Den svenska handelsflottan blir mindre för var år som går och det betyder färre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefäl. För den som strävar efter en karriär till sjöss kan det betyda att man får se sig om efter en anställning hos en utländsk redare. Både på Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera historier om att jobba för utländska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det här arbetet var att ta reda på lite privatekonomiska skillnader och likheter angående en vanlig variant av utlandsanställning, anställd på internationaliseringsavtal, i jämförelse med storsjöavtalet som är ramavtal för de olika svenska anställningsavtalen. Tillvägagångssättet var att göra en skrivbordsundersökning där resultatet av sammanställningen delas upp under olika ämnesrubriker.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och Fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.2008:Nr 3 Teknik.

Sjöfarten är väldigt viktig i vårt moderna samhälle då större delen av det gods som transporteras i världen transporteras med hjälp av sjöfart. Ur miljösynpunkt är sjöfarten relativt bra då utsläppen i förhållande till mängden gods som transporteras är väldigt låg. Men trotts att de relativa utsläppen är låga så påverkar sjöfarten miljön rejält och ökade krav ställs hela tiden för att minska miljöpåverkan från sjöfarten.Genom ett relativt enkelt MATLAB program kan man modellera en propeller till ett Fartyg där olika parametrar kan varieras. I programmet får man då ut en plot med propellerns verkningsgrad, nödvändig kraft och utvunnen kraft relativt hastigheten på Fartyget. Detta gör att man kan optimera propellern till Fartyget genom att ändra propellerns geometri och snabbt se vad de olika parametrarna betyder för propellerns effektivitet.Transport av bananer mellan Sydamerika och Europa sker hela året om.

Examensarbetet gick ut på att stötprova ett system för upphängning av kablar och rör i Fartyg. Vid stötprovningen monterades upphängningssystemet i en fixtur. Gruppen fick fria händer att utforma fixturen. Med hjälp av Fredy Olssons teorier om produktframtagning utvecklades en fixtur bestående av fyrkantrör. Genom att värdera och selektera bland de lösningar som presenterades i examensarbetet ?Upphängningssystem? BTH-IMA-EX?2000/C-02-SE och andra nytillkomna likvärdiga lösningar, har gruppen kommit fram till och stötprovat ett system, bestående av aluminiumprofiler och vinklar från Bosch Rexroth.

Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.

  ABSTRACTSjöfart är ett nödvändigt transportsätt för att frakta de varor som jordens befolkning önskar från världens alla hörn. Det finns flera typer av Fartyg, exempelvis container, ro-ro, bulk och färjor. Fartyg enstyckstillverkas och konstrueras efter sin rutt och typ av last. Propellerval görs genom studier av kraft och verkningsgrad med hjälp av metoderna: rörelsemängdsmetoden och bladelementmetoden.Ett kylFartyg har designats för att lasta 400 containrar och ha en marschfart på 19 knop. Detta för att hinna transportera 4000 ton citrusfrukt mellan medelhavsområdet och Stockholm varje månad.

Examensarbetet gick ut på att stötprova ett system för upphängning av kablar och rör i Fartyg. Vid stötprovningen monterades upphängningssystemet i en fixtur. Gruppen fick fria händer att utforma fixturen. Med hjälp av Fredy Olssons teorier om produktframtagning utvecklades en fixtur bestående av fyrkantrör. Genom att värdera och selektera bland de lösningar som presenterades i examensarbetet ?Upphängningssystem? BTH-IMA-EX?2000/C-02-SE och andra nytillkomna likvärdiga lösningar, har gruppen kommit fram till och stötprovat ett system, bestående av aluminiumprofiler och vinklar från Bosch Rexroth.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försäljning av elektricitet till ankommande Fartyg. Studien är en systematisk litteraturöversikt baserad på en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgår från fem studier som beskriver kostnader gällande utbyggnad av landströmsteknik. Första delen av resultatet består av beräkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. Därefter beräk­nades kostnader för att generera en viss mängd elektricitet ombord och jämfördes med kostnaden för att köpa den från marknätet. Sedermera beräknades en vinstmarginal om elektriciteten säljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator.

Denna rapport behandlar olika delar av sjöfarten och inleds med en essä om sjöfart som ger en övergripande introduktion till området. En mycket stor del av världens transporter sker med Fartyg då detta är ett energieffektivt och billigt sätt att frakta varor på.En inledande Fartygsprojektering görs för ett Fartyg som ska lösa följande transportproblem: 250 lastbilar ska fraktas mellan Oxelösund och Åbo i vardera riktningen varje vecka. Sträckan är 200 sjömil och med 7 avgångar i veckan får Fartyget en marschfart på 20 knop. Detta leder till att Fartyget tar ca 36 lastbilar vid varje resa. Lastbilarna är fördelade på 2 däck med 3 filer på varje.

För att ha möjlighet att använda lastFartyg måste det finnas hamnar. Hamnens uppgift är att vara den sammankopplade länken mellan sjötransporter och landtransporter. Syftet med denna studie är att titta på svenska hamnar och belysa de faktorer som påverkar hamnarnas utveckling. Med en ökad global handel och effektivare transporter är det viktigt att hamnen följer med i den utveckling som sker.Denna kvalitativa studie handlar om Gävle Hamns och Stockholms Hamns utveckling. Dessa skiljer sig åt då Gävle Hamn utvecklar godstrafiken och Stockholms Hamn i huvudsak utvecklar passagerartrafiken.

AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundläggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur användandet av olja som huvudsaklig energikälla tillframdrivning kommer att förändras i framtiden. Sjöfart är en global marknad som är hårtkonkurrensutsatt. Stora delar av världens försörjning av råolja, oljeprodukter, mat, stål och andralivsnödvändiga råvaror och förädlade produkter säkerställs m.h.a. sjöfarten. För att fastställa att säkerhetenär acceptabel på denna marknad så finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla länder med intresse isjöfart.

Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsFartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig Fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på Fartygsägare och Fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på Fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer.Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsFartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som implementering av regelverk är fram som en utmaning för Fartygsåtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av Fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig Fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande.

Bakhjulsstyrning av fordon är en möjlig konfiguration som lite glömts bort inom fordonstekniken. Tidigare arbeten inom ämnet bakhjulsstyrning är väldigt detaljerade och snäva i sin analys. I detta arbete vill författaren visa en bakgrund till hur olika farkoster styrs samt analys av detta.Syftet med arbetet är att utifrån litteratursökning och intervjuer kunna besvara vilken inverkan drivkällans placering och de konceptuella skillnaderna mellan olika farkoster har på styrningens placering. Samt vilka förväntade egenskaper en farkost får med icke konventionell styrning. Med hjälp av en simulering i MATLAB är syftet att kunna besvara vilken roll massa, hastighet och axellängd spelar för ett bakhjulsstyrt fordon och hur responsen ser ut jämfört med ett framhjulsstyrt fordon.Resultatet från intervjuerna och litteraturen visar att drivkällans placering nära rodret är väldigt viktig för Fartygs styrningsförmåga.

Den här rapporten beskriver hur en radarextraktor kan implementeras med hjälp av en signalprocessor (DSP). En radarextraktor extraherar viktig information ur en radarvideosignal och skapar plottar. En plott anger bäring och avstånd till ett mål, t.ex. ett Fartyg eller ett flygplan. Plottarna levereras vanligtvis till en målföljare.