Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att fÄ större förstÄelse för förhÄllandet mellan stress, krav och ledarskap samt vilka strategier en mellanchef kan anvÀnda sig av för att hantera situationer som upplevs stressande. Syftet har mynnat ut i följande frÄgestÀllningar:- Vilka krav upplever mellanchefen frÄn personal, ledning, samhÀlle och sig sjÀlv?- Vilka moment i arbetet upplever en mellanchef som stressande?- Vad kan en mellanchef göra för att hantera motstridiga arbetskrav och upplevd stress?MetodStudien bestÄr av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr sex chefer har intervjuats angÄende rollen som mellanchef. Fem av dem ingÄr och en har tidigare ingÄtt i den kommunala sektorn. De arbetar som rektorer eller förskolechefer.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Bakgrund: Stroke, Àven kallat slaganfall, Àr ett samlingsnamn för infarkt i hjÀrnan och hjÀrnblödning. Det Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och nÀr nÄgon drabbas av stroke pÄverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vÀnds upp och ner.Syfte: Syftet med studien Àr att ur ett nÀrstÄendeperspektiv belysa hur deras livssituation pÄverkas efter att en nÀra drabbats av stroke och överlevt.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet Àr analyserat utifrÄn en innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: De nÀrstÄendes livssituation pÄverkas nÀr en nÀra drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrÀmmande och de kÀnner sig otrygga i förÀndringen och fick ett ökat psykiskt lidande. SjÀlvstÀndigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förÀndrades och det sociala livet blev negativt lidande.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionÀrer har, samt vilka barriÀrer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de anvÀnder sig av för att övervinna barriÀrerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var mÀn (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar pÄ trÀningsanlÀggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lÄgaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestÄende av mÀtinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till UpprÀtthÄllande Av Motionsvanor vilka delades ut pÄ trÀningsanlÀggningarna.

Today's climate and environmental issues have now been up for discussion for quite long. Various environmental measures have been taken, but it is not always certain that those measures actually are for the better because of the complexity of our environment. Therefore, studies of whole life cycles are very important even if they are time and resource intensive.Real estate accounts for 15% of global carbon emissions, but also affects our environment in many other aspects. In Sweden this number is even higher. About 30 % of its carbon dioxide emissions originates from building sector and changes are therefore of great importance.

I och med införandet av BIM-metodiken inom byggbranschen, har flera frÄgor fötts kring reformationen av arbetsmetodiken inom projekteringsprocessen. En av dessa Àr frÄgan om content; grafik - och informationsinnehÄllet i en BIM-modell.  Rapportens syfte har varit att, via analys av befintliga contenthanteringstrategier, frambringa rekommendationer för utformande av konsekventa arbetsmetodiker inom Revit-projekt. MÄl- sÀttningen har varit att rekommendationerna skall bidra till förstÀrkning och vidareutveckling av ett företags hantering av Revit-content.  Arbetet inleddes med en serie intervjuer pÄ arkitektföretaget Tengboms Stockholmskontor. Intervjuerna utfördes med representanter för olika Revit-baserade projekt. Av dessa valdes fyra projekt ut till mer detaljerade fallstudier, dÀr syftet var att kartlÀgga vilka strategier Tengbom tillÀmpat i sina Revit-projekt. Parallellt med intervjuerna, utfördes en litteraturstudie dÀr information om befintliga contenthanteringsstrategier inom övriga företag och organisationer, kunde förvÀrvas och analyseras. Resultatet av fallstudierna pÄ Tengbom jÀmfördes med de teorier som framkommit via litteraturstudien.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Problem:Idag konkurrerar Internethandeln alltmer med den traditionella handeln. Företagen mÄste söka efter nya konkurrensmedel. MÄnga företag försöker styra över sina konsumenter. HÀr ser vi ett problem dÄ konsumenters önskemÄl lÄngt ifrÄn alltid stÀmmer överens med företagens strategier. En möjlighet att öka företagets förstÄelse för kundens önskemÄl och förbÀttra sina strategier Àr att studera konsumenternas beteende.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmÀrksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som Àr den process som förklarar varför journalistik och politik Àr sÄ starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs Àmnena medietrÀning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn forskningsteorier om den journalistiska intervjun. HÀr redogörs för vilka normer och förvÀntningar som finns pÄ en journalist och en politiker, nÀr det gÀller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframtrÀdande.Materialet som studeras Àr tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Vi har i vÄr uppsats utfört vÄra empiriska studier vid Medicinska fakulteten pÄ Institutionen för hÀlsa, vÄrd och samhÀlle. Vi har hÀr valt att undersöka vi-kÀnslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan stÄr det nÀmligen att organisationen strÀvar mot att stÀrka vi-kÀnslan. Vi har Àven tidigare i olika företagssammanhang stött pÄ begreppet vi-kÀnsla, men begreppet utvecklas sÀllan vidare i akademisk litteratur. DÀrför har vi med vÄr undersökning velat ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ vi-kÀnslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stÀrka vi-kÀnslan inom organisationen.

I denna studie har vi undersökt förutsÀttningarna för likvÀrdig bedömning i den nya lÀroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien Àr vÄrt intresse för den skoldebatt som under flera Är lyft frÄgor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregÄende lÀroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielÀrare pÄ fyra lika skolor, verksamma inom Àmnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de anvÀnder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutÀndan pÄverkar likvÀrdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter frÄn utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrÄgor i samband med Gy 2011. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ en ökad tilltro till den nya lÀroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig Àn den föregÄende lÀroplanen Lpf94.

Syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra vilka uppfattningar lÀrare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt Àmne och att lustfyllda situationer pÄverkar elevers inlÀrning och utveckling positivt. FrÄgestÀllningarna i detta examensarbete syftar dÀrför till att synliggöra lÀrares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara pÄ dessa frÄgor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lÀrare och fem elever pÄ skolor i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar pÄ lÀrares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lÀttare att lÀra sig.

Detta arbete syftar till att fÄ klarlÀgga hur pedagoger frÄn förskoleklassen upp till Ärskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svÄrigheter i matematik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av tvÄ förskolepedagoger, tvÄ fritidspedagoger, tvÄ lÀrare och en specialpedagog. Anledningen till valet av omrÄde Àr dels egna negativa erfarenheter frÄn matematiklektioner, nÀr man satt oförstÄende medan klasskamraterna rÀknade pÄ. Dels det allmÀnintresse för ett kÀrnÀmne som alla har haft i skolan. Syftet Àr att lyfta hur pedagogerna pÄ en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvÄrigheter.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..