Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (Familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

This essay is a qualitative study whose aim is to see how to find a good balance between family life and managership. The result could give concrete proposals on how help can be designed to prospective female managers. The study is based on interviews with eight female managers. The interviews have been inspired by the narrative approach with the focus on how these women have tried to find a balance between management and family life and which obstacles they faced and the support they have had. The results of the study has shown that the support that the woman has been given by their spouse / partner has been one of the best and most important support for her to full fill her mission as being a manager as well as a mother.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för Familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

upplevelserav att ha ett barn med ångestproblematik. Studien fokuserar hur dessaföräldrar upplever sitt föräldraskap i relation till genomgången Cool Kids gruppbehandling.Studiens frågeställningar är:? Hur beskriver föräldrarna att föräldraskapet och Familjelivet påverkas närett barn drabbas av ångestproblematik?? Har behandlingen inneburit några förändringar i Familjelivet? I sådana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap innan respektive eftergenomgången behandling?? Vad anser föräldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplägget?Studien är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt och består av semistruktureradeintervjuer med sju föräldrar. Vår utgångspunkt är en syn på föräldraskapoch familj som något som görs, snarare än är, varför vi använder ett familjesociologisktperspektiv för att nå en djupare förståelse för föräldrarnas berättelser.De sammantagna resultaten pekar på att såväl föräldraskap som Familjeliv påverkasnär ett barn drabbas av ångestproblematik. Genomgående beskriver föräldrarnahur familjens vardagsliv fick förändras och anpassas till följd av barnens svårigheter.Föräldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrågasättaoch omförhandla sitt föräldraskap i förhållande till barnets ångest och behandlingen.Samtliga föräldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förståelseoch ett stärkt föräldraskap.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Att gå åter till arbete efter en period av mammaledighet kan för många kvinnor upplevas negativt. Tidigare forskning har visat att en kvinna kan känna känslor som ångest, rädsla och stress för att gå åter till arbete, men även att pensionen kan sjunka drastiskt för en kvinna som har varit mammaledig en längre period. Det är därför värdefullt att undersöka om mammaledighet har några effekter på arbetsmotivationen. Detta examensarbetes syfte är att undersöka arbetsmotivationen efter mammaledighet med frågeställningarna om det finns förändringar i arbetsmotivationen efter mammaledighet och om mammaledigheten kan påverka arbetsmotivationen på något sätt. Resultatet av intervjuer med 10 kvinnor visar att arbetsmotivationen var relativt hög efter en period av mammaledighet, men att andra faktorer för arbetsmotivationen hade blivit alltmer viktiga.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

I Sverige insjuknar årligen ungefär 300 barn och ungdomar i någon cancersjukdom. Cancer hos barn ansågs tidigare som någonting obotligt. De senaste årtiondenas medicinska framsteg har dock radikalt förändrat perspektivet på barncancer. I dag vet vi att två av tre barn blir botade. Förutom medicinskt - tekniskt kunnande är det också nödvändigt med ett riktigt omhändertagande och en god omvårdnad av patienten och familjen.

Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ?den som bestämmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera Familjeliv och karriär.Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap.

Bakgrund: Fibromyalgi är en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smärta med hög intensitet och lång duration. Symtom vid fibromyalgi karaktäriseras av smärta och fatigue.  Många individer upplever att sjukvården och samhället inte har tillräcklig kunskap och förståelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi påverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vården.

Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenologisk ansats öka förståelsen för hur säljare av komplexa IT-lösningar upplever flytande arbetstider. Detta gör vi genom vår frågeställning: Hur upplever säljare av komplexa IT-lösningar att vara tillgängliga? För att få en djupare insikt i ämnet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter på sju olika företag inom IT-branschen. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av i denna studie är Bourdieus teori om habitus och Goffmans teori om roller. Resultatet från insamlingen av vårt empiriska material visar att det hos IT-säljare verkar råda ett gemensamt habitus utifrån hur de beskriver sig själva, vilka behov de får tillgodosedda genom de krav yrket ställer på dem samt hur de balanserar sina roller mellan arbete och Familjeliv.

Syftet var att beskriva anhörigvårdarens erfarenheter av palliativ vård av sin närstående i hemmet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. I studien ingick 10 vetenskapliga artiklar från åren 2002-2008. Samtliga var av kvalitativ ansats. Resultatet i studien delades upp i fyra teman: erfarenheter av kommunikation, hantera den nya situationen, känsla av otillräcklighet och meningsfullhet trots allt.

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från Familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning.