Sök:

Sökresultat:

38 Uppsatser om Fastighetsbildning - Sida 2 av 3

Strandskydd och samrådsrutiner med byggnadsnämnden vid fastighetsbildning

Strandskyddslagstiftningen styr till stor del Fastighetsbildningen inom strandskyddsområden. Lantmäterimyndigheten ska bland annat bedöma om strandskyddssyftena motverkas vid en Fastighetsbildning inom strandskydd. I denna bedömning kan de samråda med kommunen.Denna studies syfte är att beskriva strandskyddslagarna och Fastighetsbildning inom strandskyddsområden. Den ska även undersöka lantmäterimyndigheters samrådsrutiner gällande detta område för att komma fram till vilka rutiner som verkar lämpligast.Litteraturstudien inriktade sig först på vetenskapliga artiklar om allemansrätt och därefter på lagtexter, propositioner och andra vägledande texter om strandskydd. För att ta reda på hur olika lantmäterikontor samråder med kommunerna tillfrågades kontor om deras rutiner genom intervjuer per telefon samt via e-post.Litteraturstudien visade att strandskyddslagarna bland annat anger var strandskydd gäller, förbjudna åtgärder inom strandskyddsområden med vissa undantag, att skyddet ibland kan upphävas samt att länsstyrelsen får ge dispens från strandskyddet i vissa fall och kommunen i de övriga.

Stora bostadsfastigheter i glesbygd : En studie av rättsfall och praxis

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid Fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis.

Hur ska elförsörningen tryggas vid tredimensionell fastighetsbildning? : Hur behandlar Lantmäteriet och elnätsföretagen frågan?

SammanfattningTredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan Fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Skydd för skogsnäringen i samband med fastighetsbildning

Arbetet avser att redogöra för innebörden av de speciella skyddsbestämmelserna för jord- och skogsbruk. Bestämmelserna finns i Fastighetsbildningslagen 3 kapitlet och används nären Fastighetsbildningsåtgärd berör en jord- eller skogsbruksfastighet. Uppsplittring av skogsmark i för små fastigheter kan anses medföra negativa effekter förskogen. Små skogsfastigheter har liten ekonomisk betydelse för ägaren som oftast inte kan bedriva skogsbruket effektivt. Även möjligheterna att välja alternativa områden föravverkning försämras för små fastigheter, vilket gör det svårare att avstå från avverkning i områden med höga naturvärden.

Rättighetsupplåtelser för allmännyttiga ledningar på kommunal mark : Lagstiftning och tillämpning

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell Fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm.

Avveckling av Banverkets fastigheter upplåtna med nyttjanderätt för bostad

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Problem med rättighetslösningar vid tredimensionell fastighetsbildning : fastighetsägarnas perspektiv

Sedan 1 januari år 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. När tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas måste nödvändiga rättigheter tillförsäkras som fastigheten behöver för att fungera på ett ändamålsenligt sätt. Vilka rättighetslösningar som ska väljas för att detta krav ska vara uppfyllt, är enligt propositionen upp till lantmätaren att avgöra. Dock föreslår lantmäteriet att sakägarnas önskemål bör ges stor betydelse. Hur rättighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

Tillämpningen av tredimensionell fastighetsbildning : studie av resultatet efter 2,5 år med ny lagstiftning

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Tillämpningen av tredimensionell fastighetsbildning : studie av resultatet efter 2,5 år med ny lagstiftning

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.

Ändamålet med samfälligheter : Vilket ändamål har befintliga samfälligheter och när bildades de?

Två eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markområde som är beläget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet är att bilda en samfällighet. Det finns idag närmare 100 000 samfälligheter i Sverige. I det här arbetet undersöks vilka ändamål dessa samfälligheter har. I arbetet undersöks även när samfälligheter bildats och genom vilken åtgärd bildandet skett.

Tredimensionell fastighetsbildning ? ett alternativ för främjande av stadsmässighet?

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, EmmaHandledare: Petra AnderssonExaminator: Helena ForslundTitel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro ABBakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads?fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl.

Ägarlägenheter - finns möjlighet till etablering i befintlig bebyggelse?

Bakgrunden till arbetet ligger i de lagändringar som trädde i kraft den 1 maj 2009. Med hjälp av dessa blir det möjligt att inrätta ägarlägenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gäller för att få inrätta ägarlägenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förväntningarna på den nya boendeformen ser ut. Vid ett flertal tillfällen sedan 1990-talet har frågan om att få inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt s.k. ägarlägenheter varit aktuell. År 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket är avgörande för att kunna skapa ägarlägenheter.

Etage på tak : Förtätning av innerstadsbebyggelse - ett exempel från Stockholm

Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter.Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse.

3D redovisning och visualisering av detaljplaner : Ett kommunalt perspektiv

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Grannelagsrätt

Fastighetsägares relation till varandra som grannar varierar i hög grad, många är ?goda grannar? och har en bra relation tillskillnad från andra som inte alls kommer överens. Enligt svensk grannelagsrättslig tradition sa man förr, med tanke på vad som är skäligt att tåla, att grannen får stå ut med åtskilligt av mig för jag är skyldig att stå ut med detsamma från hans sida. Man tillämpade således ett slags kompensationstänkande. Hänsynsprincipen återfinns lagfäst i Jordabalkens 3 kap.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->