Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur vithet, vÀsterlÀndsk normativ femininitet och klass pÄverkar mina intervjupersoners liv. För att kunna undersöka hur dessa strukturer influerar intervjupersonernas liv analyserar jag deras berÀttelser med hjÀlp av habitus och symboliskt kapital. Jag har intervjuat tre svenska kvinnor som har emigrerat till Dubai. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver kvinnorna sina egna sociala positioner i Dubai och Sverige? Hur beskriver och talar kvinnorna om skönhetsideal kopplat till vÀsterlÀndsk normativ femininitet? PÄ vilka sÀtt konstrueras olika former av kapital i kvinnornas berÀttelser?Resultatet av undersökningen visar att kvinnornas livsorientering och habitus pÄverkas av förestÀllningar om vÀsterlÀndskhet, klass och de vÀsterlÀndska normativa skönhetsidealen, och vice versa.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur gymnasieelever ser pÄ sin framtid nÀr det gÀller studier och arbete, och om de anser att de fÄr sina vÀgledningsbehov tillgodosedda. HÀr jÀmförde jag elevernas svar utifrÄn om de gick högskoleförberedande eller yrkesprogram samt kön, klass och bostadsort. För att ta reda pÄ detta gjorde jag en kvantitativ enkÀtundersökning med 250 gymnasieelever i Ärskurs 3 i en Norrlandskommun. Resultaten jag fann var att elever frÄn högskoleförberedande program, övre klass, som bor i stad och Àr killar, generellt har större handlingshorisont. De vet i större utstrÀckning vilken utbildning de vill gÄ och ser sig i större utstrÀckning ha mycket goda möjligheter att fÄ arbete i framtiden.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vad tvÄ specialpedagoger anser om sitt förhÄllningssÀtt rörande elever med diagnosen autism. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvÀgagÄngssÀtt, förhÄllningssÀtt samt vad de anser om att tillÀmpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade Àven tvÄ lÀrarkolleger till specialpedagogerna samt en representant frÄn skolledningen för att undersöka vad de hade för kÀnnedom om samt vad de ansÄg om att tillÀmpa specialpedagogernas förhÄllningssÀtt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vÄrt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhÄllningssÀtt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund mÀnniskosyn som bygger pÄ en tro pÄ det goda hos de mÀnniskor vi möter Àr av största vikt.

Titel: Klass och hÀlsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur klassbegreppet anvÀnds för att förklara hÀlsa och ohÀlsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hÀlsa Àr kÀnt men hur sambandet framstÀlls i dagstidningar har inte tidigare undersökts, dÀrför vill vi explorera omrÄdet och bana vÀg för vidare forskning. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur anvÀnds och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hÀlsa och ohÀlsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrÄn en kvalitativ textanalytisk metod och vÄr ansats var av explorerande art.

Syftet med detta arbete Àr att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas sÄ mycket om social kompetens idag vill jag dels fÄ det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat pÄ hur barnen förhÄller sig till varandra, om de visar hÀnsyn, lyssnar pÄ varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehÄller en jÀmförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nÀstan aldrig jobbar i grupp. Jag ser pÄ hur deras sÀtt att samarbeta skiljer sig Ät.

Titel:?TvĂ„ sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhĂ„llningssĂ€tt till medier pĂ„ uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & OmvĂ€rld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet Ă€r att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att bĂ„de strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhĂ„llningssĂ€tt till medier. Det finns dock en likvĂ€rdig tillgĂ„ng till medier oavsett social klass.

Denna fallstudie behandlar USA:s negativa stÀllningstagande till Kyoto-protokollet. Syftet Àr att utreda och analysera vilka olika faktorer som kan tÀnkas ha legat till grund för den Àndrade instÀllning som landet intog efter att George W. Bush hade tilltrÀtt som president 2001. BÄde systemfaktorer och inrikespolitiska faktorer tas i beaktande och hela studien tar George W. Bushs person som utgÄngspunkt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever, klasslÀrare och modersmÄlslÀrare tycker om modersmÄlsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen Àr att ta del av lÀrarnas Äsikter kring vilken betydelse modersmÄlsundervisningen har för andrasprÄksinlÀrningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv instÀllning kring Àmnet dÀrför var mÄlet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. HÀrigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla bÄde frÄgor och svar.

I denna uppsats undersöker vi nÄgra gymnasieelevers förstÄelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mÀta begreppsförstÄelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna fÄr göra ett skriftligt prov och nÄgra av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes pÄ en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i Ärskurs 2. De resultat som vi presenterar visar pÄ att eleverna inte uppnÄr nÄgon högre konceptuell förstÄelse.

Den hĂ€r uppsatsen och undersökningen Ă€r en observationsstudie pĂ„ en fritidsgĂ„rd i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna pĂ„ fritidsgĂ„rden möter och bemöter ungdomarna pĂ„ gĂ„rden ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus pĂ„ genus, sexualitet, etnicitet, klass och Ă„lder. Syftet med undersökningen Ă€r att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvĂ€llstid och pĂ„ vilka sĂ€tt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar Ă€ven vilka förestĂ€llningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och Ă„lder samt hur de hĂ€r förestĂ€llningarna pĂ„verkar de möten som uppstĂ„r..

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..