Övergången mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet är det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet är att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, Studievägledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som går ut gymnasiesärskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nå, få och behålla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har använts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmänhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med målsättningen att få en förståelse för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att få ett arbete.

Arbetet bygger på den ställda problemformuleringen att minska lyft inom begravningsbranschen. Utifrån en förundersökning, kravspecifikation, funktionsanalys och studiebesök är syftet att ta fram ett koncept till en ny produkt som skall förändra handhavandet inom begravningsbranschen.  Genom dessa grunder skapades ett antal koncept som utvärderades i en Pughs matris och diskuterades grundligt med uppdragsgivarna. Sedan kombinerades två av koncepten till ett nytt som blev sedan grunden till den kommande produkten. Komponenter valdes i största mån ur ett modulsystem som medförde flexibilitet. Montering och tillverkning har utvärderats med hjälp av DFA- och DFM-verktygen vilket ledde till förbättringar för enklare tillverkning och montering. Produkten har bearbetats i SolidWorks där ritningsunderlag och komponentlistor på de färdiga komponenterna har sammanställts.

En stor del av råvaran som används inom skogsindustrierna i Sverige kommer från privata skogsägare. En viktig aspekt för skogsägare är att kontrakterade uppdrag genomförs inom rimlig tid. Lövtimmer och brännved förekommer ofta i små kvantiteter på avlägg, vilket innebär att transporter är svåra att planera. Tiden från att sortimenten finns tillgängliga för transport till mottagare tills att sortimentet har blivit inmätt på industrin (transportledtiden) kan utgöra en stor del av den totala tiden för ett uppdrag. Åtgärder som minskar transportledtiden ger potentiellt bättre förtroende från skogsägare. En möjlig åtgärd som leder till kortare transportledtid är att samtransportera sortiment med lång transportledtid med ett annat sortiment.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur personer som är hemlösa och missbrukar blir behandlade i sjukvården. Hur tycker de att de har blivit bemötta och har de fått den hjälp de har efterfrågat? Utifrån detta resultat har jag tittat på vilka förutsättningar vården har att utveckla en bra behandling och bemötande.Jag har intervjuat 25 hemlösa personer med kvalitativ metod. Den innebär att alla har fått samma frågor så att svaren går att jämföra. Samtidigt har det funnits utrymme för egna reflektioner och berättelser.

Denna studie hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur anställda i Göteborgs Stad tolkar och relaterar till begreppen mobbning och kränkande särbehandling. Det andra syftet var att undersöka vad anställda har för faktiska erfarenheter av förebyggande arbete mot mobbning/kränkande särbehandling och hur de skulle önska att detta arbete bedrevs.I denna studie har vi i första hand utgått ifrån Leymann (1990) och Einarsens (2000) begreppsdefinitioner och rön gällande förebyggande arbete vad det gäller missförhållanden i den psykosociala arbetsmiljön.Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med tolv anställda inom vårdsektorn i Göteborgs Stad. Intervjuerna innehöll öppna frågor kring begreppsdefinitioner och förebyggande arbete. Intervjumaterialet analyserade via tematisk analys.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Uppsatsen behandlar ett urbant gränsområde i Barcelona. Studien syftar till att visa att det även i det urbana rummet finns gränser. Gränser som inte är tydligt utstakade, men skapade i tidsrummet och formade av olika processer som lett fram till dagens situation. De utvalda områdena för studien är barriosen Poble Sec och El Raval i stadens distrikt Sants Montjuïc respektive Ciutat Vella. De båda barriosen/kvarteren angränsar till varandra, men skiljs ändå åt av den stora avenyn Paral?lel.

År 2008 drabbades världen av en finanskris. Följderna blev framförallt konkurs och stigande arbetslöshet i många länder. I Sverige finns det olika verksamheter som har särskilda roller i att motarbeta ekobrott och en av dem är Ekobrottsmyndigheten som varje år genomför en analys av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att lågkonjunkturen medför stora risker för att ekobrotten ökar i många branscher. Anmälningarna har ökat kraftigt de senaste åren.

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har äldre invandrare sämre förutsättningar än svenskar när det gäller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till äldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom välfärden; det handlar om äldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsätter ett nytt, öppet förhållningssätt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anställning av anhöriga och ökade kunskaper, förståelse och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvärkulturellt innehåll och utgångspunkt från såväl anhöriga som äldreomsorgens personal. Då kan äldre invandrare integreras i äldreomsorgenmed möjlighet till lärande och social delaktighet för bättre ömsesidig förståelse,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen äldre människor ökar i Sverige och bland de äldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har åldrats här kommer förr eller senare i kontakt med äldreomsorgen. Själva åldrandet skapar funderingar och oro hos de äldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska språket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom välfärdssystemet, speciellt äldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte är att undersöka de ansvarigas och tjänstemännens syn på äldre invandrare inom äldreomsorgen.Metod:Jag har använt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjänstemän) inom äldreomsorgen med öppna frågor och tydligt fokus på möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det är svårt att nå äldre invandrare och äldre från Norden innefattas inte i praktiken i begreppet äldre invandrare och att det finns svårigheter när det gäller kulturellaskillnader och språk i bemötandet av äldre invandrare och inom äldreomsorgens verksamhet.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Denna studie baseras på analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen på möjlighet, förmåga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgår ifrån diskursanalytiska redskap för att ta reda på hur omgivningen reagerat på idrottare med funktionsnedsättning2 som vill delta fullt ut i idrottsvärlden. För att belysa ämnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fått utgöra typexempel. Genom att visa hans personliga och sportsliga förutsättningar framträder de diskurser och tankegångar som utgör skärningspunkten mellan frågor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingår i idrottsvärlden och hur annorlunda ens sportutrustning får vara. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa gränsöverskridande idrottare tas emot både av idrottsvärlden och av samhället i stort. Förhoppningen är att i stora drag synliggöra de frågor och värderingar som finns idag kring vad en idrottare är, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att visa detta. Uppsatsen visar att idrottare som utmanar gränserna mellan funktionshinder och förmåga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvärlden.

Inledning: Under utbildningens gång till specialpedagog har jag engagerats i litteratur som belyst förhållningssätt och bemötande. Under de år jag arbetat som förskollärare har jag undrat vad det är som gör att barn i behov av särskilt stöd blir bemötta på så skilda sätt, beroende på vilken förskola de går på och vilka pedagoger de möter. Fokus i denna studie ligger på förskolan och barn i behov av särskilt stöd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger på en resursförstärkt avdelning i förskolan har till barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är:? Vad är pedagogernas definition av barn i behov av särskilt stöd?? Hur syns pedagogernas förhållningssätt i verksamheten och den pedagogiska dokumentationen?? Vad blir konsekvenserna av pedagogernas förhållningssätt?? Överensstämmer pedagogernas utsagor från intervjun och dokumenten med det som observeras på avdelningen?Teori: Den sociala systemteorin, som ser till delar och helhet, utgör referens för studien.

Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.