Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

I den hÀr uppsatsen undersöks hur hÀlsa pÄverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstÄ hur delar av mÀnniskors liv pÄverkas av deras stÀllning i samhÀllet Àr endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstÄ fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet Àr att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hÀlsa) sjÀlva hjÀlper till att förstÀrka reproduktionen. AngreppssÀttet kan bidra till en djupare förstÄelse för hur social klass pÄverkar och pÄverkas.Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: PÄverkar mÀns psykiska och fysiska hÀlsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivÄ?Det empiriska material som anvÀnds Àr delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger pÄ sÄvÀl registerdata som surveyundersökningar.

SammanfattningSyfteSyftet Àr att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt nÀr det gÀller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförÀndring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förÀndringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara anvÀndbara i arbetet som hÀlsorÄdgivare, nÀr det gÀller att inspirera och motivera mÀnniskor till en mer hÀlsosam livsstil.MetodEn kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna Àr framgÄngsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nÄ en mÄlsÀttning.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lÀrare uppfattar att de förhÄller sig till nyanlÀnda elever nÀr de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes pÄ en grundskola mot fyra verksamma lÀrare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmÄl. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lÀrare uppfattade att de förhÄller sig till nyanlÀnda elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren frÄn intervjuerna och tolkningarna frÄn observationerna analyserades ur ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att LÀrare gör sÄ gott de kan efter de förutsÀttningar de har. Dock ansÄg alla att vidare fortbildning i Àmnet vore nödvÀndigt.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns nÄgot i lÀrarens förhÄllningssÀtt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolÄr 5. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀt med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkÀterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jÀmlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frÄgor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojĂ€mlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den sĂ„ kallade överklassafarin som Ă€gde rum under vĂ„ren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds kritisk diskursanalys, med det uttalade mĂ„let avslöja, avmystifiera och ifrĂ„gasĂ€tta social ojĂ€mlikhet. En ytterligare förutsĂ€ttning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, dĂ€r förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara sĂ€rskilt anvĂ€ndbar i förstĂ„elsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation anvĂ€ndes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Trots allt jÀmstÀlldhetsarbete i dagens samhÀlle innehar mÀn fortfarande en större andel chefspositioner Àn kvinnor. Det finns mÄnga teorier som försöker förklara varför det förhÄller sig sÄ. Syftet med denna uppsats Àr att förklara eventuella skillnader i rekryterares attityder till kvinnors och mÀns förutsÀttningar att nÄ chefspositioner inom dagligvaruhandeln. Vi har genomfört intervjuer med rekryteringsansvariga i tre dagligvarubutiker i SkÄne. Resultaten frÄn dessa har sedan jÀmförts med befintliga teorier och tidigare undersökningar i Àmnet chefsrekrytering.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingÄ i en Äldersintegrerad klass samt hur förÀldrarna till de elever vi har intervjuat, ser pÄ denna organisationsform. I vÄr undersökning intervjuade vi tio elever och tvÄ pedagoger i Ärskurs 1-3 och 2-3. För att fÄ uppfattningar om hur förÀldrarna tycker det Àr att ha sitt/sina barn i en Äldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkÀter med sju frÄgor. Studien resultat visar att sÄvÀl elever som pedagoger och förÀldrar upplever det som positivt att arbeta Äldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större Àn nackdelarna..

Grönska i stÀder har alltid varit efterfrÄgad. I och med de moderna stÀdernas förtÀtning i hela vÀrlden ökar efterfrÄgan mer och mer. Det finns mÄnga former av vÀxtelement i urbana sammanhang, de mest traditionella inslagen Àr parker och blomsterplanteringar. I stÀder och andra förtÀtade omrÄden finns mycket fria och outnyttjade ytor i form av hustak och fasader. Men i och med stÀdernas stÀndiga förtÀtning lÀmnas inte mycket utrymme till vÀxtligheten.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, har nyligen investerat i en pulsande solsimulator fo?r ma?tning och karakta?risering av solcellsmoduler. I fo?ljande rapport har en ja?mfo?relse mellan ma?tresultaten fra?n den nya pulsande solsimulatorn och SP:s befintliga pulsande solsimulator genomfo?rts. Samtliga ma?tningar har genomfo?rts pa? fyra olika solcellsmoduler; tva? solcellsmoduler av typen CIS och tva? solcellsmoduler av typen kristallint kisel.

Bakgrund/FrÄgestÀllning: NÀr Fanny Ambjörnssons bok "I en klass för sig ? Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer" publicerades 2004 fick den ett mottagande fÄ avhandlingar kan rÀkna med. Den recenserades och diskuterades i tidskrifter, dagstidningar och pÄ olika myndigheters hemsidor. Ambjörnsson följde under ett Är kvinnor pÄ tvÄ olika gymnasieprogram; ett studieförberedande (SamhÀllsprogrammet, S) och ett yrkesinriktat (Barn- och Fritidsprogrammet, BF). Boken avser analysera hur klass, sexualitet och etnicitet spelar roll för konstruktionen av genus.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Köket pĂ„ centralsjukhuset i Karlstad har byggts om. EfterĂ„t har fuktproblem lokaliserats i vissa delar av krypgrundens tak under köket. Landstingsfastigheter, som sköter lokalerna, Ă€r intresserade av att fĂ„ bort fukten samt undersöka hur klimatet i krypgrunden skulle förĂ€ndras vid eventuella Ă„tgĂ€rder med detta syfte.Genom mĂ€tningar av temperaturer och fuktighet pĂ„ olika platser i krypgrunden har klimatet faststĂ€lls. De mĂ€tningar som gjordes momentant var yttemperaturer pĂ„ krypgrundens golv och tak samt kökets golv. Även luftens hastighet i krypgrunden mĂ€ttes.