BAKGRUND Kattens trombocyter har egenskaper som gör att dagens automatiska och manuella hematologianalyser ofta ger falskt låg trombocyträkning (pseudotrombocytopeni). Trombocyträkningen (PLT) riskerar att bli missvisande låg på grund av att trombocyterna hos katter kan vara mycket större än trombocyterna hos övriga arter, samt för att katters trombocyter in vitro ofta är så lättaktiverade att aggregat bildas. En del av de största trombocyterna räknas inte av de automatiska hematologiinstrumenten (framför allt impedanstyper) och trombocytaggregat medför att trombocyterna blir ojämnt fördelade i blodprovet. Vid sant låga trombocytvärden kan livshotande blödningar uppstå och det är därför viktigt att kunna skilja katter med sann trombocytopeni från katter med falsk trombocytopeni. Trombocytaggregering har effektivt förhindrats med prostaglandin E1. Prostaglandin E1 är dock mycket instabilt i rumstemperatur, vilket medför att effekten lätt kan utebli vid felhantering. Nyligen presenterade en studie analogen iloprost.

Personalen på provhanteringen upplever idag en del belastningsbesvär på grund av den manuella hanteringen av L1-prover. Vissa besvär har upplevts under ett antal år och för att minska risken för belastningsbesvär måste arbetsmomenten förändras. Dessutom kommer SSAB:s planerade kapacitetsökning av höghållfasta stål att innebära fler provtagningar och därmed fler prover att hantera på provhanteringen.Projektet är avgränsat till att behandla de arbetsmoment som syftar till att förbereda L1-proverna för analys och som utförs i verkstaden på provhanteringen. Målet med projektet är dels att presentera ett antal koncept för hur arbetsmomenten på provhanteringen kan förbättras ur ett belastningsergonomiskt perspektiv, dels att kartlägga arbetsmiljön på provhanteringen vad avser belysning och buller.Arbetet på provhanteringen består av att förbereda utskurna prover för analys. Analyserna av proverna har två syften.

I detta examensarbete utreds i vilken mån det finns möjlighet för en myndighet att vid offentlig upphandling beakta sociala hänsyn i form av kollektivavtalsrelaterade villkor. Gällande rätt härleds dels ur regelverkets rättspolitiska kontext, och dels mer konkret ur den allmänna rättsutvecklingen vad gäller möjligheten att ta icke-ekonomiska hänsyn vid offentlig upphandling. Uppsatsen utgår från ett svenskt perspektiv, men eftersom EU-rätten är central för ämnet ligger stort fokus också på denna rättsnivå. Förhoppningen är att eventuella skillnader mellan svensk rätt och EU-rätt ska framträda, och avslutningsvis redogörs också för vilka framtida tendenser och möjligheter som finns. Upphandlingsregelverkets bakomliggande syfte är flerdimensionellt.