Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra inlÀrning med hjÀlp av dator gentemot inlÀrning med hjÀlp av ordbok. TvÄ klasser pÄ samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade pÄ ordförstÄelse. Under en lektion fick klass A anvÀnda sig av datorer medan klass B fick anvÀnda ordböcker. NÀsta lektion fick klass A anvÀnda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lÀra in.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

I denna litteraturöversikt görs en utvÀrdering av skillnader mellan benigna och maligna tumörer med avseende pÄ genförÀndringar och ifall dessa skillnader skulle kunna anvÀndas diagnostiskt. FÄ jÀmförande studier har gjorts mellan benigna och maligna tumörer pÄ gennivÄ men de som gjorts visar pÄ att det kan finnas vissa gener som skulle kunna skilja dem Ät. Tumör-suppressorgenen p53 verkar vara förÀndrad i flertalet maligna tumörer men inte i motsvarande benigna former. I vissa tumörformer verkar förÀndringar pÄ p53-genen dock inte vara nödvÀndigt för att en malign tumör ska utvecklas. FHIT-genen Àr en misstÀnkt tumör- suppressorgen som verkar förÀndras tidigt i tumörutvecklingen och dÀrmed lÀmpar sig dÄligt för att skilja benigna tumörer frÄn maligna.

I det nÀrmaste fri tillgÄng till fossila brÀnslen som olja och stenkol har varit en förutsÀttning för den industriella revolutionen i vÀstvÀrlden och östra Asien. Den storskaliga anvÀndningen av fossila brÀnslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfÀren har ökat. Koldioxid Àr atmosfÀrens viktigaste vÀxthusgas och den ökande halten hÄller pÄ att förÀndra jordens klimat. Denna studie fokuserar pÄ hur samhÀllena i Sverige och andra lÀnder kommer att pÄverkas av klimatförÀndringen. De andra lÀnderna Àr NederlÀnderna i nordvÀstra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur verkstÀllande direktörer, bÄde i spjutspetsföretag och andra typer av företag, hÄller sig uppdaterade om externa faktorer. Syftet med den Àr att beskriva vilka metoder verkstÀllande direktörer anvÀnder sig av för att hÄlla sig uppdaterade, samt att se om det finns nÄgra likheter i deras sÀtt att hÄlla sig uppdaterade. Vi berör Àven omrÄdet informationsstress och de verkstÀllande direktörernas erfarenheter av detta i och med att den tillgÀngliga informationsmÀngden ökar. VÄr studie och vÄra slutsatser grundar sig i tolv relativt förutsÀttningslösa intervjuer med verkstÀllande direktörer. Av dessa tolv Àr sju verksamma i spjutspetsföretag och fem i andra typer av företag.

Hur elever upplever sin fysiska skolmiljö Àr frÄgan vi stÀller oss i den hÀr undersökningen. Syftet Àr att undersöka och kartlÀgga gymnasieelevers upplevelser av den fysiska skolmiljön och hur deras utsagor kommer till uttryck. För att ta reda pÄ detta har vi lÄtit elever pÄ tvÄ gymnasieskolor svara pÄ en enkÀt med öppna frÄgor gÀllande deras syn pÄ deras fysiska skolmiljö och vi har Àven valt att föra ett samtal med nÄgra av dessa elever kring deras upplevelser. Under intervjun förde eleverna samtalet och guidade oss runt pÄ skolan med syfte att beskriva den fysiska skolmiljön fÄngad ur deras perspektiv. De lokaler/utrymmen som eleverna hade mÄnga Äsikter om fotograferades av oss i syfte att ge mer djup Ät undersökningen dÄ denna undersökning Àmnar kartlÀgga dessa elevers upplevelser kring deras fysiska skolmiljö. För att kunna kartlÀgga elevernas upplevelser har vi tittat nÀrmare pÄ tidigare forskning inom detta Àmne.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

Individers skapande och vidmakthÄllande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan Àr en viktig arena för socialt samspel dÀr varje barn bÀr med sig sin individuella bakgrund och sÄledes har olika förutsÀttningar i skolan. Bland de jÀmnÄriga sker en identitetskonstruktion dÀr tillÀgnande av normer och vÀrderingar sker. Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram hur barn i ett mÄngkulturellt omrÄde utifrÄn ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrÄn endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, lÀskintag och medieanvÀndande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvÀndande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och HÀlsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) pÄ 10 slumpmÀssigt utvalda skolor i ett lÀn i Mellansverige svarat pÄ frÄgor via frÄgeformulÀr. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna Ät snabbmat och pommes frites mer Àn tvÄ till tre gÄnger i mÄnaden.

Varför Àr utbudet av lignoser sÄ begrÀnsat för Norrland? Vilka faktorer spelar in för en vÀxts hÀrdighet, och hur bedrivs och prioriteras arbetet för att bredda produktutbudet av lignoser för vÀxtzonerna V-VIII? Anser personer inom branschen att det idag finns behov av nÄgra speciella sorters lignoser för de högre vÀxtzonerna? Hur ser forskarna pÄ klimatförÀndringar­nas pÄverkan pÄ klimatet och vÀxterna i framtiden? Detta examensarbete grundar sig pÄ en litteraturstudie och telefonintervjuer, och har till syfte att kartlÀgga det arbete som gjorts och görs för ett breddat produktutbud av lignoser för Norrland. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vilka sorts lignoser det idag finns ett behov av i vÀxtzonerna V-VIII, vilka svÄrigheter som finns samt undersöka vilka lignoser som nÄgra personer i branschen ser som framtidens lignoser för dessa vÀxtzoner. Avslutningsvis har detta resulterat i nÄgra upprÀttade vÀxtlistor över de lignoser som litteraturstudien och i intervjupersonerna anser vara lignoser pÄ frammarsch eller framtidens lignoser för Norrland..

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country.

För tallen finns mÄnga alternativa slutanvÀndningsomrÄden, och kraven pÄ virket varierar. NÄgra egenskaper som har stor betydelse Àr stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. KvalitetsförsÀmringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och hÀrör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit mÄlet, men har det skett pÄ bekostnad av kvalitet?För att nÀrmare belysa frÄgan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestÄnd samt deras potential att vÀxa in i vÀrdefulla klasser eller sortiment.FÀltstudien Àr avgrÀnsad till Bergslagen.