Utvecklingen av autoimmuna sjukdomar beror pÄ bÄde miljömÀssiga och genetiska riskfaktorer och dessa sjukdomar uppstÄr nÀr ett adaptivt immunsvar bildas mot kroppsegna antigener. Systemisk lupus erythematosus (SLE) Àr en autoimmun sjukdom, den Àr en komplex kronisk inflammatorisk sjukdom med spontan uppkomst hos mÀnniska. BÄde immunmedierad reumatisk sjukdom (IMRD) och steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) Àr exempel pÄ SLE-relaterade sjukdomar hos hund. Syftet med studien var att jÀmföra de tvÄ SLE-relaterade sjukdomarna IMRD och SRMA, samt undersöka deras patogenes och etiologi. Hundar med IMRD har antinukleÀra antikroppar vilket inte ses hos hundar med SRMA.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever i en vanlig svensk mellanstadieklassupplever flow i sitt lÀrande och vilka faktorer som pÄverkar upplevelsen av flow.För studien valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Tre pojkar och treflickor i en klass 4 pÄ mellanstadiet fick berÀtta vilket deras favoritÀmne var, och sedanbesvara frÄgor om hur de upplevde sitt favoritÀmne och hur de upplevde de övrigaÀmnena. FrÄgorna var skapade utifrÄn de olika faktorerna som pÄverkar flow enligtMihaly Csíkszentmihålyis flowteori (Csíkszentmihålyi, 1993).Resultatet av min undersökning visar att eleverna som intervjuades upplever flow iskolan, och dÄ mest i favoritÀmnet. Det finns Àven exempel pÄ motsatsen dÀr entusiasmoch flow saknats i skolarbetet. Faktorer som har betydelse för att flow ska uppkomma Àrbland annat rÀtt svÄrighetsgrad pÄ uppgiften sÄ att utmaningen anpassas efter individen,rÀtt tid och arbetstakt för genomförandet av uppgiften, möjlighet till medbestÀmmandeoch inflytande för den som utför uppgiften samt eliminerandet av störmoment underarbetet med uppgiften.Undersökningens resultat visar att flow har betydelse för elevens motivation och iförlÀngningen sannolikt ocksÄ för elevens lÀrande.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lokala klĂ€dtrender uppstĂ„r, sprids och avtar bland eleverna pĂ„ gymnasieskolan Östra Real i Stockholms innerstad. Vi har Ă€ven velat undersöka den sociala klassens och bratskulturens inflytande över denna trendutveckling. Detta för att skapa oss en förstĂ„else för huruvida företag kan förutspĂ„, kontrollera och ta tillvara pĂ„ lokala klĂ€dtrender bland ungdomar. Vi utgĂ„r ifrĂ„n att det finns ett antal skolor i Stockholms innerstad dĂ€r en livs ? och ? klĂ€dstil som associeras till överklassen och den s.

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

I det hÀr arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika lÀroböckers skildringar av den industriella revolutionen. LÀroböckerna Àr indelade i tvÄ olika delar, varav vissa Àr skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra Àr skrivna efter fallet. Vi har avgrÀnsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken lÀroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom tvÄ skilda delstudier dÀr en av oss har undersökt lÀroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de lÀroböcker som utkommit dÀrefter.

Vi Àr bÄda intresserade av profilÀmnen i skolan och hur dessa integreras i undervisningen. NÀr vi hörde talas och kom i kontakt med Malmö FF:s fotbollsakademi bestÀmde vi oss för att studera fenomenet nÀrmare. Skolans elever med blandad etnisk bakgrund och deras intresse för fotboll ledde oss fram till att vi frÄgade oss hur en sÄdan skola fungerar och hur eleverna pÄverkas av skolans miljö. Vi bestÀmde oss för att göra en kvalitativ studie om hur miljön pÄ Malmö FF:s fotbollsakademi pÄverkar eleverna utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om habitus och socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital. VÄrt syfte Àr att beskriva och dokumentera inverkan den unika miljön, sett ur etnicitet-, klass- och genusperspektiv, som Malmö FF:s fotbollsakademi har pÄ de elever som gÄr dÀr. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. PÄ detta har vi sedan applicerat Pierre Bourdeius teorier om habitus och existensbetingelser.

