Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och män med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som påverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som äktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och även utbildning är andra faktorer som påverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. Målet med litteraturstudien är att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vård till personer med hiv/aids.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

Idre är idag Sveriges populäraste sommardestination i fjällvärlden. Med sin sommarsatsning som de började redan på 1970-talet har de varit ensamma aktörer på marknaden under många år och därigenom kunnat styra marknaden som de behagat. Med denna uppsats ämnas utreda om möjligheten finns för Idre Fjäll att attrahera ännu fler besökare sommartid, och i sådant fall hur de ska gå tillväga för att lyckas med detta? Den teoretiska bas som använts är en egenhändigt utformad modell med avsikt att fungera som ett verktyg för att hjälpa företaget att beskriva de faktorer destinationen måste ha i beaktande inför framtiden. För att genomföra uppsatsen har källmaterialet som erhållits genom en intervju med Lars Paulsson på företaget Resurs AB varit av väldigt stor vikt.

Sömn är en viktig del av människans liv, den är viktig för att människan skall uppleva hälsa och välbefinnande. Att bli inlagd på sjukhus är en stor omställning vilket innebär ny, ovan miljö och andra rutiner än de som råder hemmavid vilket kan påverka sömnen. Trots att sömn är betydelsefull är det svårt att finna vårdvetenskapliga artiklar inom ämnet.Syftet med studien är att beskriva vilka faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn på sjukhus och äldreboende.Resultatet baseras på en litteraturöversikt där 19 stycken kvantitativa artiklar har analyserats och faktorer som påverkar vuxna och äldres nattsömn tagits fram. De faktorer som framkom var oro och bekymmer, smärta/smärtfrihet, ljud, ljus, sömnrutiner, bekvämlighet och fysisk beröring.Resultatet visar att sjusköterskan har en viktig roll för att främja patientens nattsömn. I diskussionen tas olika omvårdnadsåtgärder upp som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja nattsömnen..

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

SammanfattningBara de senaste åren har det lanserats ett flertal nya betalningstjänster för mobiltelefoner, men ingen har fått det genomslag som förväntades. Varför tar inte konsumenterna till sig dessa lösningar?  Denna studie lyfter fram faktorer som har direkt påverkan för användandet av dessa nya tekniker. Faktorerna har identifierats med hjälp av vår litteraturstudie på utökade TAM-modeller från tidigare forskning som försöker förklara acceptans och adoptering av mobila betalningar. Faktorerna som framkom genom litteraturstudien är grunden för vår kvantitativa undersökning, som använder enkäter för insamlandet av data.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Det sker förändringar på arbetsmarknaden samtidigt som det sker ett generationsskifte. En ny generation ? Generation Y ? har gjort sitt intåg. Hur denna generation ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de drivs av var utgångspunkten för denna studie. I studien deltog tio individer anställda inom en säljorganisation, där data samlades in med kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet.Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstå vad några förskollärare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus på förskolor. Studien fokuserar på det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrån utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollärare, parvis, utifrån foton av deras egna fysiska miljöer. I studien påvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna är utformad. Resultatet i studien visar på att de flesta av de studerade fysiska miljöerna är otillgängliga och att barnen ofta behöver hjälp för att kunna använda materialet, samt att förskollärarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Syftet är att ta reda på hur de utvalda företagen utformar presentationen av den frivilliga informationen i sina årsredovisningar för att kommunicera med användarna. Vi har bedrivit en kvalitativ dokumentstudie av fem årsredovisningar. Genom att beskriva vilken frivillig information företagen valt att lyfta fram och hur den har presenterats har vi sökt svar på frågan i vår problemformulering. Resultatet av undersökningen visar att de årsredovisningar vi har undersökt och beskrivit har alla innehållit en hel del frivillig information både om företagets verksamhet och dess omvärld. Kreativ utformning har använts i relativt stor utsträckning för att presentera den frivilliga informationen på ett tilltalande sätt.

Sjukskrivingarna i Sverige har ökat drastiskt under de senaste fyra åren och svenskarna är nu de mest sjukskrivna i hela Europa. Ledarskap och delaktighet på arbetsplatsen samt arbetsgivarens hantering av rehabilitering av den sjukskrivne är bidragande faktorer till förmågan att återgå i arbete efter en sjukskrivningsperiod. Kostnaderna för sjukskrivningarna har stigit till en ohanterbar nivå för samhället och den allmänna välfärden i avseende på hälsa och socioekonomiska aspekter är starkt hotad av denna sjukfrånvaroutveckling. Syftet med denna undersökning var således att utröna vilka faktorer det är som för den sjukskrivne upplevs som viktiga för dennes förmåga att bryta en sjukskrivning och återgå i arbete. Deltagarna i undersökningen delades in i grupperna korttidssjuka respektive långtidssjuka och genom en MANOVA visar resultatet att det föreligger skillnader mellan de olika grupperna utifrån vissa faktorer.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Inom hälso- och sjukvården är patientsäkerhet ett högaktuellt ämne. Läkemedelshantering är en av sjuksköterskans huvuduppgifter där det varje år sker misstag som kan leda till vårdskada för patienten. För ökad patientsäkerhet är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika faktorer som påverkar säkerheten vid läkemedelshantering. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som påverkar patientsäkerheten i samband med läkemedelshantering. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån tre huvudkategorier: organisationsfaktorer, informations- och kommunikationsfaktorer samt stödsystem. Faktorer som minskade patientsäkerheten var: låg bemanningsnivå, hög arbetsbelastning, övertidsarbete, dysfunktionella beredningsrum, otydliga arbetsrutiner, otillgänglig information, otillräcklig kommunikation och otydliga läkemedelsordinationer.