Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus på naturvetenskap i förskolan än tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnå olika mål i läroplanen, och då med fokus på naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga Fenomen och begrepp som används, samt studerat vilka övningar i vattnet som går att genomföra med barn i olika åldrar för att känna på vatten som Fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgå inom ämnet simskola eller vattenlek, dock inom området naturvetenskap i förskolan.

Det individualistiska samhället kännetecknas av ett ökat ansvar för individen att utforma sitt liv och sin framtid. Prestation och perfektion är intressanta Fenomen direkt relaterade till valmöjlighet. Kan dessa Fenomen till och med uppfattas som ideal i det individualistiska samhället? Syftet med studien har varit att undersöka hur det mänskliga beteendet förhåller sig till de samhälliga idealen som markerar perfektion och som utmanar individen att göra sitt yttersta. Studien är explorativ och använder sig av en enkät som undersökningsmetod.

Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt Fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen. De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt..

Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett Fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden Fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga Fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska Fenomen.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa Fenomenet ?mucksjuka? som kan drabba en intagen på fängelset när denne närmar sig frigivning, samt att svara på varför intagna på anstalter drabbas av detta Fenomen. Den intagne har en tendens att hamna i ett depressivt, stressigt, oroligt och otåligt tillstånd. Till min hjälp har jag använt mig av olika teorier om institutioner, stress, stigmatisering och disciplinering, och hur livet i ett fängelse i Sverige kan se ut. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer av intagna och personal på olika anstalter.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i Fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt Fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om Fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för Fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

Kosmologiska gammautbrott är bland de mest energirika Fenomen som observerats i universum. Ursprunget för dessa kraftiga blixtar av gammastrålning är idag relativt okänt, men tros komma ur kollisionereller kollapser av tunga stjärnor.  Efter analys av data från detektorerna ombord på Fermi Gamma Ray Space Telescope visas  i detta arbete att spektrumet från GRB 080916C beskrivs väl av den enkla Bandfunktionen (två sammanlänkade potensfunktioner) och därför troligtvis kommer från en enkel strålningsprocess. Den starkaste kandidaten är synkotonstrålning, även om modellen idag inte till fullo kan förklara spektrumet på ett tillfredsställande sätt. GRB 080916C:s isotropa energi mäts till den extremt höga nivån ~ 9 x 10 (upphöjt till 54) erg. vilket är bland de högsta  som uppmätts för gammautbrott..

Denna uppsats syfte är att kontrastivt analysera den svenska respektive engelskaöversättningen av Kairos Palestina för att finna skillnader och prioriteringar samt attdiskutera vilken effekt dessa har på budskapet. Uppsatsen diskuterar, utifrån ett avgränsatantal språkliga Fenomen, skillnaderna mellan måltexterna samt vad dessa indikerar vadgäller översättningarnas generella prioriteringar och strategier. Uppsatsen finner attöversättningarna drivs av olika prioriteringar vilket genererar olikaöversättningsstrategier men att måltexterna är flexibla, stundtals inkonsekventa och helatiden verkar i förhållande till källtextens komplicerade form där spåkteknik och budskapofta utgör en enhet..

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är Fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt Fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av Fenomenologisk metod.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är Fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt Fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av Fenomenologisk metod.

Denna C- uppsats är främst tänkt att behandla begreppet utbrändhet, sett ur ett kvinnligt perspektiv. Men vi kommer också att presentera stycken som mera allmänt berör utbrändhetsbegreppet i stort.Utbrändhet är som vi ser det, ett samhällsvetenskapligt intressant ämne, som också ?ligger i tiden?. Då intresset för detta ?Fenomen? eller ?sjukdomstillstånd? ökar allt mer på alla områden idag.

Inför detta arbete sattes ett primärt och ett eventuellt sekundärt mål upp. Det primära var att genom undersöka hur ungdomar på gymnasiet väljer att reflektera kring naturvetenskapliga Fenomen i ämneskontextema fysik och kemi. Med kontext menas sammanhang, omgivning och övergripande situation. Det sekundära målet var att utifall ett sådant kontextberoende gick att finna, försöka att kvalitativt avgöra vilka reflektioner kring några valda Fenomen som är samt inte är kontextberoende. Vidare förs även en diskussion om hur de olika ämneskontextema korrelerar med hur eleverna väljer att reflektera kring Fenomenen.För att nå syftet undersöktes skillnader i hur elever valde att beskriva naturvetenskapliga Fenomen under en fysik respektive en kemilektion.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet påvisar att läraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i språkhistoria. I dagsläget saknas det forskning om hurverksamma lärare skall didaktisera det språkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de läromedel som används, där despråkhistoriska epokerna är tydligt avgränsade till att beskriva utveckling av det svenskaspråket ur en historisk aspekt. Därmed framträder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielärare i dagsläget undervisar i det språkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frågeställningar är hur respondenterna angriper despråkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attspråkförändring är ett konstant Fenomen.Studiens resultat visar att det språkhistoriska momentet får relativt lite utrymme isvenskämnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frånvaro. Denundervisning som existerar är starkt bunden till de läroböcker som respondenterna användersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet får en erfarenhetspedagogisk prägelnär det sätts i praktiken trots läroböckernas traditionella framställning.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över Fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda Fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom Fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen.Durkheim betonade att patologiska sociala Fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla Fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar Fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar Fenomen av egoistisk/anomisk art.