Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av Feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende på om den kom från chef, medarbetare, vårdtagare eller anhörig inom äldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken Feedbackkälla som bäst predicerar generell arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes på sju äldreboenden där 87 anställda deltog. De mätinstrument som användes i studien var FES-skalan som mätte de olika aspekterna av Feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att källan chef predicerade generell arbetstillfredsställelse bäst av de fyra källorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen.

Bedömning är en central del av lärares och elevers vardag och i den svenska skolan tillämpas mål- och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer än bara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningen ha ett formativt syfte. En förutsättning för detta är effektiv Feedback som kan hjälpa eleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar som leder till ökad kunskap. Syftet med detta arbete är, att som fallstudie, undersöka hur Feedback ges, upplevs och används i en studieverkstad i matematik på komvux. Resultatet av observationerna visar att vanligt förekommande Feedback var att lärarna preciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Intervjuerna visar att den Feedback som ges uppfattas positivt av de studerande och de använder den antingen för att korrigera fel eller som något som peppar och uppmuntrar dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers uppfattning av Feedback i estetiska bildämnen. Undersökningen motiveras av att Feedback från forskningshåll ses som en av de avgörande faktorerna för lärandet. Med stöd av Hattie och Timperleys (2007) modell för Feedback så analyseras elevernas uttalanden om Feedback. Elevernas redogörelser undersöks och jämförs också utifrån annan forskning om Feedback, då även undersökningar som gjorts ur ett elevperspektiv. Denna forskning är presenterad i en forskningsöversikt om Feedback.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få Feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv Feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv Feedback samt instruktiv Feedback. Positiv Feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Feedback is a tool that can be used to give students the confirmation of their accomplishments , helping them to increase understanding of the results of a performance and to alert students if change is required for future performance. Other studies and reports regarding clinical practice in education has shown that students feel that Feedback has good impact on learning and positive effects such as enhanced self-confidence. Onboard training forms a major part of the education at the four-year nautical science education in Kalmar, in four years, one year is spent on board ships. Therefore, the purpose of this study was to find out how students at the four-year nautical science program in Kalmar felt that they receive Feedback after completing on board training and how they wish that such Feedback would be given. Six students were interviewed, three from grade one and three from grade three.

Den egna självkänslan påverkar en individs beteende, vilket i sin tur påverkar hur individen förhåller sig till sin omgivning. Det allra viktigaste instrumentet för att utveckla en individs självkänsla och självinsikt är Feedback. Syftet med denna rapport är att belysa vikten av Feedback för att utveckla individen, dessutom vill vi skapa en plattform att diskutera kring när det gäller hur Feedback aktivt kan användas under polisutbildningen. Den effekt vi pratar om är först och främst självinsikt, dvs. insikt i hur individens självbild påverkar känslorna och beteendet..

Due to the obvious fact that one can never be hundred percent sure of what's hiddenunder the ground surface, construction work is naturally hard to project.However, many of the work methods are executed in the same way on variousprojects. The department of construction work at JM AB region öst describes a lackof follow-ups and Feedback between the calculators and production managers.In this thesis we have studied the communication between these groups and alsohow they share experiences and knowledge. In order to get the full pictureof the day-to-day operations we used three methods to gather information. Studyingliterature gave basic knowledge of theories about Feedback, and thenecessity of working with giving Feedback. In order to understand the process ofconstruction work we made several interviews, both structured and nstructured.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad Feedback har för betydelse och funktion i undervisningssituationer sett ur ett elevperspektiv. I studien undersöks också om elevers motivation i skolarbetet kan påverkas av olika former av Feedback och i fall det finns några fallgropar med de samma. Här behandlar en litteraturöversikt skolans styrdokument och lärarens ansvar utifrån flera olika perspektiv, samt tidigare forskning kring hur samspelet ser ut mellan tanke, känsla, behov och motiv i relation till elevens motivation. Studien utgår från en kvalitativ ansats innehållande kvalitativa intervjuer med åtta elever.Den slutsats som kan dras utifrån det resultat som framkommit är att Feedback fungerar motiverande i anslutning till elevers delmål i skolan, dock uttrycker sig eleverna olika gällande detta och alla är inte medvetna om hur Feedback påverkar dem då de är ovana vid denna typ av reflektion. Den Feedback som ges till eleverna varierar både i form och i frekvens och accepteras olika utav olika elever.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv Feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Swedish school children's results have deteriorated in recent years and formative assessment is, in accordance with previous research, a way to develop students' learning and performance. A part of formative assessment is based on Feedback that students should receive before, during and after a new assignment. In this study, we want to find out how students and teachers apprehend students' development in relation to Feedback and what general attitudes towards Feedback can be seen in both parties. The literature and theory discussed is linked to formative assessment, both at international and national level where many important aspects of formative assessment are essential in relation to pupils' further development. The theories are based heavily on human interaction and socio-cultural perspective as a concept.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre Feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på Feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre Feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre Feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre Feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre Feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka hur positiv Feedback påverkar passningsspel inom fotboll.Frågeställningar: -          Ökar antalet passningar i en matchsituation om spelarna får positiv Feedback i samband med passningar?-          Ökar antalet mål i samband med en ökning av passningar? MetodStudien kommer vara av en kvantitativ ansats. Författaren kommer observera ett bestämt beteende som han sedan för ner till statistik. Passningsspelet samt antalet mål kommer att observeras.  Fyra lag med fem spelare i vardera lag kommer att observeras under åtta matcher för vardera lag, varav deltagarna i fyra matcher kommer erhålla positiv Feedback för varje pass. Detta kommer vara en cross-over studie där två lag får positiv Feedback för lyckad passning under tillfälle ett, medan de resterande två lagen får positiv Feedback för lyckad passning under tillfälle två.

I studien studeras lärares och elevers uppfattningar gällande positiv Feedback. Studien skapar djupare förståelse om positiv Feedback samt jämför lärares och elevers uppfattningar. I studien har kvalitativa respondentintervjuer med informantkaraktär använts som metod. Intervjuerna har utförts på en skola där tre lärare samt sex elever intervjuats. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat intervjuerna för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet.

SammanfattningUtifrån en uppmärksammad efterfrågan av mer Feedback i en kommuns medarbetarenkät syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgångsrikt implementera Feedback som någonting naturligt på arbetsplatsen. För att kunna ge svar på syftet har uppsatsen utgått från tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av två doktorander med fördjupad kunskap inom området Feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde även med enhetschefer inom LSS som ansåg sig arbeta framgångsrikt med Feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar där sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med Feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av Feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av Feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt Feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.