Sökresultat:
819 Uppsatser om Fasta försvarsanläggningar - Sida 3 av 55
Förstudie gÀllande införande av cykeltider efter slutmontering pÄ Volvo Bussar AB i BorÄs
Uppdraget var att undersöka huruvida det Àr möjligt att införa fasta flyttider efter slutmontering pÄ Volvo Bussar AB. Undersökningar i verksamheten har visat pÄ att det finns stora kvalitets- och materialbrister som hindrar verkligt effektiva flöden. Examensarbetet resulterade i tvÄ tekniska förslag, med utgÄngspunkt i tvÄ olika scenarion. Det första förslaget Àr att verksamheten ligger kvar i de lokaler de idag förfogar över, men fasta flyttider införs. Det andra förslaget Àr att stegen efter slutmontering flyttas ihop med de aktiviteter som ligger före slutmonteringen.
Fasta formella grupper inom skolklassens ram : en metod att trÀna empati?
Skolan Àr en viktig del av livet. Det Àr i skolan barnen interagerar med sina kamrater och lÀr för livet. Det kan ocksÄ vara en farlig plats dÀr psykiska problem och ohÀlsa utvecklas. Metoder har arbetats fram för att skapa förutsÀttningar för barnens socioemotionella vÀlbefinnande, en mÄlsÀttning som Àven ingÄr i lÀroplanen. En av dessa metoder Àr ?Fasta formella grupper inom skolklassens ram?.
InternprissÀttning : Royaltybetalningar frÄn fasta driftstÀllen till moderbolag i utlandet
Uppsatsen har som syfte att undersöka gÀllande rÀtt för internprissatta royaltybetalningar frÄn fast driftstÀlle till moderbolag. Problemet Àr att varken korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet Àr tillÀmpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rÀtt för att förhindra att nÀmnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet anvÀndas för att förhindra sÄdant?Royalty beskattas som regel i inkomstslaget nÀringsverksamhet pÄ grund av delaktighetstanken. Den innebÀr att royaltybetalningar rÀknas som del i fast driftstÀlle belÀget i Sverige.
Ingen rök utan eld - en kartlÀggning av svenska mordbrÀnnare ur ett geografiskt profileringsperspektiv
Syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett uppdrag frĂ„n Christina Innala vid Ărebropolisen undersöka huruvida det gĂ„r att utlĂ€sa beteendemönster hos svenska mordbrĂ€nnare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se nĂ€rmre pĂ„ mordbrĂ€nnare och geografisk profilering utifrĂ„n svenska förhĂ„llanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen bestĂ„r av domslut gĂ€llande mordbrĂ€nder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrĂ€nnare har analyserats utifrĂ„n geografisk profilering med hjĂ€lp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhĂ„ller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrĂ€nnare.
Sammanfattningsvis kan man utifrÄn vÄrt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrÀnnare.
Prestationsrelaterade fondavgifter
Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte Àr att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle fÄ pÄ en utvald fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att pÄ detta sÀtt utvÀrdera vilka effekter dessa modeller fÄtt pÄ en fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Fonden som detta testas pÄ Àr SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjÀlp av fondbestÀmmelser frÄn de fonder som idag anvÀnder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi anvÀnt oss av erhölls frÄn Johan Otterbeck pÄ SEB.
Styrning och organisering av skolm?ltidsverksamheten i Sveriges kommuner
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37
kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.
UrsÀkta, skriver du imorgon eller i morgon? - En studie om samman- och sÀrskrivning av fasta prepositionsfraser
InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpĂmne: Svenska sprĂ„ketTermin: HT-14Handledare: Peter Andersson.
Inventering av kvÀvedioxidhalten i LuleÄ centrum
Under vintrarna Är 2010 och 2011 har kvÀvedioxid (NO2) mÀtts i LuleÄ centrum. MÀtningarna Àr gjorda med diffusionsprovtagare och det Àr under mÄnaderna februari till mars som de utfördes. Diffusionsprovtagare mÀter halter veckovis och syftet med mÀtningarna Àr att försöka kartlÀgga veckomedelvÀrdet av kvÀvedioxid i LuleÄ centrum. Vidare har resultatet frÄn diffusionsprovtagarna jÀmförts mot LuleÄ kommuns fasta mÀtstation dÀr kvÀvedioxid mÀts kontinuerligt. Miljökontoret i LuleÄ kommun ansvarar över kontrollen av luftkvaliteten i LuleÄ och detta arbete Àr grundat pÄ luftmÀtningar som gjorts via miljökontoret.
Dialysmiljö pÄ patientens villkor - En EnkÀtundersökning
Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö pÄ patientens villkor. En enkÀtundersökning. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀl-le.
Vad Àr lek i förskolan? En studie om pedagogers syn pÄ lekens roll i förskolan
Syfte:Syftet med mitt arbete Àr att studera förskollÀrares syn pÄ lekens betydelse i förskoleverksamhet samt deras syn pÄ vilka förutsÀttningar för lek som finns i förskolan. I detta studerar jag ocksÄ nÄgra förskollÀrares syn pÄ förhÄllandet mellan fri och styrd lek i förskolans verksamhet. Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, nÀrmare bestÀmt intervjuer för att fÄ sÄ utförliga svar sÄ möjligt pÄ mina frÄgor. Mitt urval bestÄr av fyra utvalda pedagoger med olika lÄng erfarenheter av arbete i förskolan. Resultat: Efter gjorda intervjuer kan jag konstatera att de utvalda pedagogerna Àr medvetna om lekens betydelse för barnens utveckling och att de menar att det Àr viktigt att lÄta barn fÄ stort utrymme för den fria leken.
