Sökresultat:
1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 53 av 68
Statuskriget och det estetiskt kulturella rummet: En analys av svenska mediers musikkritikers makt över den goda smaken
Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Ă
tta musikkritiker som figurerar i svensk media pÄ olika sÀtt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Àr frÀmst hÀmtade frÄn estetiken och kultursociologin. VÀgen fram till slutsatsen pÄbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstÄelse för populÀrkulturen i det sociala dÀr det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pÄvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag Àr att vara pÄ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Àven blir en makt över det estetiska vÀrdet.
LÄgenergihus i Ralph Erskines anda : GÀstrike Hammarby
Med detta examensarbete Àr tre Ärs studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i GÀvle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet lÀggs pÄ arkitekturutformningen samt energihushÄllningen och dÀrmed presenteras examensarbetet i tvÄ huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjÀl i GÀstrike Hammarby, har under lÄng tid haft funderingar pÄ att uppföra ett lÄgenergihus i den gamla bruksorten GÀstrike Hammarby. Mattsson tror pÄ en levande landsbygd och förhoppningarna Àr att ett naturnÀra boende ska locka yngre generationer till att bosÀtta sig i GÀstrike Hammarby. PÄ uppdrag ska ett lÄgenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen Àr till stor del skapad av den vÀrldsberömda arkitekten Ralph Erskine.
Den hybrida yrkesrollen : En studie om verksamhetschefer inom svensk sjukvÄrd
De senaste decennierna har sjukvÄrden förÀndrats. FörÀndringsarbetet Àr inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata nÀringslivet har applicerats pÄ organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper Àn lÀkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvÄrd. FörÀndringarna inom sjukvÄrden har krockat med den medicinska professionen.
Nedskrivning av goodwill ? Nedskrivningsprövning vid indikationer pÄ en lÄgkonjunktur
Bakgrund/ProblemomrÄde: Efter införandet av IAS-förordningen Är 2005 skall noteradeföretag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Dessa regler innebÀr att flertalettillgÄngar nu skall vÀrderas till verkligt vÀrde mot tidigare historiska anskaffningsvÀrden. Enav dessa tillgÄngar Àr goodwill som nu istÀllet för Ärliga avskrivningar, varje Är skall prövasom det föreligger ett nedskrivningsbehov. Med en vÀrdering till verkligt vÀrde följer Àvenvissa bedömningssvÄrigheter som under en lÄgkonjunktur kan vara otillförlitliga. DÀrför Àr detviktigt att se till att företagsledningens uppskattningar i budgetar och prognoser Äterspeglarrimliga och godtagbara antaganden och utgör en tillförlitlig uppskattning av framtidaekonomiska förhÄllanden inom företagen.
Stadsförnyelse i waterfrontomrĂ„den - en jĂ€mförelse mellan Norra Ălvstranden i Göteborg och HafenCity i Hamburg
NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Ălvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.
VÄldtÀkt- vad blir konsekvenserna och hur arbetar man med dem som kurator?
Vi har fÄtt i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för vÄldtÀkt ser ut. Syftet med uppsats Àr att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sÀllan efterföljer en vÄldtÀkt. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi följande frÄgestÀllningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för vÄldtÀkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hÀlso-och sjukvÄrden. Vi har Àven genomfört en litteraturstudie för att inhÀmta kunskap som ett komplement till vÄra intervjuer samt för att bli mer insatta i vÄrt forskningsomrÄde.
Riskkapital och exit : PÄverkar riskkapitalbolagens Àgarstruktur valet av exit?
Vi vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan riskkapitalföretagets Àgarstruktur och deras val av exit genom en positivistisk studie med en deduktiv ansats. MÄlet Àr att öppna vÀgen för mer djupgÄende forskning kring exits i Sverige genom att undersöka ett antal potentiella samband. Riskkapitalisterna delas upp i tre grupper baserat pÄ deras Àgarstruktur: privata, koncernbundna samt offentliga riskkapitalister.UtifrÄn befintlig teori pÄ omrÄdet har vi utformat nio hypoteser som kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen testar huruvida sambandet mellan Àgarstruktur och val av exit existerar, den andra gruppen testar sambandet mellan portföljbolagets bransch och val av exit, nÀsta grupp testar huruvida det finns ett samband mellan investeringslÀngden och val av exit respektive Àgarstruktur och slutligen testar vi om det finns ett samband mellan portföljbolagets potential och deras val av exit.För att samla in nödvÀndig data för att testa dessa hypoteser utgick vi ifrÄn FörvÀrv och Fusioners data över alla exits i Sverige frÄn 2003 till och med första halvÄret 2006. Databasen fick kompletteras med ett antal variabler: omsÀttningstillvÀxt, typ av exit, Àgarstruktur samt bransch.
Hörselskadade barns psykosociala situation
Denna studie Àr en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhÄllande till den döva och den hörande vÀrlden. För att fÄ mer helhet och djup i studien inkluderas Àven döva barn samt barn som fötts döva och fÄtt cochleaimplantat inopererat. FrÄgestÀllningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hÀlsa/vÀlbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en sÀrskild grupp nÀr det gÀller hÀlsa/vÀlbefinnande redovisas Àven hörselskadade barn med tillÀggsfunktionshinder.Studien Àr gjord som en systematisk kunskapsöversikt dÀr sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. NÀr det gÀller böcker sÄ har databasen LIBRIS anvÀnts och vad gÀller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC anvÀnts.
