Titel: ?Vi vet att vi kan satsa fullt, de är våra nu.? ? En kvalitativ studie av Familjehems upplevelser av vårdnadsöverflyttning.Författare: Veronica Lönnäng och Ellen WiklundDenna C - uppsats är en kvalitativ intervjustudie och handlar om hur före detta Familjehem upplevt en vårdnadsöverflyttning. Frågeställningarna i uppsatsen är:?Vilka faktorer har påverkat beslutet att ta över vårdnaden??Hur har familjen upplevt vårdnadsöverflyttningen emotionellt, praktiskt, ekonomiskt och rättsligt??Vad tror familjen att vårdnadsöverflyttningen inneburit för barnet när det gäller kontinuitet och trygghet?Studien har genomförts i form av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta före detta Familjehem som har tagit över vårdnaden om ett eller flera barn de tidigare varit Familjehemsföräldrar för.Studiens resultat visar på att vårdnadsöverflyttningen har varit betydelsefull för föräldrarna och barnen i familjerna. Tryggheten har ökat för barnen och föräldrarna.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka fem Familjehemssekreterares föreställningar angående Familjehemsuppdraget. Studien innefattar följande frågeområden; definitioner av ?bra? Familjehem, förväntningar på Familjehemsuppdraget, den biologiska familjens betydelse, samt diskussioner gällande återföreningar mellan barn och dess biologiska familjer.Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt och innehåller bland annat intervjuer med fem Familjehemssekreterare, samt litteratur och tidigare forskning som berör Familjehemsvård. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera resultaten är; socialkonstruktivistiskt - och systemteoretiskt perspektiv. Det mest framträdande resultatet av undersökningen visade att Familjehemsuppdraget är ett mycket svårt och krävande uppdrag, då det utöver omsorg och omvårdnad, innebär en hel del kontakt med såväl myndigheter som med barnens biologiska familjer.

Syftet med vår uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mäns upplevelser av att vara Familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrån Familjehemsuppdraget. Vårt syfte har även varit att belysa hur männen själva beskriver sin roll i Familjehemmet, sitt föräldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi använde oss av den kvalitativa metoden där vi intervjuade sex män mellan åldrarna 35 år till 65 år som alla var verksamma som Familjehem. Resultaten visar att informanterna i vår studie är familjeorienterade, där barn är en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar på att det placerade barnets ålder har stor inverkan på hur anknytningen sett ut.

Familjehemsplaceringar är en viktig insats i den sociala barnavården. Efterfrågan på Familjehem är stor medan svårigheterna att rekrytera nya Familjehem ökar. Synen på Familjehemsvården har förändrats från att ha varit ett permanent ersättningshem till att bli ett kompletterande hem för barnet. Detta innebär att det placerade barnet skall uppmuntras till att ha kontakt och umgänge med de biologiska föräldrarna och målet är att barnet skall flytta hem. Detta innebär att fosterföräldrarna skall samarbeta med barnets biologiska föräldrar.

Många av de barn som placeras i Familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska föräldrar, utan visar istället tecken på en otrygg anknytning, en ofta förekommande form är desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan få långtgående följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svårigheter med att hantera påfrestande situationer i livet. Utifrån ovanstående problemformulering syftar vår studie till att ta reda på om ett barn som visar tecken på att ha en otrygg anknytning till sina biologiska föräldrar, kan förbättra sitt anknytningsmönster i samspel med sina Familjehemsföräldrar? Vårt syfte med studien är att förstå hur Familjehems förmåga att erbjuda barn tillgänglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets självständighet och självförtroende påverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur Familjehem resonerar kring anknytning och vilka förändringar Familjehemsföräldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gång.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring homosexuella som vill bli fosterföräldrar. Mina övriga frågeställningar är hur de beskriver ett bra Familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (när det gäller barn som placeras i samkönade Familjehem). Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har använt mig av för att analysera mitt insamlade material är: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att homosexuella fosterföräldrar fortfarande är en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterföräldrarnas sexuella identitet inte ska påverka utredningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos Familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det Familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska Familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i Familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar.

This is a study of foster homes. The focus is at the methods, used at foster homes evaluations and at guidance/support the foster homes are offered.En questionnaire is made in Skåne, on this theme.Except that, it contains a fairly lot of useful information for families who are interested in becoming foster home.The questionnaire is made among public and private participants who evaluates new foster homes and places children (under 18 years) in Skåne.Because of the low answer frequency, we can?t generalize the result of the questionnaire. But the result we have obtained indicates that Kälvestens evaluation method is used frequently.In the subject of support/guidance we can?t see any specific methods used.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the different ways thatFamiljehemscentrum use to increase the number of families that show interest in takingcare of foster children. This thesis will examine which families are targeted by Familjehemscentrums present communication, which families they should target in thefuture and also the best way to do that. In order to answer these questions a number of interviews were conducted. The first interview was a group interview with three social workers that all work at Familjehemscentrum. Three more individual interviews were conducted with representatives from foster families to investigate how they were recruitedand what they think about being a foster family.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i Familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i Familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser Familjehemsföräldrar och Familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med Familjehemssekreterare samt Familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i Familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Studien undersöker hur Familjehemsföräldrar och deras familjer påverkas av uppdraget som Familjehem. Studien undersöker även hur Familjehemsföräldrar hanterar egna uppkomna känslor, samt vilket stöd de erhåller i uppdraget. En kvalitativ metod användes där sju Familjehemsföräldrar från fyra Familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrån systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket påverkar Familjehemsföräldrarna, de biologiska barnen och deras vardag på en rad olika sätt.

Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i Familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett Familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Familjehems- och släktinghemsföräldrarupplevde stödet från socialtjänsten. Skillnader i stödet mellan Familjehem ochsläktinghem undersöktes också samt hur stödet påverkades av socialtjänstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig på ett fritt sätt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med åtta informanter från tre släktinghem och fyra Familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd på flera områden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska föräldrar. Kontakten med debiologiska föräldrarna var ett centralt område där många informanter efterfrågadestörre krav på de biologiska föräldrarna samt mer bestämmanderätt i frågorrörande de placerade barnen.

The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur Familjehemsfo?ra?ldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är Familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva Familjehemsföräldrar från åtta Familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade Familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i Familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen.