Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Svårigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de främsta anledningarna till den låga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med välfärdsinstitutioner som ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och Familjeliv är fertiliteten desto högre. Studier på individnivå har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, däremot efterfrågas fler studier som jämför detta samband mellan olika länder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, två länder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan länderna. Genom att tillämpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förståelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar människors olika möjligheter att skaffa barn.

I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna.

Syftet med vår studie är att undersöka om det finns en arbete-familj konflikt bland förvärvsarbetare och om flexibilitet i arbetet påverkar upplevelsen av konflikten. Vi vill även finna svar på om kön, civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, har barn/inte har barn, har någon betydelse för konflikten. Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning på ett datamaterial från 2005 om åsikter om jobben och arbetslivet med svenska deltagare i åldrarna 18-79 år. Resultatet är att det finns en arbete-familj konflikt även om den är liten och att flexibilitet inte är någon motvikt till konflikten. Vi kan även konstatera att det finns signifikanta skillnader i upplevelsen av konflikten utifrån civilstånd, privat/offentlig sektor, egen företagare/anställd, barn/inga barn.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, Familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Syftet med studien var att bland högskoleanställda undersöka skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas kön samt beroende på om deltagarna hade barn under 18 år eller ej. Studien syftade även till att undersöka skillnader i arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas ålder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanställda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjänsten. Studien genomfördes som en web-enkätundersökning på två högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 deltagare på enkäten som utgick ifrån två olika mätinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som användes för att mäta Work-Life Balance uppdelat på Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar:-          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda?-          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter?-          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön?-          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet? Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och Familjeliv.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas Familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag.

Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ?den som bestämmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera Familjeliv och karriär.Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap.

upplevelserav att ha ett barn med ångestproblematik. Studien fokuserar hur dessaföräldrar upplever sitt föräldraskap i relation till genomgången Cool Kids gruppbehandling.Studiens frågeställningar är:? Hur beskriver föräldrarna att föräldraskapet och Familjelivet påverkas närett barn drabbas av ångestproblematik?? Har behandlingen inneburit några förändringar i Familjelivet? I sådana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap innan respektive eftergenomgången behandling?? Vad anser föräldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplägget?Studien är baserad på ett kvalitativt tillvägagångssätt och består av semistruktureradeintervjuer med sju föräldrar. Vår utgångspunkt är en syn på föräldraskapoch familj som något som görs, snarare än är, varför vi använder ett familjesociologisktperspektiv för att nå en djupare förståelse för föräldrarnas berättelser.De sammantagna resultaten pekar på att såväl föräldraskap som Familjeliv påverkasnär ett barn drabbas av ångestproblematik. Genomgående beskriver föräldrarnahur familjens vardagsliv fick förändras och anpassas till följd av barnens svårigheter.Föräldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrågasättaoch omförhandla sitt föräldraskap i förhållande till barnets ångest och behandlingen.Samtliga föräldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förståelseoch ett stärkt föräldraskap.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, Familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25?40 år.Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, Familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.