Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och anvÀnds av nÄgra olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nÄ en inkluderande undervisning. Vad Àr det för faktorer som bidrar till att lÀraren arbetar inkluderande och hur förhÄller sig lÀroplanen till inkludering? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrÄn deras position i skolvÀrlden. Detta för att fÄ en bredare bild av hur inkluderingen fungerar pÄ olika nivÄer.

Bakgrund:Barnövervikten Àr ett problem som vuxna bör se upp för. Syftet med studien Àr att undersöka vilken syn vuxna har pÄ barnövervikten i den valda skolan och om de har en bra handlingsplan för att förebygga övervikten. Studien Àr av en undersökande karaktÀr som skall slutligen besvara de frÄgestÀllningar som har stÀlls. Relevant litteratur och tidigare forskning pÄ omrÄdet övervikt, samt tvÄ empiriska delstudier har anvÀnds för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.? Vilka insatser gör den valda skolan för att motverka övervikt bland barn och ungdomar?? Vad anser respondenterna att deras skola bör göra för att hjÀlpa barn med övervikt?Metod:For att fa en klarare overblick pa barnoverviktsproblematiken i den valda skolan har korta visuella observationer genomforts i tolv olika klasser fran ar 1 till ar 6.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hÄllbar utveckling i sam-hÀllet har bÀsta praxis mer och mer blivit att tillhandahÄlla en hÄllbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att sÀkerstÀlla möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som Àr ett globalt nÀtverk för hÄllbar utveckling och riktlin-jer för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisning. FAR SRS ser ocksÄ att företagen börjat visa mer och mer samhÀllsintresse och ansvar genom detta arbete. FrÄgan Àr bara hur en god hÄllbarhetsredovisning kan bli en vÀsentlig rapportering som tjÀnar ett syfte mot in-tressenterna och skapar vÀrde för det enskilda företaget.FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr uppdelat i tvÄ delar och Àmnar besvara; vad som bidrar till vÀsentlighet i ett börsnoterat företags hÄllbarhetsredovisning samt pÄ vilket sÀtt en god hÄllbarhetsredovisning kan ge mervÀrde Ät ett företag.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssÀtt för att kunna arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. Vi ville ocksÄ pröva bildens möjligheter som igÄngsÀttare av samtal om vÀrdegrundsfrÄgor, bÄde elevers egna bilder och mediabilder. VÄr kvalitativa studie bygger pÄ ett praktiskt undervisningsförsök dÀr vi sjÀlva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har anvÀnt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har ocksÄ valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frÄgestÀllningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan pÄverka viljan att gÄ till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frÄgestÀllning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan anvÀndas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgÄr frÄn Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

Syfte: Studiens syfte Àr att utforska vilka pedagogiska möjligheter det finns för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola för att frÀmja kommunikation, samspel och delaktighet.FrÄgestÀllningar:1) Vilka lÀrandemiljöer skapar utvecklingsmöjligheter för barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ en mÄngkulturell förskola?2) Vilka möjligheter och hinder finns i verksamheten nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd som har en annan etnisk bakgrund Àn svensk?3) Hur resonerar pedagogerna kring arbetet att möta barnens behov med fokus pÄ arbetssÀtt, metoder, strategier och förhÄllningsÀtt?Teori: DÄ denna studie avser att studera pedagogernas samspel, bemötande och interaktion med barnen genom kommunikation och sprÄk Àr det genom det sociokulturella perspektivet som det insamlade materialet har tolkats och förstÄtts. FrÄgestÀllningarna och syftet med studien Àr ocksÄ grundade pÄ synsÀttet att det Àr mellan individer och samspelet mellan dem som ett lÀrande sker, den miljö dÀr individerna verkar i har ocksÄ en pÄverkan pÄ samspelet och lÀrandet (SÀljö, 2000).Metod: Studien Àr kvalitativ, inspirerad av etnografi och aktionsforskning dÀr jag som forskare deltagit i utvecklingen av förskolans verksamhet och utifrÄn syftet tagit reda pÄ stÀllda frÄgestÀllningar. Urvalet Àr ÀndamÄlsenligt utifrÄn en förskola som ligger i ett mÄngkulturellt omrÄde och alla barn i gruppen har annat etnisk bakgrund Àn svensk. Analysen Àr baserad pÄ handledningssamtal, observationer samt granskning av en handlingsplan och förskolans vision.Resultat: Studiens empiri visar pÄ att pedagogerna pÄ förskolan vill skapa en miljö dÀr trivsel, trygghet, regler och struktur skapar möjligheter för alla barn att utvecklas och lÀra.

I dagens samhÀlle uppstÄr det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder nÄgot extra utöver den svenska lÀroplanen. Montessoripedagogiken Àr en pedagogik som lockar mÀnniskor, vilket jag har fÄtt tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att sjÀlva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra Är sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mÀssor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet Àr att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för nÄgra förÀldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i nÄgra Montessoripedagogers sÀtt att samverka med förÀldrar/vÄrdnadshavare.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

I denna magisteruppsats undersöks med hjÀlp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet Àr att undersöka hur testtagare och testledare förhÄller sig till varandra i en samtalssituation dÀr det huvudsakliga mÄlet Àr att testtagarnas sprÄkliga förmÄga ska bedömas. FrÄgestÀllningarna syftar till att ta reda pÄ hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig Ät beroende pÄ om interaktionen Àger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frÄgestÀllning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhÄller sig till samtalets ramar och mÄl vid problemsekvenser. Slutsatserna Àr att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende pÄ mellan vilka interaktionen Àger rum.

Denna studie utforskar vilka förestÀllningar Ätta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt pÄverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som anvÀnds innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer tvÄ Äk 7 klasser i tvÄ olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag vÀljer att följa dessa bÄda, dÄ jag fÄr intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig Ät markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet fÄr jag inblick i vilka metoder som anvÀnds samt en uppfattning om hur eleverna sjÀlva problematiserar Àmnet genus, hur de reagerar pÄ uppgifterna, sÄvÀl som hur klasserna fungerar.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Socioekonomiska villkor under livsloppet pÄverkar Älderdomen pÄ mÄnga olika sÀtt. Individer som haft en lÀgre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohÀlsa. Syftet med studien Àr att studera mÀnniskors livslopp med fokus pÄ olika socioekonomiska villkor under uppvÀxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. KÀrnan i uppsatsen Àr att undersöka deltagarnas livslopp utifrÄn en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i Älderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger pÄ livsloppsintervjuer och kompletterande enkÀt. Deltagarna Àr födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga Àr pensionÀrer.

Syftet med uppsatsen Ă€r att diskutera hur lĂ€rare i idrottsĂ€mnet frĂ„n Åland och Sverige förhĂ„ller sig till hĂ€lsa i undervisningen samt till Ă€mnet i stort. En jĂ€mförelse kommer Ă€ven att göras mellan styrdokumenten ur ett hĂ€lsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning dĂ€r fyra Ă„lĂ€ndska lĂ€rare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.Resultatet visar att bĂ„de lĂ€rarna i Sverige och pĂ„ Åland frĂ€mst kopplar hĂ€lsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hĂ€lsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som pĂ„verkar hĂ€lsan positivt. LĂ€rarna arbetar i stort sett pĂ„ samma sĂ€tt med hĂ€lsa i undervisningen, dĂ„ frĂ€mst genom den fysiska aktiviteten.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..