Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur förhÄllandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö sÄg ut samt hur musikerna sjÀlva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om Àmnet. Jag har vidare studerat om det gÄr att utlÀsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det gÄr att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik dÀr social bakgrund inte spelade nÄgon roll och klass var inte heller nÄgot som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse dÀr musiker möttes över generationer..

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Film Àr ett uppskattat medel att anvÀnda i skolundervisningen (Giroux, 2000). DÀrför Àr syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur klass och etnicitet framstÀlls i tvÄ utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och vÀrdegrundsfrÄgor. Varför just Disney Àr för att det Àr en filmkategori som mÄnga barn har sett vilket gör att mÄnga barn kan relatera till Àmnet. Anledningen till varför denna undersökning görs Àr att lÀrare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas pÄ olika sÀtt beroende pÄ barnens tidigare erfarenheter. Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser dÀr fokus lÀggs pÄ klass, etnicitet, makt och vÀrdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framstÀllas, uppfattas och anvÀndas av lÀrare i skolan med hjÀlp av disneyklassiker. Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehÄller en del likheter trots att de har olika handlingar.

Idag stÄr bostads- och servicesektorn för nÀrmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvÀndning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvÀndningen. DÀrför Àr det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvÀndningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvÀndning och inomhusklimat analyseras, sÄ att inte förÀndringar i energin medför till försÀmringar för inomhusklimatet. Baserat pÄ identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkÀnslighet för energianvÀndning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

I denna genetiska associationsstudie undersöks det eventuella sambandet mellan DLA klass II (hundens MHC klass II) och utvecklandet av autoimmun sjukdom hos Nova Scotia duck tolling retriever. Syftet Àr att finna eventuella riskalleler eller -haplotyper av generna DLA-DRB1 och -DQA1. DNA frÄn 35 hundar med bekrÀftad eller misstÀnkt autoimmun sjukdom, samt frÄn 40 kontroller, anvÀnds i studien. Hundarna, alla av rasen Nova Scotia duck tolling retriever, kommer frÄn Storbritannien, Sverige, och USA (Boston). Generna DLA-DRB1 och - DQA1 amplifieras ur detta DNA med PCR-teknik och genom sekvensering faststÀlls alleluppsÀttningar hos varje enskild hund. 13 hundar i studien har steroidresponsiv meningit-arterit, 12 har lymfocytÀr thyroidit och resterande 10 hundar har andra misstÀnkta autoimmuna sjukdomar, dÀribland Addisons sjukdom, epilepsi och vitiligo. Steroidresponsiv meningit-arterit (SRMA) Àr en form av meningit med vaskulit i meningernas blodkÀrl, med symtom som nacksmÀrta och feber. Sjukdomen kÀnnetecknas bland annat av ett förhöjt antal leukocyter och antikroppar av typen IgG, IgM och IgA i cerebrospinalvÀtskan samt en ökad koncentration av IgA i serum. LymfocytÀr thyroidit innebÀr en immunmedierad destruktion av sköldkörteln och Àr en vanlig orsak till hypothyroidism hos hund.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sjÀlvvÀrdering och lÀs- och skrivfÀrdigheter hos elever i fjÀrde klass i grundskolan. Tidigare forskning har funnit ett positivt samband mellan prestationer i skolan och sjÀlvvÀrdering. Hypotesen var dÀrför att positiva samband förvÀntades mellan ordavkodnings- och rÀttstavningsfÀrdigheter och sjÀlvvÀrdering. Undersökningsdeltagare var elever i fjÀrde klass frÄn tre olika grundskolor i StockholmsomrÄdet. SjÀlvvÀrderingen mÀttes med ett sjÀlvskattningsformulÀr och lÀs- och skrivfÀrdigheter mÀttes med ordavkodnings- och rÀttstavningstest.

Det hÀr Àr en kvalitativ fallstudie av hur en lÀrare undervisar om derivata i en klass pÄ det naturvetenskapliga programmet och en pÄ teknikprogrammet. Studiens syfte Àr att undersöka vilka mÄl, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som anvÀnds. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr av SchoenfeldŽs teori om mÄlorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lÀrare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gÄnger. Resultatet visar att lÀraren har flera olika specialiserade matematiska innehÄllskunskaper nÀr han undervisar.

Denna uppsats undersöker hur det talas om jÀmstÀlldhet inom kommunal introduktion av nyanlÀnda flyktingar och invandrare. UtifrÄn intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skÄnska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt en analys som fokuserar pÄ vilka uppfattningar och synsÀtt som ligger till grund för intervjupersonernas berÀttelser om jÀmstÀlldhet. SprÄkets betydelse betonas utifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestÀmt sÀtt att se vÀrlden och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundlÀggande antagande Àr att sÀttet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhÄllanden. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr dock att en analys av de maktförhÄllanden som speglas i talet om jÀmstÀlldhet inte kan reduceras till en frÄga om kön.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever i en klass i skolÄr 9 upplever att lÀsa, tolka och förstÄ utvalda delar av de klassiska böckerna GlasblÄsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle fÄ en inblick i dessa verk, öka intresset för Àldre litteratur samt undervisningen skulle ligga pÄ en för eleverna anpassad nivÄ. Metoden byggde pÄ att vi delade ut en enkÀt med öppna frÄgor som eleverna utifrÄn sina förkunskaper svarade pÄ. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter fÄ eleverna att skriva ner tankar och Äsikter om vad de hade lÀst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkÀt som utvÀrderade arbetet.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsÀttning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i ElevhÀlsan. DÀr av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs lÀn vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet identifierades i tvÄ kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information frÄn andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete Àr viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsÀttning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan bÄde i ElevhÀlsan och mellan kommun och landsting pÄverkar eleven i skolan..

The purpose of this essay is to examine formations of gender and class of so called horse girls in a riding school located in Stockholm, Sweden. The essay is based on interviews with six girls in the ages between fifthteen and eighteen. Through the theoretical framework of Judith Butler and Beverley Skeggs, I examine how the girls negotiate the boundaries and probabilities within doing gender in an upper and middleclass associated area. As a result of its female domination, the stable functions as a place where the girls can dislocate themselves from otherwise normative feminine practises. This is possible since the premises of the stable are constructed in the light of the heterosexual matrix, where the girls organise themselves within the heterosexual girl collective.