Att framföra Fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finnsdet två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknadenför sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna.

Idag påtalar våra högsta militära chefer att grunden för Försvarsmakten är förmåga till att kunna genomföra väpnadstrid. Samtidigt påtalas det av samma chefer att våra insatsförbands ska ha samma förmåga nationellt sominternationellt. I denna uppsats analyseras den svenska marinen i allmänhet och amfibiekåren i synnerhet i dettaavseende. Har den svenska amfibiekåren förmåga till att genomföra en internationell amfibieoperation i krig därväpnad strid är i fokus?William S Linds teori (Linds teori) i Maneuver Warfare Handbook har haft en central roll i uppsatsen då den haranvänds som teorianknytning för att kunna besvara frågeställningarna.

Denna uppsats syftar till att belysa den problematik som uppstått i kölvattnet av det moderna sjöröveriet utanför Somalias kust och vad man gjort för att komma till rätta med problemen. Dessa problem uppstod för bara några år sedan och på det sjörättsliga området upptäckte man snart att rådande avtal, bestämmelser och försäkringsformer var dåligt anpassade till den nya situationen. Inom Certepartirätten uppstod bland annat frågan kring om ett Fartyg skulle anses vara off-hire under tiden det kontrollerades av pirater och vilka åtgärder Fartygets ägare hade rätt att vidta för att minska risken för angrepp. Efter en tid började marknaden dock anpassa sig och tilläggsklausuler till certepartierna utformades. Särskilda försäkringar för betalandet av lösensummor utfärdades också.

Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När Fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta Fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till Fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn.

Vid analys och modellering av en propeller finns två teorier till förfogande, momentteorin och blandelementteorin. Momentteorin grundar sig på fysikaliska principer som dock försummar propellerns geometri men ger en övregräns för propellerns verkningsgrad. Bladelementteorin utgår ifrån att propellerbladet delas in i element som ger möjligheten att analysera följderna av att propellerns geometri ändras. Bladelementteorin ger till en felaktig övre gräns av propellerns verkningsgrad. Därför används en kombination av de båda teorierna för att uppnå ett bättre resultat.Ett Fartyg med kapacitet för 150 passagerare, 20 personbilar och 5 mindre lastbilar har projekterats.

 BakgrundSystemet för containertransporter karaktäriseras utav stora omlastningshamnar som fungerar somhubbar för containertrafik från omkringliggande områden. Mindre Fartyg och järnvägsförbindelseranpassade för containertransport trafikerar dessa områden och kallas för feedertransporter. Det hargivit en möjlighet för exportinriktade företag i dessa områden att skicka sitt gods i mindre volymerper sändning med bibehållen servicegrad. För att feedertransporter ska trafikera dessa områdenkrävs det att många företag skickar sitt gods i container.Det är alltså av stor vikt att många företag använder container som lastbärare. För att användandetav container som lastbärare ska öka är det därför intressant att undersöka hur exportföretagresonerar när de väljer transportlösning och hur det påverkar transporter med container.ProblemformuleringVad är avgörande när företag väljer transportlösning och hur påverkar detta användandet avcontainertransporter?SyfteSyftet med studien är att identifiera ett antal områden som påverkar valet av transportlösning ochundersöka hur olika företag värderar dessa.

 BakgrundSystemet för containertransporter karaktäriseras utav stora omlastningshamnar som fungerar somhubbar för containertrafik från omkringliggande områden. Mindre Fartyg och järnvägsförbindelseranpassade för containertransport trafikerar dessa områden och kallas för feedertransporter. Det hargivit en möjlighet för exportinriktade företag i dessa områden att skicka sitt gods i mindre volymerper sändning med bibehållen servicegrad. För att feedertransporter ska trafikera dessa områdenkrävs det att många företag skickar sitt gods i container.Det är alltså av stor vikt att många företag använder container som lastbärare. För att användandetav container som lastbärare ska öka är det därför intressant att undersöka hur exportföretagresonerar när de väljer transportlösning och hur det påverkar transporter med container.ProblemformuleringVad är avgörande när företag väljer transportlösning och hur påverkar detta användandet avcontainertransporter?SyfteSyftet med studien är att identifiera ett antal områden som påverkar valet av transportlösning ochundersöka hur olika företag värderar dessa.

Fjärrvärmebranschen i Sverige har sedan mitten av 1990-talet varit i en stagnationsfas, där mängden producerad och förbrukad energi i stort sett varit konstant, trots stora investeringar i fjärrvärmenätet. Samtidigt har den höga andelen återvinning gjort att det råder brist på avfallsbränsle till energiåtervinning i Sverige. I kombination med hög konkurrens om avfallsbränslet har detta medfört att aktörerna på marknaden tvingats se sig om efter nya vägar att tillfredsställa behovet av bränsle, vilket lett till att det idag importeras stora mängder avfall för energiåtervinning från utlandet. Vid Vattenfalls fjärrvärmeverk i Uppsala har det mellan åren 2006-2013 återvunnits i snitt drygt 360 000 ton avfall per år. En stor del av detta hämtas in från lokala kunder, både kommuner och privata aktörer, men man har på senare tid även behövt börja importera avfall för att tillfredsställa energibehovet.

Sjöfarten idag är väldigt specialiserad. Det finns många aktörer som agerar inom olika delar inom sjöfarten. Många företag ägnar sig ofta bara åt en liten del av branschen t.ex. nybyggnation, drift eller försäkring av Fartyg. Båtarnas konstruktion skiljer väldigt mycket beroende på vilken typ av last de är tänkta att frakta.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

I januari 2009 trädde en gemenskapsrättlig förordning i kraft som reglerar tillämplig lag vid utomobligatoriskt skadestånd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II påverkar lagvalet vid sjörättliga tvister och särskilt vid Fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat där den direkta skadan uppkommer skall tillämpas på tvisten. Bestämmelsen innehåller två undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmänt undantag för det fall det finns en uppenbart närmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörättspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.

Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något Fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen.Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet.Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken.Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet.Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder patogena mikroorganismer.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (Fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.