"Första Äret Àr helt okej. Sedan gÄr det bara nerÄt" : Ungdomars upplevelser av arbetslöshetens konsekvenser
Arbetslösheten Àr ett stort problem i dagens samhÀlle bÄde för samhÀllet och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns bÄde fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar pÄ att de arbetslösas upplevelser pÄverkas starkt av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra pÄverkande faktorer.Syftet i studien Àr att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förstÄelse för vad det Àr som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation sÄ olika ifrÄn individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 Är blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjÀlp av sociologiska utgÄngspunkter sÄ som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner pÄ arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förstÄelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet pÄ arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika frÄn individ till individ.
Alternativa verktyg för tillgÀnglighet och delaktighet : Implementering och anvÀndning av it i klassrummet
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur lÀrare skapar mening Ät alternativa verktyg/kompensatoriska hjÀlpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal frÄn fyra fokusgrupper bestÄende av sammanlagt 19 personer frÄn fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men Àven begrÀnsningar, med att anvÀnda it i klassrummet. De Àr eniga om att verktygen Àr anvÀndbara, men visar att det Àr viktigt att fundera kring hur de ska anvÀndas pedagogiskt. I pedagogernas berÀttelser framgÄr att elever har fÄtt bÀttre sjÀlvförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bÀttre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig ocksÄ ha ett pragmatiskt förhÄllningssÀtt till it och alternativa verktyg.
Venture capital - en studie av riskkapitalbolags investeringskrav och engagemang i sina portföljföretag
I en vid definition Àr riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kÀnnetecknande egenskap Àr att investeringarna Àr tidsbegrÀnsade med mÄlet att avyttras inom 3-7 Är. Den vanligaste orsaken till att företag vÀljer att samarbeta med riskkapitalister Àr ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet.
NÀr ett företag anvÀnder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiÀren, dÀr denna har möjligheten att stÀlla orimliga krav. Det finns mÄnga faktorer som rimligtvis borde pÄverka vilka krav pÄ finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan stÀlla samt Àven vilket engagemang de har. NÄgra faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek pÄ investering, bransch och företagsledningens kompetens.
VÄra problemfrÄgor Àr: Vilka krav stÀller riskkapitalisterna i form av storlek pÄ aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, Àr de aktiva eller passiva?
VÄrt syfte Àr att beskriva vilka krav riskkapitalister stÀller pÄ företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.
Kommunikationen under och runt en körlektion
Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i lÀrarens uppfattningar om hur de kommunicerar med sina elever under en körlektion, - och ta reda pÄ hur en körlektion kan se ut. Ett bisyfte Àr att ta reda pÄ hur elever upplever en körlektion. Mina frÄgestÀllningar var:
Hur kan en körlektion se ut? Hur fungerar kommunikationen mellan lÀrare och elever?
Vi mÀnniskor har ett medfött behov av att kommunicera och vi kommunicerar pÄ olika sÀtt. Det hÀnder att vi kommunicerar antingen vi vill eller inte, vi behöver inte yttra ett enda ord, för kroppssprÄk betyder rent av mer Àn ord.
BegrÀnsning av Àthastighet och foderkonsumtion genom att försvÄra hÀstens intag av grovfoder
Utfodringen av dagens tamhÀstar tillmötesgÄr allt för sÀllan hÀstens behov av lÄnga Àttider och korta uppehÄll mellan de olika Àtperioderna. MÄnga hÀstar som fÄr
tillrÀckligt lÄnga Àttider ges ofta fri tillgÄng pÄ grovfoder, vilket istÀllet kan resultera i
att hÀstarna hamnar i en positiv energibalans och risken för att utveckla fetma ökar.
Syftet med den hÀr studien har dÀrför varit att klargöra, och fÄ underlag för rekommendationer kring hur hÀstens Àttid, foderkonsumtion och Àtbeteende pÄverkas
dÄ tillgÀngligheten till grovfodret försvÄras med hjÀlp av smÄmaskiga hönÀt och grovfoderhÀckar med trÄdgaller (?Matreducerare??). I studien anvÀndes Ätta individuellt uppstallade valacker, tre varmblodiga travhÀstar och fem ridhÀstar av halvblodstyp, med en genomsnittlig Älder pÄ 14 Är. Studien utfördes som ett changeover försök, dÀr varje hÀst genomgick tre olika behandlingar, utfodring i hönÀt,
i matreducerare och direkt pÄ golvet.
Anhörigas upplevelse av att leva med en tonÄring med missbruksproblemmatik
BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonÄringar. Rapporter uttrycker oro över att tonÄringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonÄring finns anhöriga, förÀldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer lÄter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar dÀrför mÄnga gÄnger fokus pÄ sig sjÀlv och sitt eget vÀlbefinnande. Genom livsvÀrldsteorin betonas mÀnniskans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.
Kundrelationen mellan byggherre och entreprenör under garantitiden vid flerbostadsbyggande
Att göra en kund nöjd bör ligga i alla byggföretags intresse. För att göra en kund nöjd mÄste hÀnsyn tas till vad denne har för önskemÄl och Àr villig att betala för. Byggentreprenörerna har genom tiderna varit duktiga pÄ att leverera det kunderna efterfrÄgar. Kunderna Àr ofta nöjda med byggentreprenören fram till dess att nyckeln till dörren Àr överlÀmnad. Det Àr frÀmst under efterföljande garantitid som ett missnöje mot byggentreprenören uppstÄr.