Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med Familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i Familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma Familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i Familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att Familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen.

INLEDNINGJag arbetar på ett privat vårdföretag Attendo Jour och Familj som Familjehemskonsulent i region Västmanland. Anledningen till varför jag i mitt ämnesval av denna uppsats valt att fördjupa mig i hur man både kan ge och ta emot handledning till Familjehem med barn från olika sociala problemområden. Är att arbetet som Familjehemskonsulent innebär att ta emot och utföra ett uppdrag från olika kommuner från hela Sverige. Uppdragen som kommunerna lämnar grundar sig i BBIC systemets genomförandeplan enligt SoL eller LVU. I genomförandeplanen framgår mål för placeringen samt de insatser som Familjehemmen arbetar med under placeringsperioden.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsätt på barn som är placerade i Familjehem. Både Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som är placerade i Familjehem ofta visar på olika former av avvikande beteende såsom koncentrationssvårigheter och utåtagerande. Min avsikt är därför att jämföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsätt som dominerar hos dagens pedagoger.Denna studie har således till syfte att undersöka vilka uppfattningar lärarna har kring elever som är placerade i Familjehem. Det ligger även i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förväntningar på dessa barn jämfört med deras klasskamrater.Den metod som valts för undersökningen är en kvalitativ metod som baserar sig på icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som är relevant för studien.Jag har valt att studera ämnet ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag anser att det är den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger närmast till hands för det resultat jag ämnar få ut av studien eftersom det ligger i studiens strävan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lärarna har.I resultatet visar sig två helt skilda synsätt på barn som är placerade Familjehem. Det som framkommit är ett synsätt som "stämplar" barnen som problembarn baserat på deras Familjehemsplacering.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i Familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i Familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och Familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i Familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av Familjehemsvården.

Av de 17 500 barn som varje år placeras i samhällsvård i Sverige idag slutar var fjärde placering i ett så kallat sammanbrott, vilket betyder att placeringen avbryts i förtid. Tidigare forskning menar på att det höga antalet sammanbrott kan bero på att matchningen mellan barn och Familjehem inte alltid sker optimalt. Syftet med studien var att undersöka vad anställda vid socialtjänsten upplever att de har för förutsättningar för att genomföra en god matchning mellan barn och Familjehem, samt hur anställda vid socialtjänsten upplever att de kan förebygga den instabila samhällsvården. För att få en djupare förståelse inom ämnet valdes en kvalitativ metod där vi använde oss av djupintervjuer för att på bästa sätt fånga respondenternas upplevelser och syn på området. Enligt 6 kap 6c§ SoL har socialtjänsten ett ansvar för att tillgodose den utbildning som Familjehem och jourhem har behov av när de ska ta emot placerade barn.

Placeringar i Familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i Familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av Familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Familjehemsvård upptar c:a 75% av den dygnsvård som bekostas av socialtjänsten och har en lång tradition i vårt land. Denna studie handlar om hur socialarbetare bedriver arbetet i ?jakten på den goda familjen?. Syftet är att undersöka processen kring rekrytering och utredning av Familjehem och de teorier och övriga faktorer som påverkar denna. Frågeställningarna är: 1.

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i Familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i Familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att Familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två Familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i Familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av Familjehem blir allt svårare.

Samhällsvården av barn består till drygt 60 % av placeringar i Familjehem och dessa utgör därmed en viktig resurs för samhället. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrån Familjehemsföräldrarnas perspektiv och den som genomförts är framförallt internationell. Socialtjänsten är enligt 6 kap 7a § Socialtjänstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda Familjehemsföräldrar det stöd och den rådgivning de är i behov av. Syftet med studien är därför att undersöka Familjehemsföräldrars upplevelse av kontakten med och stödet från socialtjänsten gällande deras uppdrag som Familjehem, samt undersöka Familjehemsföräldrarnas motiv till att ta uppdrag som Familjehem. Datamaterialet består av semi-strukturerade intervjuer med åtta Familjehem i Örnsköldsvik respektive Umeå kommun.

Denna studie undersöker och beskriver den psykiska hälsan hos en grupp barn och ungdomar placerade i Familjehem i en större stad i södra Sverige. 42 barn och ungdomar i åldrarna 11 till 20 år valdes ut från en kohort bestående av 52 som vid något tillfälle under 2005 befann sig placerade i Familjehem. Till barnen administrerades Youth Self Report (YSR), till en av Familjehemsföräldrarna Child Behavior Checklist (CBCL) och till barnens lärare Teacher´s Report Form (TRF). Data från barnens socialakter samlades också in. Totala problemskalorna för CBCL och TRF visade att andelen barn på klinisk nivå uppgick till 23 % medan motsvarande siffra för YSR var 9 %.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

När barn av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar hamnar de flesta inom samhällets vård under heldygnsinsats. Den vanligaste formen av heldygnsinsats är i dagsläget vård i Familjehem. När barn placeras i Familjehem får barnet en egen socialsekreterare och Familjehemmet får en annan, denne kallas för Familjehemssekreterare. Familjehemssekreteraren deltar vid överväganden av Familjehemsvården och har ett visst inflytande i umgängesfrågor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vad Familjehemssekreterarna anser om umgänge mellan de biologiska föräldrarna och barn placerade i Familjehem enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån principen om barnets bästa.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i Familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..