The subject of motivation and feedback is something that the literature regarding management treats as significant. Therefore we have investigated how managers work with feedback in motivational and development purposes within union companies in Gothenburg. According to the existing theory it is important that feedback is given correctly and with relevant content, and thus affect both the recipient's own development and the growth of the business. Earlier authors also discuss the complexity of feedback that it is important to consider all of the surrounding aspects, and that it is important to be aware that there is no single approach that can be directly applied on all types of organizations.To investigate how the managers within the union companies motivate their employers without access to monetary incentive, we conducted a qualitative study with in-depth interviews with four respondents. The respondents were decision makers at their respective union company with the roles as CEO or deputy CEO.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar även till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lärare ger uttryck för.? Vad har lärare i idrott och hälsa för mål med den feedback som ges?? Vilka olika sorters feedback ger lärare i idrott och hälsa uttryck för?MetodStudien är en kvalitativ studie där sju stycken lärare i idrott och hälsa som undervisar i årkurserna 1-6 medverkar. Först observerades två lektioner och sedan blev lärarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer.ResultatStudien visar att lärare har olika syften med den feedback som ges.

En konsult vid företagshälsovården i Norrland använder sig av Organizational Behavior Management (OBM) för att hantera konflikter. Konsulten beskriver metoden som ?att det är inte problemet som är problemet, utan det är lösningen som är problemet?. I OBM fokuseras inte på vad som har hänt eller vad anställda känner, utan på beteendet, d.v.s. det som de anställda gör och säger i en given situation.

Syftet med vår studie var att kartlägga huruvida formativ bedömning och feedback används och arbetas med i idrottsundervisning, samt se om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i hur feedback gavs. Studien gjordes på två olika skolor, båda belägna i södra Sverige, där vi intervjuade lärare och elever samt observerade idrottslektioner. Resultatet av studien visar att formativ bedömning och feedback förekommer i olika grad i idrottsundervisningen. Vidare visar resultatet att det formativa bedömningsarbetet skiljer sig mellan idrottslärarna samt att de använder olika hjälpmedel i denna bedömningsprocess. Studien visar också att den feedback som ges till eleverna är ofta direkt och positiv men utan framåtsyftande information.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Arbetet handlar om grupper och gruppers klimat. Genom litteraturstudier, intervjuer med lärare och en elevundersökning har jag försökt att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna är fokuserade på vad som kännetecknar ett positivt respektive negativt gruppklimat och hur man som lärare kan arbeta för att skapa ett positivt klimat. Resultatet av undersökningen är att tryggheten är grunden för ett bra gruppklimat, de intervjuade lärarna betonade att ett gott klimat är avgörande för att eleverna ska kunna ta till sig av de kunskaper som lärs ut i skolan. Det som eleverna betonade som viktigt för att de ska trivas i skolan är att de har bra kompisar och en bra lärare som kan hålla ordning på klassen, flertalet av eleverna trycket på att de vill ha arbetsro när de arbetar..

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

In today's changing society, companies need to work with continuous change and improvement to evolve with the market. It is therefore important for managers to learn how to manage teams because they are expected to streamline selected products or processes in the business. Employees and teams need to develop in line with the changing environment in this process feedback is a tool and an important pillar. Leaders must learn to manage and transform feedback into something useful.The purpose of this study was to create an understanding of how systems-based feedback in the form of employee surveys can be a support for the leader in team development. We wanted to identify relevant behaviors and actions of the leader that may increase the work with feedback.

Uppsatsen har sin tyngdpunkt i att uppföljning och feedback är viktigt, och är något som ska leda till att företag utvecklas och förbättras. Levererandet och mottagandet av feedback hos ett företags medarbetare kan dock leda till problem och svårigheter beroende på hur den förmedlas av givaren, men även hur den tolkas av mottagaren. Denna problematisering - att uppföljning och feedback är viktigt men inte problemfritt - är utgångspunkten för denna uppsats. Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget DynaMate AB och har som huvudsyfte att redogöra för vad personer med chefsbefattning på företaget associerar uppföljning och feedback med samt hur de använder sig av dessa begrepp. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida de intervjuade upplever problem och svårigheter i samband med uppföljning och feedback.

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem:-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig.

Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjänar feedback många syften i enorganisation, och är därför ett ständigt aktuellt och relevant ämne. Somliga ledarstilar passarbättre än andra i olika organisationer, då organisationskulturen har en stor påverkan på hurledarskapet mottages. På grund av detta påverkas även relationen mellan ledare och medarbetareoch hur tvåvägskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersökssamspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbackeninom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsättningarnaför feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingår det att vara rådgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback när allt är bra brukar sällan skapa några problem men när studentens prestationer inte är tillräckliga är det inte alltid enkelt att nå fram som handledare på ett pedagogiskt sätt utan att det kan kännas negativt för studenten. Vid klinisk handledning är oftast en tredje part inblandad, patienten och det är då viktigt att handledningen sköts på ett professionellt sätt så att patienten inte känner att hon fått dålig vård och att studenten inte känner sig kränktSyfte: Syftet är att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback från sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frågor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och på ett konstruktivt sätt. Studenter vill känna sig sedda och ha bekräftelse.Slutsats: På en klinisk praktik krävs det resurser genom att det borde finnas tillräckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other.