sÀrskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Är (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet.
Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur stödet Àr organiserat i en kommun, nÀr barn föds med eller hamnar i behov av sÀrskilt stöd, upp till 20 Är Älder, utifrÄn respondenternas beskrivningar.
Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.
VintervÀghÄllning i urban miljö : undvik att skada vegetationen
Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.
MÀn som anvÀnder vÄld i nÀra relationer ? En kvalitativ studie om mÀns anvÀndande av vÄld mot sin partner
Studiens syfte var att undersöka hur mÀnnen förklarar sitt anvÀndande av vÄld mot sin partner. Dessutom vill vi undersöka om mÀnnens identitet, gÀllande vÄldsbenÀgenhet, har förÀndrats sedan de pÄbörjade samtal hos Verksamhet X och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Samt hur mÀnnen upplever att de har blivit bemötta av samhÀllet.VÄra frÄgestÀllningar Àr; ? Hur förklarar mÀnnen sitt vÄld gentemot sin partner?? Har identiteten och synen pÄ det egna anvÀndandet av vÄld hos mÀnnen förÀndrats sedan de pÄbörjade samtal hos verksamheten X, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? ? Hur upplever sig mÀnnen ha blivit bemötta av samhÀllet? För att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvalitativ ansats. Vi utförde fyra intervjuer dÀr vi utgick ifrÄn en intervjuguide som var utformad efter fyra olika teman; bakgrund, individen, relationen och samhÀllet.
Den tecknade Pippi LÄngstrump - nÄgot obehagligt som krafsar pÄ liveversionen?
Syfte:Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur Pippi LÄngstrump, Tommy samt Annika framstÀlls i dessa tvÄ filmer genom en jÀmförelse mellan de tecknade respektive otecknade karaktÀrerna.Detta syfte tÀnker jag uppfylla genom följande frÄgestÀllningar:Vilken bild ges av Pippi LÄngstrump i livefilmen jÀmfört med den nyare tecknade versionen? Vilka skillnader och likheter finns det? StÀmmer den tecknade Pippi-bilden bÀttre överens med dagens barnkultur?Hur karaktÀriseras rollerna Tommy och Annika i respektive film? Vilka skillnader och likheter finns det?Finns det slutligen nÄgonting som man har lagt till respektive tagit bort frÄn liveversionen i den tecknade versionen nÀr det gÀller Àventyr som Pippi hamnar i? I sÄ fall vad/vilka?Metod:Jag har i denna uppsats anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Syftet med en kvalitativ metod Àr att fÄ en djupare kunskap Àn den som ges med kvantitativa metoder. Det finns dock en mÀngd olika former av kvalitativ metod och det Àr vanligt att man som forskare gör egna tillÀmpningar och tolkningar av metoden. Jag har gjort en jÀmförande film- och innehÄllsanalys av filmerna Pippi LÄngstrump flyttar in som liveversion respektive tecknad version.
Manliga sjukskötare och kvinnliga sjuksköterskor : En studie om manliga sjuksköterskor i palliativ vÄrd
En intervjustudie har genomförts pÄ en palliativ avdelning pÄ ett sjukhus i södra Stockholm och bygger pÄ sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt pÄ arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser pÄ deras yrkesval, i detta fall pÄ en palliativ avdelning. Under studiens gÄng fann jag det svÄrt att hitta forskning om genus i palliativ vÄrd, varken svensk eller utlÀndsk forskning verkar ha uppmÀrksammat detta omrÄde.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vÄrden av en slump eller brist pÄ andra arbeten. De dras till delar av vÄrden dÀr det hÀnder mycket och Àr "actionfyllt" sÄsom ambulansen och akutvÄrden. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna dÀr kvinnorna stÄr för omvÄrdnad och mÀnnen för den tekniska kunskapen.
Frontex, ett försvar mot immigrationen i EU?
