Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga Fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga Fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika Fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå..

Med hjälp av den Fenomenologiska teorin har jag sökt svar på hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjälp av begreppet livsvärld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvärld har jag belyst Fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvärlden som den bild av verkligheten så som den uppträder för informanten och de Fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha träffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i Mälardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio Fenomen som återkommer i samtligas livsvärld. De fyra uppfödarna har haft varierande åsikter och berättelser om de olika Fenomen som jag kunnat uppmärksamma. De nio Fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berättelser är ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken är den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt Fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart Fenomen de precis fått se.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur gymnasielevers förmåga att besvara samt ta ställning till frågor rörande ett antal fysikaliska Fenomen påverkas av att de exponeras för ett antal kortare filmklipp tagna ur populärfilm innehållande scener där fiktiva representationer av fysikaliska Fenomen återges på ett sätt som inte nödvändigtvis överensstämmer med de vedertagna naturvetenskapliga förklaringsmodeller av dessa Fenomen som dessa eleverna bör ha tagit del av i sin undervisning enligt rådande kursplaner. För att kunna göra detta har ett antal passande scener noggrant valts ut ur populärfilmer och en enkät utformats med frågor om ett antal utvalda verklighetsknutna fysikaliska Fenomen som gymnasieelever har fått besvara före och efter det att de exponerats för dessa filmscener. I analysen av svarsmaterialet har studerats ett antal övergångar mellan egenskaper och egenskapskombinationer i elevernas enkätsvar före jämfört med efter exponeringen av filmscenerna och jämförande statistik har sammanställts över hur pass frekvent förekommande dessa övergångar har varit för deltagarna i studien. Studiens resultat visar att det finns en inte helt obetydlig andel elever som efter exponeringen av fiktiva filmscener besvarar samt tar ställning till frågorna om fysikaliska Fenomenen på ett sätt som i flera fall kan hänvisas till hur dessa Fenomen fiktivt återges i filmscenerna..

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga Fenomen och vad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga Fenomen. Studiens syfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck när barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använt kvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även fram barns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vår studie kan vi dra flera slutsatser.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka föräldrars attityd till fysik i förskolan.I min empiriska undersökning framkom det sammanfattningsvis att föräldrarna i enkätsvaren menar att barnens spontana, nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Föräldrarna anser att det är viktigt med lyhörda pedagoger som grundar med lek- och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik, för att nå målen i år 5.Fysik förklarar många Fenomen såsom ljud, ljus, energi, magnetism etc. Enligt förskolans läroplan skall barn utmanas i sitt naturvetenskapliga tänkande och lärande utifrån det som är relevant för förskolebarn.Det naturvetenskapliga ämnet fysik finns på förskolan men benämns inte som fysik. Som medupptäckare på förskolan utvecklar förskolepedagoger barnens nyfikenhet och uppmuntrar dem till att söka svar kring frågor på vardagsnära fysikaliska begrepp och Fenomen.Resultatdelen visar att föräldrar anser att barnen bör få utveckla det som de själva tycker är roligt inom fysikämnet.Nyckelord: fysikaliska Fenomen, föräldrars attityd, medupptäckare, nyfikenhet.

Huruvida kusliga Fenomen, som psykoanalytikern Sigmund Freud beskrivit, kan användas för att förmedla kuslighet i realistiskt renderade 3D-modellerade miljöer, skapade till ett fiktivt dataspel, är vad som undersökts i detta arbete. Freuds teorier har redogjorts för och även kortfattat jämförts med relaterade ämnen. Två bildserier, den ena tänkt att vara hemtrevlig och den andra innehållande utvalda kusliga Fenomen tänkta att förmedla kuslighet, renderades av ett 3D-modellerat vardagsrum. Dessa bilder användes sedan i en kvantitativ enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Resultatet av undersökningen visade att de utvalda Fenomenen lyckats förmedla kuslighet till respondenterna.

Barns föreställningar kring naturens olika Fenomen är många. Ett Fenomen som alla barn upplever varje dag är övergången från dag till natt och tvärtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hänger samman, är det viktigt att lyssna på deras föreställningar för att sedan bygga vidare på dessa. För att ta reda på barns föreställningar kring Fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i årskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förståelse för att solen, månen, jorden och andra planeter är i ständig rotation.

Inom kognitionsforskningen kring individers förmåga att skatta vardagliga Fenomen har det uppstått två läger. Ett hävdar att människor gör optimala skattningar och ett läger hävdar att så inte är fallet. I artikeln ?Optimal predictions in everyday cognition? (2006) fastslår Griffiths och Tenenbaum utifrån grafisk analys att människor är bra på att göra betingade skattningar av vardagliga Fenomens längd eller mängd. Författarna argumenterar för att människor har kunskap om Fenomenens fördelningar och att denna kunskap ligger till grund för skattningarna.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt Fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt Fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska Fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga Fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga Fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga Fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga Fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga Fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.

Syftet med min uppsats är att försöka förmedla hur man ser på anime, ett så typiskt japanskt Fenomen, här i väst? Vidare så har jag genom litteraturstudier försökt presentera för läsaren vad anime är för något. Detta görs genom en kort historisk presentation av anime för att sedan djupare visa strukturen i anime, karaktärer, innehåll och slutligen huruvida anime återspeglar nutida oro i det egna samhället. Även en viss diskussion förs gällande anime och dess legitimitet som japanskt kulturarv. Mina informanter får också berätta hur dom tycker att anime särskiljer sig från övriga animationer, då främst från väst samt hur den svenska marknaden och dess tittare ställer sig till anime..

Syftet med den här studien är att förstå och beskriva hur läsning och skrivning framträder för barn. Vi vill veta vad läsning och skrivning är, sett ur barnets perspektiv. Vår studie tar sin utgångspunkt ur Fenomenologisk ansats. Genom att närma oss barns perspektiv, har vi försökt beskriva Fenomen så som de framträder för barnet. För att få svar på vår frågeställning har vi valt att intervjua femåriga barn.

Det individualistiska samhället kännetecknas av ett ökat ansvar för individen att utforma sitt liv och sin framtid. Prestation och perfektion är intressanta Fenomen direkt relaterade till valmöjlighet. Kan dessa Fenomen till och med uppfattas som ideal i det individualistiska samhället? Syftet med studien har varit att undersöka hur det mänskliga beteendet förhåller sig till de samhälliga idealen som markerar perfektion och som utmanar individen att göra sitt yttersta. Studien är explorativ och använder sig av en enkät som undersökningsmetod.