Syftet med denna studie Àr att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolÄr 3, Ä ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och Ä andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklÀrare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra lÀromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda pÄ vilken arbetsform som Àr vanligast pÄ matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolÄr 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolÄr 3 enligt gÀllande styrdokument, vilken matematikbok som anvÀnds i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare lÀromedel som anvÀnds utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolvÀsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lÀrandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvÀgagÄngssÀtt för insamling och bearbetning av data samt de etiska stÀllningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete Àr den vanligaste arbetsformen pÄ matematiklektionerna i bÄda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolÄr 3 skiljer sig Ät. Resultaten tyder pÄ att det i den svenska skolklassen fÀsts större vikt vid att fÄ eleverna att förstÄ kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förvÀntas tillÀgna sig mÄnga, till viss del originella, kunskaper och fÀrdigheter. Den mest pÄfallande skillnaden vid jÀmförelsen av matematikböckerna Àr att matematikboken som anvÀnds i den tyska skolklassen Àr mycket mera omfattande Àn matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen. Matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen uppvisar dÀremot en tydligare struktur.

Det sÀkerhetspolitiska samarbetet inom EU fördjupas alltmer och inom ramen för Nice-fördraget , Är 2001,sÄ institutionaliseras ESDP. EU har tre alliansfria/neutrala stater som alla blev medlemmar Är 1995. Imedlemsförhandlingarna förband de sig att acceptera medlemsskapet som ett totalt Ätagande mot unionensframsteg och mÄlsÀttningar, inkluderande utrikes- och sÀkerhetspolitik. Denna förutsÀttning har skapat etttryck pÄ de alliansfria/neutrala staterna att anpassa sina sÀkerhetspolitika stÀllningstaganden till det nurÄdande europiska sÀkerhetsklimatet. Uppsatsen tar avstamp ur ovanstÄende förhÄllande och stÀller frÄgorom nÄgra centrala inrikespolitiska faktorer som verkar för att bromsa en utveckling som kan innebÀra enavveckling av först neutraliteten, dÀrefter alliansfriheten och slutligen innebÀra ett eventuellt medlemskap ien försvarsallians, NATO eller EU.

Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgÄ frÄn ett klassperspektiv, syftet Àr dÀrför att göra en undersökning dÀr tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men ocksÄ ett klassperspektiv i jÀmförelsen mellan de tvÄ diskussionsklubbarna. Min studie utgÄr i huvudsak frÄn tvÄ antologier frÄn Mimer som mer eller mindre har ensamrÀtt pÄ folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra Àr att genusstrukturer i samhÀllet kan likstÀllas med klasskillnader i frÄga om vilken betydelse de har för innehÄllet i diskussionsklubbarna..

Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Problem: Möbelbranschen prÀglas av en allt hÄrdare konkurrens sÄvÀl mellan enskilda producenter som mellan hela försörjningskedjor. Dessutom tenderar kundernas krav att bli allt högre nÀr det gÀller leveransservice. Hur kan inhemska aktörer stÀrka sin position gentemot sina utlÀndska konkurrenter som har lÀgre kostnadsnivÄer. För att bli en starkare aktör gÀller det att förbÀttra de faktorer som gÄr att pÄverka.Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ledtider och leveransprecision kan förÀndras sÄ att Svenska Möbels konkurrenskraft stÀrks. Vi avser att undersöka företagets relationer med kunder och leverantörer i försörjningskedjans nÀrmsta led samt Svenska Möbels interna material- och informationsflöden för att identifiera faktorer som pÄverkar ledtid och leveransprecision.Metod: För att identifiera förbÀttringsomrÄden i Svenska Möbels försörjningskedja tillÀmpades en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer, observationer och kartlÀggningar.

Jag har i detta arbete stÀllt mig frÄgan Vilka kunskaper/fÀrdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara pÄ genom tvÄ delproblem:-          Vilka krav pÄ individens fÀrdigheter stÀller det tropiska klimatet?-          Vilka fÀrdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan anvÀnt svenska vinterreglementen för att ta reda pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. DÀrefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet stÀller pÄ individens fÀrdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag dÄ ett antal pÄverkansfaktorer vilka jag valde att anvÀnda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav pÄ individen. Dessa olika pÄverkansfaktorer Àr Acklimatisering, VÀtska/mat, Fysisk status, KlÀdsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrÄn varje analysverktyg jÀmfört vad respektive miljös litteratur sÀger om individen kopplat till just den pÄverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive pÄverkansfaktor var för sig.

Med hjÀlp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den hÀr studien hur samhÀllskritikoch trovÀrdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Detdiskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har somutgÄngspunkt att prekariatet Àr en klass i vardande och i och med med att Guy Standingsantologi, innehÄllande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologisom empiri i min studie. Vidare hÀvdar jag att det diskuspsykologiska angreppssÀttet kanbidra till nya insikter och djupare förstÄelse nÀr det gÀller identitetskonstruktioner ochsamhÀllskritik i allmÀnhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysensresultat vilar pÄ de tre diskurspsykologiska verktyg jag anvÀnt mig av nÀmligen metaforer,vaccinationer och kategorier.

Mot bakgrund av den svenska lÀroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsÀttas för diskriminering, Àr syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lÀrarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skÀrningspunkter av maktrelationer baserade pÄ exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys utifrÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik dÀr binÀra könsidentiteter Àr norm samt att tjejer och killar Àr olika. Materialet genomsyras ocksÄ av en vithetsnorm.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje Är i Sverige till följd av sjÀlvmord. Det innebÀr att betydelsefulla medmÀnniskor och viktiga samhÀllsresurser försvinner. Denna studie undersöker det sjÀlvmordsförebyggande arbetet pÄ nationell och lokal nivÄ i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram pÄ regeringens begÀran.

Abstract/Sammanfattning SjöbÀck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sÀtt att bemöta elever pÄ! En kvalitativ intervjustudie av lÀrares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att se olika sÀtt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som anvÀnds för att behÄlla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i Äldrarna 7-13 Är. Vi har valt att göra vÄr undersökning utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÄ vi saknade denna vinkling i litteraturen.

Syftet med detta arbete Àr att göra en jÀmförande undersökning bland elever pÄ dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi anvÀnde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med vÄra informanter, ca tio elever frÄn vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en fÀrdig intervjuguide, spelades in pÄ diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för sjÀlva undersökningen/analysen. HÀr jÀmförde vi informanternas svar med varandra. VÄra slutsatser Àr att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprÀtthÄller klass- och genusmönster.

En viktig samhÀllsdebatt pÄgÄr för nÀrvarande för att finna lösningar pÄ den rÄdande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos smÄföretagarna dÄ studier visat att det Àr i dessa företag tillvÀxten skapas. NÄgot som hindrar denna tillvÀxt Àr svÄrigheten för smÄföretagare att erhÄlla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap dÀr utbud och efterfrÄgan pÄ kapital inte Àr i jÀmvikt. Detta beror dels pÄ en informationsasymmetri, dels pÄ flertalet faktorer hos bÄde finansiÀrer och företagare.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.