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera om inrÀttandet av Frontex har bidragit till att immigrationen i EU framstÀlls som en utveckling vilket riskerar EU:s inre trygghet. Frontex samordnar verksamheten för EU medlemslÀnders grÀnskontrollmyndigheter. Det hÀvdas att EU:s yttre grÀnser stÄr inför starka immigrationstryck vilket innebÀr att en effektivisering av grÀnsarbetet Àr nödvÀndig för att stÀrka sÀkerheten.Materialet analyseras utifrÄn sÀkerhetiseringsprocessen som innebÀr att en politisk frÄga pekas ut som risk. Denna risk behöver inte nödvÀndigtvis existera utan enbart presenteras och argumenteras som sÄdan. Den frÄgestÀllning som besvaras görs sÄ utifrÄn utvalda dokument publicerade om Frontex samt intervjuer.
Att vara eller inte vara- hur kontroll pÄverkar projektledarenssituation och dagliga arbete i professionella tjÀnsteföretag
Sammanfattning Titel: Att vara eller inte vara ? en studie i hur kontroll pÄverkar projektledares situation och dagliga arbete professionella tjÀnsteföretag. Författare: Daniel Kelly, Henrik Lundgren,Sandra Malmgren Kategori: Magisteruppsats, 10 poÀng, Organisation Handledare Mats Alvesson Problem: Projekt i managementkonsultbranschen Àr ofta komplicerade. Varje projekt har sin unika karaktÀr och skapar nya situationer. Med hjÀlp av sin helhetsöverblick ska projektledaren styra och överblicka arbetet.
Biogaspotential hos rejektfraktionen frÄn biogasanlÀggningen KungsÀngens gÄrd
Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanlÀggningar. Sedan 2005 Àr det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen frÄn samrötningsanlÀggningar har ökat de senaste Ären. Den totala biogaspotentialen i Sverige Àr ungefÀr 15 TWh och dÀr stÄr lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall frÄn livsmedelsindustrin och matavfall stÄr för den resterande delen. Det Àr Àven dessa tre rÄvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.
Etiska dilemman för sjuksköterskor i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom - en kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Varje Är insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i nÄgon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige berÀknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvÄrdnaden av personer med demens stÀlls sjuksköterskan inför etiska dilemman dÀr hen hamnar i klÀm mellan rÀttsligt lÀge, och sin skyldighet att bevara vÄrdtagarens vÀrdighet och integritet (Lejman et al, 2013).
Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vÄrdtagare med demens motsatt sig omvÄrdnad. Studien avsÄg Àven undersöka om situationer fanns dÄ sjuksköterskan ansÄg tvÄng vara berÀttigat, om strategier anvÀndes för att övertyga vÄrdtagare med demens som motsatte sig omvÄrdnad samt om strategier anvÀndes för att förekomma detta.
Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvÄrd, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvÄrd i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys gjordes.
Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvÄrdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet.
F?rskoll?rares m?te med autismdiagnostiserade barn - En empirisk studie
Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.
Karosser av kolfiberarmerad epoxi : En undersökning av förutsÀttningarna för en etablering inom personbilsbranschen
FrÄgestÀllningen som besvarats Àr huruvida kolfiberarmerad epoxi Àr ett lÀmpligt material att anvÀnda i karosser. Tekniska, ekonomiska, sÀkerhetsmÀssiga och miljömÀssiga aspekter har behandlats. Arbetet grundar sig dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ empiriskt material frÄn tre studiebesök med intervjuer hos företag inom kompositbranschen.Kolfiberarmerad epoxi har en rad fördelar:- Komponenterna kan göras stora; en kompositdetalj kan ersÀtta flera av metall.- Mindre kÀnsligt mot stötar Àn stÄl och fÄr inte bucklor.- KorrosionsbestÀndigheten Àr mycket hög.- Relativt lÄg investeringskostnad för tillverkning av kolfiberkomponenter.- TÄl utmattning bÀttre Àn nÄgon kÀnd struktur av metall.- Mycket lÄng livslÀngdMen det finns Àven nackdelar:- Mycket hög materialkostnad.- CAD-verktyg för att kunna designa kompositkonstruktioner, berÀkna hÄllfasthet och simulera krocktester behöver utvecklas.- Produktionshastigheten Àr i regel lÄg till följd av tidskrÀvande tillverkningsprocesser dÀr hÀrdning av epoxi Àr ett av momenten.- Tillverkning av kolfiberarmerad epoxi prÀglas i regel av en lÄg grad av automatisering dÀr flera moment mÄste göras för hand.Resultaten blev följande:En kaross i kolfiber skulle kunna göras ca 200 kg lÀttare Àn en kaross i stÄl, med i övrigt bibehÄllen prestanda. Karossen skulle kunna utformas för mycket hög absorption av energi och dÀrmed förbÀttrad sÀkerhet. Den lÀgre vikten skulle medföra ett reducerat utslÀpp av avgaser pÄ ca 11 %, vilket motsvarar en reduktion pÄ 3,3 ton koldioxid berÀknat pÄ 20 000 mils körning.
