Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Bakgrund: OhÀlsosamma levnadsvanor bidrar avsevÀrt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skÀrm och forskning tyder pÄ negativa effekter pÄ mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förÀndrat skÀrmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mÄngas liv och skÀrmtid Àr inte lÀngre automatisk förknippat till faktorer sÄsom stillasittande samt möjlighet att Àta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas.Syfte: Att undersöka graden av anvÀndning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor.Metod: Deskriptiv, korrelativ tvÀrsnittstudie i form av en webbaserad enkÀtundersökning.

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att utgÄ frÄn Skolinspektionens tillsynsrapport över Malmö kommun frÄn 2011 och bredda den bilden genom att intervjua de som direkt berörs av skolan, nÀmligen eleverna. Skolinspektionens rapport har visat att resultat och mÄluppfyllelse sjunker i vissa delar av kommunen samtidigt som skillnader mellan skolor och olika omrÄden inom kommunen ökar. Jag har intervjuat fem elever för den hÀr undersökningen som alla gÄr i samma klass i ett omrÄde som beskrivs som socio-ekonomiskt svagt och dÀr skolresultaten försÀmrats. Syftet har vidare varit att öka förstÄelsen kring hur ett mindre antal elever upplever att det Àr gÄ pÄ en mÄngkulturell skola och hur de upplever bemötandet frÄn lÀrare. Min undersökning har visat att lÀrarnas bemötande gentemot elever ibland bygger pÄ förutbestÀmda förvÀntningar som grundar sig pÄ elevers tidigare resultat.

Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. VÄr ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som lÀromedel i undervisningen, hur en pedagog ser pÄ skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt pÄ vilket sÀtt pedagogen anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats dