Sökresultat:
304 Uppsatser om Faktisk energianvändning - Sida 20 av 21
Energi- och miljo?vinster med ett bygglogistikcenter i Norra Djurga?rdsstaden : Fo?rslag pa? metod fo?r utva?rdering
I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).
Den nya kompletteringsregeln i 39a kap. 7a § IL : En analys av dess förenlighet med etableringsfriheten
Den första svenska CFC-lagstiftningen trÀdde i kraft den 1 januari 1990 och har sedan dess genomgÄtt flera omarbetningar. Syftet med de svenska CFC-reglerna Àr att förhindra skatteplanering med bolag i lÄgbeskattade lÀnder och pÄ sÄ sÀtt försvara den svenska skattebasen. I kort innebÀr de svenska CFC-reglerna en möjlighet att beskatta Àgaren till ett i utlandet belÀget CFC-bolag löpande för dess inkomster frÄn CFC-bolaget.EG-domstolens dom Cadbury Schweppes föranledde att flera av medlemslÀnderna, dÀribland Sverige tvingades Àndra sina CFC-lagstiftningar. EG-domstolen konstaterade att CFC-lagstiftning utgör en inskrÀnkning av etableringsfriheten och skall förbjudas sÄvida CFC-bolaget inte utgör ett rent konstlat upplÀgg och dÄ etableringen sker i syfte att undvika nationell skatt. CFC-beskattning fÄr inte vidtas om det kan visas att det föreligger en verklig etablering frÄn vilken det bedrivs en faktisk ekonomisk verksamhet.
Stadens flexibla vardagsrum - ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg,
Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dÄ det idag rÄder en
vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Àr inbjudande nog.
Torget brukas inte i den utstrÀckning som stadens publika vardagsrum kan och
bör göras. För att möjliggöra en ökad anvÀndning och uppskattning bör torget
omvandlads, och det flexibelt.
Arbetet Àr indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag
vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bÄde flexibelt samt inbjuda
till en mer vardaglig anvÀndning dÄ den flexibla ytan inte fylls av ytkrÀvande
evenemang. Ăppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och
alstrar inte folkliv och attraktivitet, dÀrav uppstÄr problematik i planeringen
av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet Àr en
fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för
att ge svar pÄ varför det efterfrÄgade i undersökningen intrÀffar (brist pÄ
attraktivitet och lÄg anvÀndning).
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens
handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare
visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering.
För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda
stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden
som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av
externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta
staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en
inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet
stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta
föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en
bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
TillfÀlligt arbetskraftsbehov : Kommuners möjligheter och handlingsutrymme
Syftet med vÄr uppsats Àr att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfÀlliga arbetskraftsbehovet. LAS Àr tydlig med att tillsvidareanstÀllningar Àr huvudregeln i ett anstÀllningsförhÄllande och tidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr undantaget. Enligt LAS gÄr det att tidsbegrÀnsa en anstÀllning genom allmÀn visstidsanstÀllning, vikariat, sÀsongsanstÀllning, nÀr arbetstagaren fyllt 67 Är samt vid provanstÀllning. Vid allmÀn visstidsanstÀllning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krÀvs det att anstÀllningen Àr kopplad till en viss arbetstagares lediga anstÀllning eller viss bestÀmd ledig befattning.
INTEGRERINGSMODELLEN - Ett anvĂ€ndbart planeringsverktyg för att beskriva fysiskaintegreringsförutsĂ€ttningar? : UNDERSĂKNING OCH ANALYS AV EN METOD FĂR BEDĂMNING OCH REDOVSING AV FYSISKA STRUKTURELLA INTEGRERINGSASPEKTER
SammanfattningUnder en relativt lÄng tid har det inom samhÀllsplaneringsdebatten framhÄllits vikten av att verka för en utveckling som tar oss frÄn funktionsseparerade, segregerande och trafikalstrande stadsbyggnadsstrukturer till den funktionsblandade attraktiva staden som erbjuder nÀrhet, jÀmlikhet och minskat biltransportbehov mellan dess vÀl sammanlÀnkade och integrerade stadsdelar och funktioner. En tydligt rÄdande trend och utveckling inom stadsplanering Àr ocksÄ den ökade fokuseringen pÄ att hitta modeller och verktyg för att kunna bedöma och utvÀrdera stadsutvecklingsförslag ur holistiska hÄllbarhetsperspektiv, vilket bl.a. mÀrks i utvecklandet av hÄllbarhetscertifieringsmetoder för stadsdelar samt krav som stÀlls pÄ holistiska delanalyser och redovisningar i dessa.Hur problem, förutsÀttningar och innebörden av olika strukturella lösningar framstÀlls kan ha en stor betydelse för vilken lösning som vÀljs samt hur vÀl den valda lösningen bidrar till en önskad stadsutveckling. I detta sammanhang kan det vara av vÀrde att i planeringsprocesser att ha bra verktyg för att kunna analysera och beskriva olika förutsÀttningar och förÀndringsförslag.Trafikverket publicerade i 2011 rapporten "Integrering av handel i stÀder- Metoder, strategier och exempel" (2011:050). I rapportarbetets senare delar utvecklades förslag till en metod/modell för att kunna mÀta och i ett samlat i sammanhang redovisa olika bestÄndsdelar som bedöms ha betydelse för en ökad fysisk strukturell och funktionell integration. Metoden som föreslÄs, den s.k.
RÀnteavdragsbegrÀnsningar : De nya reglernas förenlighet med den fria etableringsrÀtten
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida de nya reglerna angÄende rÀnteavdragsbegrÀnsningar Àr förenliga med EG-fördragets fria etableringsrÀtt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sÄdan inskrÀnkning kan rÀttfÀrdigas.De nya reglerna avser en begrÀnsning av avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och gÀller vid rÀntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för rÀnteutgifter fÄr göras under förutsÀttning att den inkomst som motsvarar rÀnteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgÄr till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till rÀnteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag fÄr Àven göras för rÀnteutgifter i de fall sÄvÀl förvÀrvet som den skuld som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Regeln Àr ett alternativ till tio-procentregeln och gÀller dÀrmed Àven i de fall rÀnteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om rÀnteavdrag Àr tillÀmpliga pÄ dotterbolag med bÄde inhemska och utlÀndska moderbolag.
MÄlstyrning av daghemsverksamhet i Karlstad kommun : En undersökning om relationen mellan utvÀrderingsresultat och mÄl
SammanfattningI slutet av 1900-talet ansÄgs det inte lÀngre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer stÀlldes inför nya problem, utmaningar och krav pÄ förÀndrad styrning. MÄlstyrning sÄgs i mycket stor utstrÀckning som lösningen pÄ framtidens problem. MÄlstyrning Àr en styrteknik som i korthet innebÀr att det Àr de övergripande mÄlen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvÀrderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i mÄlstyrda organisationer att utvÀrderingarna endast behandlade de mÄl som föreföll enklast att mÀta, det vill sÀga de kvantitativa mÄlen.
PPP - Ethernet gateway RS232 - RJ45 network adapter for an Echelon ?Data Concentrator?
För nÀrvarande lÀses elmÀtare av en gÄng per Är, detta leder till att kunders elrÀkning baseras pÄ ett schablonbaserat belopp. Enligt riksdagens proposition 2002/03:85 skall dock alla elkunder, senast fr.o.m. 1 juli 2009, faktureras efter faktisk elförbrukning varje mÄnad. Detta har lett till en stor marknad för fjÀrravlÀsta elmÀtare som nu Àr ett mÄste för att kunna utföra den tÀtare avlÀsning som krÀvs. E.ON ES Sverige AB som Àr bestÀllare av detta examensarbetet har specialiserat sig pÄ att installera, underhÄlla och lÀsa av fjÀrravlÀsta elmÀtare Ät nÀtÀgare.
Aktiv förvaltning för högre avkastning? : En jÀmförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index
Den första januari Är 1999 upprÀttades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmÀnna pensionen. En del av den allmÀnna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmÀnna pensionen Àr ett fonderat system dÀr pensionsspararen sjÀlv kan vÀlja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att vÀlja bland till sin premiepension.
Ungdomsbrottslighet : Ungas förestÀllningar om varför ungdomar begÄr brott.
Den första januari Är 1999 upprÀttades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmÀnna pensionen. En del av den allmÀnna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmÀnna pensionen Àr ett fonderat system dÀr pensionsspararen sjÀlv kan vÀlja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att vÀlja bland till sin premiepension.
Sverige och grÀnsöverskridande föroreningar : Om fallet Haparanda kommun och Outokumpu
Den första januari Är 1999 upprÀttades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmÀnna pensionen. En del av den allmÀnna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmÀnna pensionen Àr ett fonderat system dÀr pensionsspararen sjÀlv kan vÀlja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att vÀlja bland till sin premiepension.
Vidareutveckling av skrotfallsprognos : pÄ Sapa Heat Transfer AB
Sapa Heat Transfer AB (SHT AB) Àr en av tre delar inom koncernen Sapa Group, som Àgs av det norska företaget Orkla ASA. SHT AB har produktion bÄde i Sverige (FinspÄng) och i Kina (Shanghai). Företaget Àr en vÀrldsledande leverantör och utvecklare av aluminiumband som anvÀnds i olika typer av vÀrmevÀxlare, frÀmst inom bilindustrin.I flera steg av produktionen, som innefattar omsmÀltning, varm- och kallvalsning samt skÀrning, uppkommer ett skrotfall av aluminium. Detta skrot tas omhand och ÄteranvÀnds som rÄvara i företagets omsmÀltverk. SHT AB har idag inget automatiserat IT-stöd för att prognostisera skrotavfallet, dessa berÀkningar görs istÀllet med hjÀlp av Excel.
UngdomssprÄk i fiktion och verklighet. Om ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomssprÄk
I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomssprÄk utifrÄn dialoger i tvÄ textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomssprÄket i ungdomslitteraturen Àr verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spÄra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talsprÄk. För att kunna mÀta/jÀmföra det fiktiva ungdomssprÄket i textutdragen mot informanternas sprÄk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrÄn kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat sprÄket i textutdragen.