Syftet med vÄrt examensarbete var att studera elevers uppfattning om hur lÀrarens uppmÀrksamhet i form av samtal, tillsÀgelser och hjÀlp fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet. Vid den empiriska undersökningen har vi anvÀnt oss av enkÀt, intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i tvÄ skolklasser, en klass med elever i Ärskurs 3 och en Älderblandad klass med elever Ärskurs 1-3, vid tvÄ skolor i LuleÄ kommun. EnkÀten genomfördes med sammanlagt 30 elever, varav 15 flickor och 15 var pojkar. Intervjuerna har genomförts med tvÄ klasslÀrare.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

ÄmnesomrĂ„det för denna uppsats Ă€r barns fritid. Syftet Ă€r att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemĂ„l de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen Ă€r: Vad gör barn i Ă„rskurs tre i Fagersta pĂ„ sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolomrĂ„den vad gĂ€ller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen sjĂ€lva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen sjĂ€lva önskemĂ„l om ytterligare mötesplatser?Undersökningen Ă€r en sĂ„ kallad totalundersökning, dĂ€r samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara pĂ„ frĂ„gor om sin fritid. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkĂ€t med bĂ„de slutna och öppna frĂ„gor.

Studien belyser pedagogers syn pÄ samverkan mellan pedagoger, barn och förÀldrar samt hur deras syn förhÄller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar Àr konstanta och inget som pedagogerna kan pÄverka sÄ som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgÄngen som pedagoger och förÀldrar har. Inre ramar innebÀr faktorer som Àr förÀnderliga och som aktörerna pÄ förskolan kan pÄverka. I begreppet aktörer lÀgger vi de som medverkar i samverkan, det vill sÀga pedagoger, barn och förÀldrar.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge lÀsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrÄn tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal Àr betydelsefullt för bÄde det förebyggande och det ÄtgÀrdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes pÄ olika sÀtt.

Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass gÄr ett antal mÀnniskor som inte valt sjÀlva att fÄ deltaga i just denna sammansÀttning. Jag fann det dÀrför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren Àr för att man som lÀrare ska kunna arbeta för att i bÀsta möjliga mÄn fÄ en ny klass att fungera och att man i gruppen ska kÀnna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda pÄ vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska kÀnna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och fÄ ett sjÀlvförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken pÄverkar ovan nÀmnda och om antalet elever i klassen pÄverkar studieresultat och lÀrarens arbetssÀtt.

Syftet med den hÀr undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriÀr. Redovisningsekonomer kan vÀlja ett flertal olika karriÀrer efter examen. För de personer som har lÀst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom omrÄdet karriÀrval visar att det Àr olika faktorer som pÄverkar individen. Dessa faktorer kan vara Älder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Föreliggande rapport tar upp hur ackordslönesystemet har pÄverkat en mindre grupp yrkesverksamma personer i byggbranschen i SkellefteÄ. Det som har framkommit under rapporten Àr till stor del arbetsmiljöpÄverkan av bÄde tjÀnstemÀn och hantverkare. Ackordet skapar spÀnningar mellan dessa och hÀmmar samarbetsförmÄgan. Fokus ligger till stor del pÄ individens enskilda lön och inte pÄ projektets eller företagets bÀsta, vilket uppenbarligen Àr kortsiktig. TjÀnstemÀnnen verkar drabbas hÄrt av detta lönesystem som till viss del verkar kuva och förta dem pÄ deras befogenheter och status, men Àven hantverkarna verkar tycka att pressen och stressen frÄn deras kollegor skapar osÀmja pÄ arbetsplatsen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm frÄn Norrbottens lÀn och som bott i staden i mer Àn fem Är, konstruerar sin identitet i relation till rÄdande diskurser om storstad/smÄstad eller storstad/landsbygd. Analysen Àr utförd baserad pÄ sju intervjuer med kvinnor i Äldrarna 36-48 Är, alla hÀrstammande frÄn Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten Àr del i en konstruktion, en stÀndigt pÄgÄende process som aldrig riktigt blir fÀrdig, dÄ kvinnorna stÀndigt skapar sin identitet i förhÄllande till ?det andra?, eller fÄr sin identitet bekrÀftad eller definierad av andra. Det blir ocksÄ tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan Àven ocksÄ med klass, dÄ det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstÄr ett maktförhÄllande, och det stÄr i slutÀndan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan Àven ocksÄ en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

Studiens preciserade problem bestÄr av att undersöka vilka effekter Aggession Replacement Training (ART-metoden) ger, och om hur pedagoger kan möta, förebygga och hantera konflikter och aggressioner i skolan med hjÀlp av metoden. Genom litteratur, intervjuer, samt genom inhÀmtad kunskap om ART-metoden, redogör vi för hur pedagoger i den utvalda undersökningsgruppen kan arbeta förebyggande och hantera uppkomna konflikter. Slutsatsen vi kom fram till Àr, att man mÄste arbeta regelbundet med ART-metoden och ha tÄlamod om inte effekterna Àr omedelbart synliga. Pedagogerna skall arbeta med förebyggande ÄtgÀrder för att stÀrka individen och förbÀttra det psykosociala klimatet i gruppen och se de smÄ men betydelsefulla förÀndringarna - effekterna..

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.