Synen inom den sociala barnavården har gått från att se på familjen som ett system som skapade problembärare till att se familjen som en resurs. Vid placering av barn i Familjehem skall det, enligt 6 kap 5§ SoL, övervägas om en placering i barnets nätverk är möjligt. Syftet med uppsatsen var att utifrån ett antal intervjuer med socialsekreterare få en förståelse för deras syn på att placera barn inom nätverket. Fem centrala teman används genomgående i uppsatsen. Dessa var nätverket, lagens tydlighet, utredning av Familjehem, övervägande och uppföljning.

Syftet med den här studien är att se hur kommunikationen och informationsflödet ser ut mellan Familjehem och kommunen samt hur Familjehemmen upplever kommunikationen. Anledningen till att vi ville undersöka detta var eftersom vi var intresserade av ämnet, att media har påpekat problem inom Familjehem samt att vi inte hittade någon tidigare forskning som undersökte detta. Då vi var intresserade av hur Familjehemmen upplever kommunikationen valde vi att utföra studien ur Familjehemmens perspektiv.Ett Familjehem är en familj som tar emot ett barn som inte kan bo hemma hos sina egna föräldrar på uppdrag av en kommun eller ett företag som arbetar åt kommunen (SKL, 2013a; Familjehemmet, 2013a)Teorierna som vi har valt att använda oss utav för att senare analysera resultatet har berör ämnena kommunikation och information. Anledningen till att vi valde dessa teorier var därför att de passar vårt syfte samt att missförstånd och konflikter kan bero på bristande kommunikation eller brister i informationsflödet.För att utföra den här studien så har vi använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat tre olika Familjehem, ett ansikte-mot-ansikte och två via telefon. Intervjuerna har haft en halvöppen struktur med en intervjuguide (se bilaga 1) med mestadels öppna frågor.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

The main aim of this bachelor thesis is to describe through a quantitative study the extent of support received by foster families, their opinion of the support and any areas that might need improvement. The foster families receive foster care support through a private agency. We concentrated on the following areas of support; education, health, contact with the children?s biological relatives and behavioral difficulties. These four areas have, in previous research, shown to be problematic for foster children.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i Familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i Familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en Familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat Familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

This essay is about what considerations foster home secretary may face in their profession and how they use themselves as a tool. We were interested in the family home secretaries as a profession and we found that this area is relatively unexplored. The essay is based on semi-structured interviews with ten family home secretaries from seven different municipalities. To interpret our results, we used Mead's theory of "Mind, Self and Society". Our paper shows that family secretaries are faced with a variety of considerations in the selection of foster homes.

Barn som under uppväxten varit placerade i Familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i Familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar Familjehemsföräldrar har kring uppdraget som Familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver Familjehemsföräldern uppdraget som Familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver Familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har Familjehemsföräldrarnas erfarenheter som Familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra Familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

SammanfattningSyftet med studien var att belysa hur Familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i Familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett Familjehem är delaktiga i Familjehemsprocessen.Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från Familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem Familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad släppa in och bli insläppt har för betydelse för Familjehemsföräldrar och människor som i vuxen ålder bott i ett Familjehem. Studien undersöker vad dessa personer gör för att släppa in varandra och vilken betydelse det har för deras gemensamma tid i Familjehemmet och för dem personligen. Fyra intervjuer har gjorts, två Familjehemsföräldrar och två vuxna personer som bott i Familjehem. Intervjupersonerna har alla en koppling till Familjevårdsstiftelsen i Göteborg. Familjehemsföräldrarna har sitt Familjehem inom Familjevårdsstiftelsen och de som bott i Familjehem har gjort det i Familjevårdsstiftelsens regi.Intervjuerna utgår från ett kvalitativt och narrativt perspektiv vilket innebär att det är intervjupersonernas livsberättelse som står i fokus.

The aim of the study was to understand how the family home secretary reasons and thinks and how they express themselves in their actions towards the family home?s biological children. The method used is qualitative semi-structured interviews, involving six family home secretaries from four different municipalities. The results were analyzed with the help of two theories ? the theory of grassroots bureaucracy and the sociology of childhood theory.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children?s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier?s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it?s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds.

Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i Familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem..

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och Familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget.

Vid placering av barn i Familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.