Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en Fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en Fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år).

I Sverige är det 90 % som konsumerar alkohol och därmed är endast 10 % nyktra individer. Denna studie ämnar till att belysa de som befinner sig utanför denna alkoholnorm. Denna studie bidrar till den sociologiska forskningen eftersom den beskriver en grupp individer i samhället som antas avvika från en samhällsnorm. Syftet med studien är att, med en Fenomenologisk ansats, undersöka hur unga nykterister i åldrarna 20-24 upplever sin egen nykterhet och andras reaktioner på deras nykterhet. Hur uppfattar de själva de rådande alkoholnormerna? I vilka situationer kan det vara svårt att vara nykter? Hur upplever de att andra bemöter deras nykterhet? Studien avgränsar sig till unga vuxna mellan 20-24 år som är medlemmar i en nykterhetsorganisation.

Bakgrund: Den mellanmänskliga relationen, baserad på kommunikation och samtal, utgör kärnan i psykiatriskt vårdande. Denna studie utgår från det vårdande samtalets teori där vårdandets grundmotiv är caritas, en naturlig strävan efter att lindra lidande och bevara patientens värdighet i en vårdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan förväntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vårdande samtal förväntas dels öka förståelsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmåga att i samtalet kombinera etisk hållning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vårdande och därmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa upplevelser av vårdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende.

Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en Fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Dagens arbetsvillkor präglas av att vara föränderliga där idealet är flexibilitet. En följd av detta är att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfälliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojämlikhet. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstå den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal på arbetsplatsen.

Syftet med studien är att se hur barn påverkas under uppväxten av att växa upp med missbruk i familjen och se vilka copingsstrategier de använder sig av samt om det funnits någon annan viktig vuxen när mamma eller pappa missbrukat. För att besvara frågeställingarna användes semistrukturerade intevjuer på kvinnor som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Intervjuerna har tolkats ur en fenomenologisk inriktning och en kvalitativ metod har använts. Rsultatet har utforskats med innehållsanalys och problematiserats utifrån Bowlbys anknytningsterori. KASAM, copingstrategier och roller.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter.