Syftet med studien är att undersöka hur de svenska humanitära organisationerna Tam-Tam, PMU, SoUG samt Barnfonden bedriver/vill bedriva socialt arbete för att främja barns rätt till utbildning och skolgång i Togo. Vidare ämnar studien ta reda på om faktorer som bemötande och förhållningssätt har någon betydelse i deras sociala arbete i landet. Utöver detta önskar studien granska om organisationerna använder sig av olika tillvägagångssätt gällande kön i det sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med nämnda organisationer. I resultatet framkommer det att organisationernas sociala arbete med att främja barns rätt till skola och utbildning utformas på olika sätt.

Lantbruksdjurens välfärd påverkas i stor utsträckning av människors sociala och ekonomiska förutsättningar. Brister i djurvälfärd skiljer sig således åt i olika länder beroende på bland annat djurhållningssystem, klimatförhållanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan länder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvälfärd beroende på samhällets grundförutsättningar. Det finns tendenser till att industriländer försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt på andra länder när de skall genomföra ett biståndsprojekt, något som sällan ger framgångsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingsländer, där människor plågas av svält, Fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begränsade ekonomiska tillgångar att investera djurvälfärdsfrågor. Detta ökar behovet av ett ?människofokuserat? djurvälfärdsarbete, där insatser för djurens välfärd samtidigt bidrar till ett ökat välbefinnande hos människor, antingen ekonomiskt eller hälsomässigt.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Med anledning av att Sida, och sålunda Sverige, utformat en ny biståndsstrategi i Sri Lanka, vilken i många avseende strider mot dess föregångare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin präglas av en återgång till ett kapitalfundamentalistiskt synsätt där den ekonomiska sektorn sätts i fokus, vilket markant frånskiljer sig sin föregångare som snarare såg till utbildningsområdet och missgynnade grupper på landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrån ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. Därefter analyseras strategin med utgångspunkt i den svenska biståndspolitiken som genom biståndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och där svenskt bistånd idag agerar utifrån en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella biståndskontexten gentemot Sri Lanka, där en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora biståndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Idag finns det ca 20 miljoner människor på flykt i världen enligt FN:s beräkningar. Anledningen till att de flyr är att de söker en trygg tillvaro samt för att undkomma krig, Fattigdom och förtyck. Sverige är ett av de länder som erbjuder sig att ta emot flyktingar. Flyktingarna erbjuds nya levnadsvillkor bl.a. utbildning och annan delaktighet i samhället.

Jag har i denna uppsats, med hjälp av Kenneth Burkes pentadmodell, undersökt motiv i Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. För att analysera framställningen av individens förhållande till samhället har jag även använt mig av Burkes identifikationsbegrepp och hans tanke om att syften bakom människors och karaktärers handlingar kan bottna i en strävan efter rening av en skuld vi bär inom oss.Genom att undersöka fem olika sekvenser, kronologiskt jämnt fördelade i romanen, har jag sökt formulera tänkbara motiv som ligger bakom textens budskap. För att undersöka hur scen och agent interagerar har jag använt mig av Burkes begrepp ratio, det vill säga förhållandet mellan dessa två komponenter i pentaden. Resultatet består i att Fogelström ämnar berätta historien om de människor som skapade grunden för dagens välfärdssamhälle, vars historia sällan belyses. Han beskriver ett förhållandevis obarmhärtigt samhälle, en agent, som tar beslut om sina invånares livsvillkor.

Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning.

Uganda är ett utvecklingsland i östra Afrika. Landet har närmare 36 miljoner invånare och populationen är den fjärde snabbaste växande i världen. Det är ett underutvecklat land som är hårt drabbat av Fattigdom och HIV/AIDS. Jordbrukssektorn är en av landets viktigaste inkomstkällor och även den största arbetsgivaren. Jordbruket gynnas av klimatet och landets bördiga jordar, men är underutvecklat och saknar moderna jordbrukstekniker.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en bondebefolkning i Norrbotten vid tiden kring sågverksindustrin genombrott, då brytpunkten skedde mellan en agrar och industriell ekonomi. Det är ett ämne med många lager och med många möjliga vägar att följa, och jag har valt att lägga fokus på fastighetsägandet och klassperspektivet, av den anledningen att jag anser att dessa faktorer är pusselbitar för att förstå den för sin samtid så aktuella Norrlandsfrågan. En eskalerande Fattigdom och ett växande proletariat associerades med att allt fler blev egendomslösa, och Norrlandsfrågan och Norrlandskommittén ämnade lösa problemet. De samhälleliga åtgärder som infördes avsåg att dämpa proletariseringen, men även att underlätta för skogsbolagen att erhålla den eftertraktade råvaran. I min uppsats har jag tagit mig an källmaterialet med en medvetenhet om de samhälleliga åtgärderna, och även om de olika förutsättningarna för mina undersökningsobjekt.

  I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverketmodernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, Fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör.Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent.

Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.