Vad sÀljs mellan raderna? : Journalisters syn pÄ textreklam och om hur kommersialiseringen pÄverkar deras vardag
Denna uppsats undersöker den etiska vardagen pÄ Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprÀttade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebÀr bland annat att undvika textreklam, sponsring och ?otillbörligt gynnande av enskilt företag?.
Den nya rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering ur försÀkringskassahandlÀggarens perspektiv
Den nya rehabiliteringskedjan med sina fasta tidsgrÀnser för lÄngtidssjukskrivna har fÄtt stor uppmÀrksamhet i svensk media under senare tid. De nya reglerna fokuserar framförallt pÄ tidiga insatser för lÄngtidssjukskrivna med mÄlet ÄtergÄng i arbete. Intervjuerna i föreliggande studie utfördes med sju försÀkrings-kassahandlÀggare pÄ olika försÀkringskontor. Syftet var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har av den nya rehabiliteringskedjan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Resultatet visade att det Àr en mÀngd olika faktorer som pÄverkar handlÀggarnas arbete.
Demografiska skillnader vid aktieplaceringar : En studie om eventuella demografiska skillnader vid aktieplaceringar
Uppsatsen belyser frÄgan om det finns demografiska skillnader som pÄverkar personer nÀr de ska vÀlja en aktie att investera i. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes under tvÄ olika aktiviteter anordnade av Aktiespararna under vÄren 2009 i VÀrmland. UtifrÄn tidigare forskning undersöker jag i min uppsats om de demografiska skillnaderna: kön, Älder, mÄnadsinkomst och utbildningsbakgrund pÄverkar personer inför deras val av aktier att investera i. För att undersöka om det finns nÄgra demografiska skillnader, sÄ anvÀnde jag mig av en enkÀt med fasta svarsalternativ som deltagarna pÄ de bÄda aktiviteterna fick besvara. EnkÀten var utformad sÄ att respondenterna Àven hade möjlighet att pÄ sista frÄgan, om varför de vÀljer att investera i en viss aktie förutom de sju redan fasta svarsalternativen kunna vÀlja ett Ättonde eget svarsalternativ: ?Annat?. DÀr kunde respondenterna vÀlja att sjÀlva beskriva deras egna motiv till att de valde att investera i just en viss aktie. Resultatet av min enkÀtundersökning visar att de demografiska skillnaderna i viss mÄn pÄverkar personers val av aktier.
IP-telefoni Ăr privatpersoner medvetna om dess för- och nackdelar?
Med IP-telefoni innebÀr det att samtalet delas upp och transporteras till största del med hjÀlp av smÄ IP-paket via Internet istÀllet för via det fasta telefonnÀtet och tekniken har vÀxt sig större och större bara under de senaste Ären. MÄnga företag och privatpersoner har redan valt att gÄ över frÄn den fasta telefonin till IP-telefoni och i slutet av 2005 fanns det 210 000 stycken abonnemang för IP-baserad telefoni i Sverige, vilket motsvarar en ökning med 159 % jÀmfört mot 2004.Syftet med ett byte till en ny teknik handlar oftast om att det aktuella alternativet för med sig flera fördelar jÀmfört med det gamla, men för det mesta uppstÄr det Àven nackdelar som mÄste beaktas och sÄ Àven för IP-telefoni. En stor fördel med IP-telefoni Àr att det kan bli billigare för privatpersoner att ringa med IP-telefoni Àn med det fasta telefonnÀtet medan en av de stora nackdelarna Àr att det inte gÄr att ringa med IP-telefoni vid strömavbrott. PÄ lÄng sikt kan detta innebÀra ett nÀtsÀkerhetsproblem eftersom IP-telefoni troligtvis kommer att utgöra en större del av marknaden i framtiden.Trots en stor marknadsföring av IP-telefoni sÄ har jag en hypotes som lyder att privatpersoner har hört talas om IP-telefoni men Àr inte medvetna om de fördelar respektive nackdelar som finns vid ett byte till IP-telefoni. Dessutom tror jag att IP-telefoni Àr mer ett alternativ för yngre privata telefonianvÀndare Àn Àldre.Den nyaste formen av IP-telefoni fungerar som sÄ att det analoga talet kodas om till digitalt format med hjÀlp av en Analog Telefon Adapter (ATA) som Àr kopplad till bredbandsanslutningen.
GrÀnsöverskridande förlustutjÀmning : En analys av EU-domstolens domar
I de flesta medlemsstater kan vinster och förluster som uppkommer i samma koncern utjÀmnas om bolagen i koncernen Àr belÀgna i samma medlemsstat. Den typen av utjÀmning utstrÀcker sig inte i allmÀnhet till en koncern etablerad i flera medlemsstater. Eftersom en EU-harmonisering vid grÀnsöverskridande förlustutjÀmning saknas, riskerar vinster och förluster inom en koncern att hamna mellan olika skattelagstiftningar. Det medför i sin tur att förlustutjÀmning inom en koncern inskrÀnks till den medlemsstat dÀr vinsten eller förlusten uppstÄr. En koncern etablerad i flera medlemsstater riskerar hÀrmed att beskattas högre Àn deras sammanlagda resultat pÄ EU-nivÄ.Problemet med grÀnsöverskridande förlustutjÀmning Àr inte begrÀnsat till att endast avse koncerner belÀgna i flera medlemsstater utan omfattar Àven företag med ett fast driftsstÀlle i en annan medlemsstat Àn sin hemviststat.