Målet för detta examensarbete är att bygga en geografisk databas över de platser inom Kiruna stad som tar emot och samlar in återvinningsbart avfall. Arbetet har bestått av de följande momenten: 1. Samla in infomation. 2. Sammanställa den insamlade informationen.

Den kommunala avfallstaxan är den avgift kommunen tar ut för att hantera hushållens avfall. Utformningen av taxorna skiljer sig mycket mellan kommuner. En variant är att tillhandahålla vägning av det vanliga brännbara avfallet, hushållet faktureras därefter utifrån hur mycket det har slängt i soporna. Frågan är om invånarnas källsortering påverkas av att kommunen har en viktbaserad taxa? Skiljer sig den eventuella effekten beroende på om det är glas, tidningar, plast- eller pappersförpackningar som källsorteras? För att besvara detta skattas fyra regressionsmodeller, en modell för vardera av de undersökta materialslagen.

Luleå tekniska universitet, LTU, fick 2001 i uppdrag av regeringen att införa ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem är ett verktyg som används i en organisation för att arbeta med miljöfrågor på ett systematiskt sätt. Som ett första steg i införandet av ett miljöledningssystem utförs en miljöutredning som syftar till att kartlägga verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Med direkt miljöpåverkan menas vid ett universitet den faktiska miljöpåverkan som uppkommer till följd av exempelvis utsläpp till mark och vatten från laborationssalar. Indirekt miljöpåverkan uppstår istället till följd av universitetets uppgifter som till exempel grundutbildning och forskning.

Syftet med detta arbete är att försöka utforma en modell för att analysera olika matavfallssystem. Detta arbete görs med skärskilt Kiruna kommun i tanke då detta arbete är en del i en önskan från deras sida gentemot Luleå tekniska universitet. För att göra en analys så byggs en systemanalysmodell utifrån vilka alternativ som är intressanta att studera i det här fallet brännbart, en hybrid lösning, kärlinsamling för rötning och köksavfallskvarn. Dessa alternativ valdes sedan att utvärderas gentemot ett antal parametrar inom områdena användaraspekter, transport, process och slutavsättning, energi och säkerhet. Dessa parametrar ska sedan utvärderas och poängsättas.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete.Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta.Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar.

Avfallshantering kommer med stor sannolikhet alltid vara en aktuell fråga, ny teknologi och reningsmetoder uppkommer och vilket behandlingsmetod som är mest lämpad för vilken typ av avfall kan diskuteras. Syftet med denna studie är att se över de kostnader och nyttor som uppkommer när Uppsala kommun komposterar det komposterbara hushållsavfallet och sedan jämföra det med ett scenario där samma mängd avfall istället skulle brännas. Det slutliga resultat och även den rekommendation som kommer ges är att det fallet med det högsta nettovärdet är den mest samhällsekonomiska metoden. För att kunna göra denna typ av studie kommer metoden kostnad-nytta-analys att användas. Detta är en metod som fångar in alla aspekter kring en aktivitet, även aspekter som det normalt sett inte finns någon prislapp på.

Stockholms län har en befolkningsmängd på cirka två miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mängder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt på vägar och järnvägar inom länet. För att räddningstjänsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvägning mellan riskerna i länet och räddningstjänstens nuvarande förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Antalet räddningsinsatser till följd av utsläpp av farligt ämne i Stockholms län uppgår till cirka 300 stycken varje år. I de flesta fall handlar det om begränsade olyckstyper med små konsekvenser.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods på våra vägar, finns det risk för att allt fler vägrelaterade olyckor med farligt gods inträffar. Förenat med en tankbilsolycka är en eventuell skada på miljön. Miljöskador som orsakats av vägrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mängd olika juridiska problem och frågeställningar. Dessa handlar inte sällan om ekonomisk kompensation i form av skadestånd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebär en olycka ofta höga kostnader för akuta räddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som någon vill få ersättning för.

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Uppsatsen behandlar konkursrätten och vilken mån konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.

Syftet med förelagda undersökning var att karlägga de krav som ställs vid återvinning av han-delsfartyg i de nya regelverk som antagits av IMO och EU med målet att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinningsindustri. Fokus har legat på de krav som de aktuella regel-verken ställer på fartygsägare och fartygsåtervinningsanläggningar, främst beträffande hantering och bortskaffning av de miljöfarliga material som finns ombord på fartyg. Med dessa krav som utgångspunkt har det redogjorts för hur ett återvinningsförfarande organiseras för att uppfylla de miljökrav som regelverken ställer.Resultatet av undersökningen pekar på att det med dagens teknik och kunskap i allra högsta grad är möjligt att åstadkomma miljövänlig återvinning av handelsfartyg. De problem och utmaningar som resultatet pekar på ligger på ett annat plan än det rent praktiska, bland annat lyfts den långsamma process som implementering av regelverk är fram som en utmaning för fartygsåtervinningsindustrin.Slutdiskussionen handlar till största delen om implementering av lagstiftningen, men också om hanteringen av fartyget och de material som finns ombord, samt om definitionsfrågor rörande ägendeskap. Vidare diskuteras rollen för andra aktörer inom sjöfartsnäringen och de åtgärder som dessa skulle kunna vidta för att åstadkomma en miljövänlig fartygsåtervinning innan de aktuella regelverken träder i kraft och blir bindande.

En hållbar samhällsutveckling beror på tre faktorer; naturen, människan och samhället. I dagens läge vill människan minimera de påfrestningarna som miljön och omgivningen utsätts för. Det är därför viktigt att se över hur resurserna utnyttjas. Ett bra exempel på detta är att befintliga trafikleder inom tätbebyggda städer byggs över, sådana projekt kallas överdäckningar. På detta sätt skapas både byggbar yta och negativa effekter av trafikleder minskas inom tätbebyggda områden.

I arbetet beskrivs hur en person under påverkan av Rohypnol i olika mängder kan pendla mellan liv och död. Med hjälp av litterära källor och samtal med vårdkunnig personal berättas det att en person kan använda Rohypnol som en hjälp för att försätta sig självt i ett stadie där känsla av oövervinnerlighet och styrka dominerar. Den verksamma substansen i Rohypnol, Flunitrazepam, har normaldoseringen 0.5-1.0 mg. Även andra droger som alkohol, cannabis och amfetamin förstärks av flunitrazepam. Denna process kallas läkemedelsinteraktion, och innebär att två olika substanser påverkar varandras egenskaper vad gäller nerbrytningen i levern.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Väg & Anläggning Norr, som ser ett ökat utbud av marksaneringsentreprenader. Syftet med denna rapport är att Skanska ska få övergripande kunskap i ämnet i form av en lättläst rapport. Länsstyrelsen i Västerbotten uppger det totala antalet förorenade områden i länet till minst 1200 st. I MIFO, vilket är det inventeringsverktyg som samtliga Sveriges länsstyrelser använder sig av, är för närvarande 618 st förorenade områden registrerade i Västerbotten. Antalet träskyddsanläggningar uppgår till 37 st varav fyra stycken har fått den högsta riskklassningen.