Internetadministrerad behandling har i mÄnga studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns Ànnu begrÀnsade kunskaper om vilka patienter som lÀmpar sig bÀst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat Ängestsyndrom (GAD). Underlag för studien Àr deltagare frÄn en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jÀmför effekten av de tvÄ behandlingarna med en kontrollgrupp (vÀntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare frÄn de tvÄ behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmÄtt berÀknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mÄtt pÄ deltagarnas grad av individuell förÀndring.

I detta arbete undersöks nÄgra lÀrares förestÀllningar om kopplingar mellan sprÄk, klass och skolframgÄng. Med utgÄngspunkt i skolans reflexiva förhÄllande till sprÄket analyseras hur lÀrarna ser pÄ arbetarklasselevers svÄrighet att förstÄ ett sprÄk de inte Àr socialiserade i och hur denna syn pÄverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lÀrare frÄn tvÄ olika skolor har intervjuats och deras berÀttelser och upplevelser har tjÀnat som grund till analysen och teorierna. TvÄ av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt dÄ informanten inte har kunnat nÀrvara. Med utgÄngspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie pÄ Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhÄllande till sprÄket och skolans krav pÄ ett reflexivt, objektifierat sprÄk, samt pÄ Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgÄng och pÄ Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkÀnnandet av vissa elever i namn av utjÀmning.

Detta arbete syftar till att ta reda pÄ hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen Àndras under ett Ärs tid. Förutom detta diskuteras hur lÀroplaner och kursplaner frÄn 1969 och framÄt tar upp begreppet demokrati..

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga och analysera pappors psykiska hÀlsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i lÄngvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jÀmförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i anvÀndandet av copingstrategier beroende pÄ nÀr sjukdomen upptrÀder, barnets Älder, pappornas utbildningsnivÄ, etnicitet osv. Mitt intresse Àr ocksÄ att undersöka om dessa pappor kÀnner sig nedstÀmda eller deprimerade utifrÄn att deras barn Àr sjukt eller om det finns andra faktorer som pÄverkar pappornas psykiska hÀlsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

KlimatförÀndringen Àr en aktuell frÄga och ett förÀndrat klimat kommer att inverka pÄ  utbredningen av vektor-burna sjukdomar sÄsom malaria. Malaria Àr en sjukdom som Àr extremt klimatkÀnslig och det dör miljontals mÀnniskor i sjukdomen varje Är. Syftet med studien Àr att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförÀndringen i Sverige. Finns nÄgon risk för malariaspridning i Sverige Är 2100 pÄ grund av den pÄgÄende klimatförÀndringen. Studien baseras pÄ fem intervjuer med forskare som Àr insatta i malaria och klimatförÀndringen.

I takt med att stÀder förtÀtas och befintliga grönytor försvinner vÀxer behovet av att hitta innovativa och fungerande lösningar för annan typ av grönska i stÀder. UtomhusvÀxtvÀggar har kommit att bli ett allt vanligare fenomen i södra Europa och andra delar av vÀrlden. I det bistra svenska klimatet Àr dock stÄndorten pÄ vertikala ytor att betrakta som extrem och vissa vÀxter som trivs pÄ det horisontella planet har inte en chans att överleva i det vindutsatta lÀget med stora temperaturskillnader. Detta arbete syftar till att underlÀtta vÀxtvalet sÄ att det blir möjligt att skapa sÄvÀl fungerande som estetiskt tilltalande utomhusvÀxtvÀggar i framtiden. Genom studier av litteratur pÄ Àmnet samt intervjuer med aktiva inom omrÄdet undersöker detta arbete huruvida det finns gemensamma egenskaper hos de arter som faktiskt kan överleva under de tuffa förhÄllandena. Resultatet pÄvisar att vissa samband i hÀrdighet och naturstÄndort gÄr att se men att mÄnga faktorer har betydelse för vÀxternas överlevnad och att för fÄ vÀxtarter Ànnu testats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man talar om sexualitet pÄ ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas dÀr verkar i förhÄllande till kön och sexuell lÀggning. Undersökningens metod Àr kvalitativ och grundar sig pÄ intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrÄdgivning och i uppsatsen diskuteras hur de prÀglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör anstrÀngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrÄgasÀtta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsÀgelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förÀndra sexualitetsnormer sÄ riskerar de att reproducera dem..