SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elever i Ärskurs sex vÀljer modernt sprÄk i allmÀnhet och i synnerhet vad eleverna har för instÀllning till det tyska sprÄket. DÄ tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste Ären samtidigt som tyskkunskaper Àr eftertraktade pÄ arbetsmarknaden Àr det intressant att undersöka vad detta beror pÄ utifrÄn mina frÄgestÀllningar. Som grund till undersökningen ligger en enkÀtundersökning dÀr 78 elever i Ärskurs sex som nyligen utfört sprÄkval deltog. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om hur valet gick till, om beslutet togs sjÀlv eller i samrÄd med nÄgon och om deras möjlighet att pröva Ä de olika sprÄken pÄverkat valet. DÀrefter fick eleverna svara pÄ frÄgor om faktorer som inverkade pÄ valet utifrÄn aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.

MÄnga barn Àr idag bÄde stressade och spÀnda och klimatet pÄ skolorna blir allt hÄrdare. Finns det nÄgon metod som förhindrar att denna negativa utveckling fortsÀtter? Att i skolorna arbeta med kompismassage tror jag till viss del kan hjÀlpa. Massage och fredlig beröring frigör "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som bland annat gör oss mindre aggressiva och fÄr oss att slappna av.I mitt examensarbete har jag undersökt vad nÄgra elever och pedagoger tycker om massage i skolan och vilka effekter de har kunnat se av denna. Resultatet har jag sedan jÀmfört med forskningsresultat jag funnit i litteraturen..

Vi gör i vÄr uppsats en samlÀsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgÄ frÄn ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frÄgar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi Àr intresserade av att söka förÀndring i diskursen och avgrÀnsar oss dÀrför genom att nÀrlÀsa tvÄ offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr frÄn 1986 och en SOU-rapport frÄn 2004. Vi kommer i vÄr studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, dÀr genus och sexualitet inledningsvis stÄr i fokus, men som senare lÀmnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

VĂ„rt examensarbete handlar om vad bra kost Ă€r och om elever Ă€r medvetna om vad de bör Ă€ta för att klara av dagar med skola och fritid. VĂ„rt syfte Ă€r att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolĂ„r 6 har en medvetenhet kring vad bra kost Ă€r och om de lever som de lĂ€r. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolĂ„r 6 för att fĂ„ en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever frĂ„n samma klass som vi observerade. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar lyder; ? Är elever i skolĂ„r 6 medvetna om hur de bör Ă€ta för att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt med nĂ€ring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lĂ€r elever i skolĂ„r 6 vad man bör Ă€ta för att mĂ„ bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolĂ„r 6 vad de bör Ă€ta, följer de dĂ„ detta? Lever de som de lĂ€r? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar beskriver vi i vĂ„r kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost Ă€r och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrÄgor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i Ärskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna Ät nÀr det gÀller synen pÄ sin religiositet och livsfrÄgor. Detta beroende pÄ om man gÄr i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad.

Arbetet Àr en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nÀmligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jÀmfördes med varandra samt utvÀrderades utifrÄn deras förmÄga att nÄ upp till den vetenskapsteoretiska lÀran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet anvÀndes diskursanalys dÀr avsikten var att se hur senare texter om klass byggde pÄ tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.

Det pÄgÄr utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt Àr statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte Àr att analysera hur aktörer pÄ olika nivÄer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbrÀnningsanlÀggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien Àr hÀmtat frÄn Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv frÄn företag, myndigheter och samhÀlle Àr en av nycklarna till bÀttre miljöbeslut. De menar ocksÄ att verktyg som Àr framtagna för att ge vÀgledning för olika beslut kan vara anvÀndbara vid beslutsprocesser.

För att integreras i samhÀllet och för att kunna ta del av medborgerliga rÀttigheter krÀvs goda sprÄkkunskaper. Goda sprÄkkunskaper Àr ocksÄ ett mÄste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka sprÄkförstÄelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av sprÄkförstÄelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgÄr att mÄnga elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska sprÄket.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Dagens globala marknad, samt antalet konkurrerande företag, gör att kunder krÀver nÄgonting mer Àn ñ€barañ€ en produkt. För att attrahera kunder krÀvs att ett vÀrde, utöver det funktionella, tillförs produkten eller tjÀnsten. Vid val av hotell spelar en mÀngd faktorer in, exempelvis pris och kvalité. För att tillföra ytterligare ett vÀrde till tjÀnsten, vÀljer en del hotellföretag att arbeta med miljöfrÄgor. Vi har i detta arbete undersökt om, och i sÄ fall hur, ett företags miljöarbete pÄverkar den kvalité företagskunder och affÀrsresenÀrer upplever. .

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förstÄelse och kunskap om texternas dolda grundvÀrderingar och grepp och hur dessa kan pÄverka lÀsarens identitet..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som Àger rum före och under promenaden dÀr vi vill fÄ insyn i vilka faktorer som kan pÄverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag Àr inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lÀrandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlÀgga omrÄdet. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fÀltanteckningar samt intervjuer med pedagoger för fÄ insyn i deras tankar kring Àmnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrÄn tre övergripande infallsvinklar som Àr sÀkerhet, rutin och lÀrande för att förtydliga resultatet.

Denna studie syftar till att söka samband mellan mÀnniskors bakgrund vad gÀller uppvÀxtförhÄllanden och klass; med vilket avses ekonomiska, kulturella och sociala förutsÀttningar och olika former av missbruk av alkohol, lÀkemedel och narkotika. Hur intrÀdet i olika drogkulturer kan tÀnkas ha pÄverkats och hur missbruket kommit att utformas utifrÄn givna bakgrundsförhÄllanden samt huruvida och i sÄ fall pÄ vad vis, missbruket, nÀr detta vÀl varit ett faktum, mötts av olika former av reaktion och respons frÄn den missbrukande mÀnniskans omgivning.Forskningsansatsen i studien Àr kvalitativ. Empirin bygger frÀmst pÄ strukturerade intervjuer med fem respondenter i Äldrarna 23-32 Är. Respondenterna har alla valts ut via selektivt urval utifrÄn en förstudie i form av ett enkÀtformulÀr. Resultatet redovisas under de fem rubrikerna; ekonomiskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, missbrukets process samt omgivningens reaktion.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmÀns förestÀllningar om och attityder gentemot homosexuella mÀns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella förestÀllningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmÀssig kontext. Empirin bestÄr av intervjuer med fem mÀn inom denna klassmÀssiga kontext. Materialet har analyserats med hjÀlp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrÄn teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass frÄn bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.