I världens hav finns 8 569 vrak som beräknas innehålla en tillräckligt stor mängd olja för att kunna orsaka skador på den marina miljön. De senaste åren har flera läckage från dessa vrak inträffat och kostnaderna för dessa har varit väldigt stora. Det har kunnat konstateras genom jämförelser av tidigare olyckor att det är mer kostnadseffektivt att sanera eller bärga vraken innan de börjar läcka än efter att de börjat läcka. I denna uppsats ges inledningsvis en introduktion till problemet som ger en ökad förståelse för omfattningen av problemet, vilken effekt oljan har i den marina miljön, vilket ansvar det följer med att äga ett vrak och dylika frågor. Denna uppsats syftar till att undersöka vem som bär kostnadsansvaret för att sanera efter de vrak som redan har orsakat skada men även för de vrak som ännu inte orsakat någon skada men där oljeinnehållet är tillräckligt stort för att de kan komma att göra det.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.

Ystads hamn har en historisk bakgrund som hamnstad med färjeförbindelser medBornholm och Polen. Trelleborg konkurrerar med Ystad om färjetrafik.Studiens syfte har varit att kartlägga hur olika aktörer ser på utvecklingen avYstads hamn, presentera och analysera de alternativ som finns. Undersökningenhar genomförts genom intervjuer och dokumentstudier.För att öka konkurrenskraften har man i Ystad fört olika diskussioner och förslagom utbyggnad och omstrukturering av hamnen. Ambitionen från styrandepolitiker är att bygga ut hamnen, att anpassa den för större Fartyg och för enutökad färjetrafik, både gods- och passagerartrafik.Under planeringsprocessen har det i kommunen bildats en motståndsgrupp"hamnupproret" som motsätter sig kommunens planer och som har en annaninriktning för hamnen än kommunen. Denna inriktning innebär begränsning avgodstrafiken och att hamnområdet skall upplåtas för byggande av bostäder,näringsliv och turistanpassad verksamhet enligt "Waterfront-modell".Hamnen är beroende av goda transportvägar till och från hamnen och av ett brajärnvägsnät.