Samsung Electronics i medial kris : En Corporate Social Responsibility studie avseende konsumentens förtroende vid en medial kris
De flesta företag Àr beroende av att gÄ med ekonomiskt vinst för att överleva, och vid en medial kris Àr det dÀrför nödvÀndigt att minska risken för negativ medial rapportering. Detta för att kunna behÄlla varumÀrkets kundförtroende. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om konsumenten uppfattar CSR som en motverkande faktor för kris om företaget Samsung Electronics hamnar i en medial kris, samt hur en kris kan tÀnkas pÄverka företagsförtroendet för Samsung hos kvinnor och mÀn. Seungho Cho och Yong-Chan Kims (2011) studerade CSR och de fann att CSR-aktiviteter samt bolagets nationalitet har huvudsakliga effekter pÄ företagets anseende. De Àr bÄda positiva faktorer som dÀmpade deltagarnas och individers vilja att vidta ÄtgÀrder mot företaget vid kris (Cho & Kim, 2011).
Flödesanalys av spÄrelement frÄn kÀlla till slam
I det svenska samhÀllet tillför diffusa och direkta föroreningskÀllor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehÄller höga halter av vÀxtnÀringsÀmnen som bör Äterföras till jordbruksmark, men om detta ska ske fÄr inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ Àr ett certifieringssystem vars syfte Àr att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och dÀrmed möjliggöra en Äterföring av det vÀxtnÀringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete pÄ grund av att ackumulationshastigheten för dessa spÄrelement Àr hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) Àr ett verktyg som kan anvÀndas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade kÀllor till utslÀpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra berÀkningar pÄ spÄrelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla kÀllan hushÄll sÄ att emissioner inom hushÄll kartlÀggs för spÄrelementen och kadmium.
"Vem ser mig?" : En litteraturöversikt om nÀrstÄendes upplevelser av palliativ hemsjukvÄrd
Bakgrund: Inom den palliativa vÄrden har möjligheten att fÄ vÄrdas i hemmet ökat genom Ären. Idag vet man att nÀrstÄende utför betydande insatser inom vÄrden och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmÀssigt mycket större Àn frÄn den offentliga vÄrden. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som Àr sjuk Àr en upplevelse som Àr unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna kÀnslor och kÀmpa för sin egen överlevnad kan uppstÄ hos de nÀrstÄende som vÄrdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser av palliativ hemsjukvÄrd.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som anvÀnts vid artikelsökningen Àr Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.
Ljud eller oljud? En enkÀtundersökning om lÀrares kunskaper kring ljudnivÄn i skolan.
Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivÄer i skolan pÄverkar elever och pedagoger Àr nÄgot som det inte har gjort sÀrskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkÀtundersökning om och hur lÀrare upplever samt handskas med buller, ljudnivÄer och ljudmiljön i skolan. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i skolÄr f-9. EnkÀtundersökningen besvarades av 50 lÀrare bosatta i en mellansvensk kommun. EnkÀtundersökningen pÄvisar hur lÀrarna ser pÄ ljudmiljön pÄ sina arbetsplatser. Valet föll pÄ just enkÀter dÄ vi ville nÄ ett större antal respondenter för att fÄ en sÄ vid bild av omrÄde som möjligt.DÄ ljudnivÄn ofta Àr hög i skolan och pÄverkar bÄde lÀrares och elevers vardag pÄ olika sÀtt.