I rapporten beskrivs sjöfartshandeln i stora drag för att sedan fokusera på mer tekniska detaljer, så som hur propellermodellering fungerar och ett bulkFartyg avsett för att frakta sågat virke mellan Gävle och Hull projekteras. Senare i rapporten studeras möjligheten att utvinna olja och gas i arktiska områden.I propellermodelleringen beskrivs teorierna och metoderna för att beräkna fram en optimal Fartygspropeller. Kombinationen av bladelementteorin och momentteorin för att erhålla rimliga beräkningsresultat redogörs och används sedan för att göra ett rimligt propellerval till Fartyget som projekteras.Vid projekteringen av ett bulkFartyg efter transportscenariot dimensioneras ett Fartyg avsett att klara av transportuppgiften. Rimliga mått bestäms för att Fartyget ska klara av att frakta den givna lastmängden. Stabilitets- och motståndsberäkningar görs samt val av propeller och motor.

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som används ombord på handelsFartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mål-baserad ledarstil kan anpassas till att användas på ett modernt handelsFartyg. Den teori som används i studien bygger på Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom målsättand psykologi och ledarskap.

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser Fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsFartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras..

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.  Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland.

Arbetet i maskinavdelningen ombord ett Fartyg är ofta krävande på grund av tuffa fysiska arbetsförhållanden, särskilt när det gäller obekväma arbetsställningar. Under de senaste decennierna har den tekniska utvecklingen fort gått framåt, vilket har lett till mindre besättningar ombord. På grund av en mindre optimal design av maskinrummet har ibland arbetsuppgifter tagit längre tid, då besättningar tvingas ?arbeta runt? designen för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hur och i vilka situationer besättningsmedlemmar tvingas använda sig av alternativa lösningar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter samt vilka risker de upplever att de utsätts för.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om RTK ? tekniken (Real Time Kinematik) i framtiden kan komma att användas vid lotsning i Sverige, ombord på Fartyg med begränsat vattendjup under kölen.  Squateffekten påverkar Fartyg vid passage över grunda partier i farleder och i kanaler. För att minska ner på squateffekten så kan man minska ned på farten eller ändra Fartygets trim. Studien har utformats utefter en kvalitativ metod, som handlar om att man väljer att bearbeta och analysera sin information genom att verbala analysmetoder används. Detta har genomförts genom att intervjua ett antal utvalda lotsar som både är insatta samt mindre insatta i tekniken.

På uppdrag av innovationsföretaget EmpirBus AB skulle en produkt utvecklas. Projektet innefattade utvecklingsprocessen ända ifrån ide till slutprodukt. Syftet var att utveckla ett gränssnitt för kommunikation mellan CAN-bus och USB/PS2 eller RS232. Gränssnittet sammankopplas med ett CAN-bussbaserat elsystem för marina installationer. Produktens uppgift var att utföra bildskärmsväxlingar på informationsskärmar ombord på Fartyg.

Sveriges ytstridskrafter hade länge en förmåga att hävda sig mot fiendens stridskrafter ute till havs på 1950- och 60-talen. Nedrustningsprogrammet av försvaret på 1960-talet innebar att teknikutvecklingen bromsade upp och flottans större Fartyg kryssare, fregatter och jagare skulle bytas ut till en lätt flotta med små snabba enheter. Detta resulterade i att flottans taktik anpassades till ett tillbakadraget uppträdande längs med kustbandet och inom skärgården. Svenska officerare bevittnade på när Sovjetunionen rustade upp och utvecklade nya vapen och Fartyg med robotar av högsta kvalité i Östersjöområdet. Detta hot medförde att officerarna i flottan ville satsa på ett långräckviddigt vapen för att bli mer jämbördig mot fiendens styrka ute till havs.Resultatet blev en svenskutvecklad sjömålsrobot, Robotsystem 15 (RBS 15), som infördes i marinen i början av 1980-talet.

Bakgrund och problem: Behovet av harmonisering på redovisningsområdet har lett till attinternationella normbildande organ har fått en större betydelse. IASB är en sådan organisationvars normer och regleringar är numer obligatoriska för noterade bolag inom EU.Medlemsländerna i EU kommer att ha nytta av denna harmonisering genom att exempelvisstandarder som behandlar värdeförändringar på materiella anläggningstillgångar är enhetliga.Materiella anläggningstillgångar behandlas omfattande bland annat i IAS 16( MateriellaAnläggningstillgångar) och IAS 36 (Nedskrivningar) . Materiella anläggningstillgångar utgören omfattande del av tillgångsmassan i svenska rederiföretag. Den nuvarande oron på denfinansiella marknaden har lett till prisjusteringar för många former av placeringar. Det ställerfrågan om hur den kommer att avspeglas i rederiernas redovisning, med andra ord omnedskrivningsbehov kommer att föreligga.Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra till mer förståelse om vilka utmaningar som svenskanoterade rederier möter i tillämpningen av IAS 36 vid en lågkonjunktur.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på (IFRS) ? IAS 36 Nedskrivningar och vi undersökerföljaktligen endast svenska noterade rederier.

I och med de stora förändringar Försvarsmakten genomgått under omstruktureringen från det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsättningar för och krav på personalförsörjningen avförbanden uppstått. Dagens värnpliktssystem är inte anpassat för att på ett effektivt sätt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanställa personal för tidsbegränsad tjänstgöring är en möjlig väg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hälften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanställda sjömän för tjänstgöring ombord på flottans stridsFartyg,sjömanskåren. Denna kår rekryterade ungdomar direkt från civil folkskola men även från en militärorganisation, skeppsgossekåren, som hade till uppgift att i tidig ålder rekrytera och utbilda ungdomar förtjänst ombord på Fartyg.

Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av Fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin är utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer på att även lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant är att möjliggöra fullständigt autonoma starter och landningar från Fartyg. För att kunna genomföra detta på ett tryggt sätt även i hårt väder krävs att helikoptern hålls säkrad på Fartygsdäcket såväl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sådant säkringssystem skulle kunna se ut.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Detta examensarbete handlar om hur datatrafik över en satellitlänk kan optimeras för att minska laddningstider och överförd datamängd. Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning datatrafik mellan Fartyg och land via satellitlänk kan styras så att trafiken blir effektivare. Genom att använda DNS-mellanlagring, mellanlagring av webbsidor samt annonsblockering med pfSense som plattform har examensarbetet utfört experiment emot olika hemsidor och mätt laddningstid samt överförd datamängd. Resultatet visade att det fanns stora möjligheter att optimera nätverkstrafiken och de uppmätta resultaten visade på en minskning av datamängden med 94% och laddningstiderna med 67%..

Varje år ökar avfallsmängden och användningen av naturens resurser vilket gör att återvinning blir en viktig del för ett hållbart samhälle. Årligen dumpas mer än 6,4 miljoner ton plast i haven från Fartyg. Den 1 januari 2013 skärptes regelverket MARPOL för att minska mängden avfall som slängs i havet. Mot denna bakgrund har syftet med studien varit att undersöka hur motivationen att sortera kan påverkas av antalet avfallsfraktioner i hamnarna. En kvalitativ metod med sju intervjuer har använts.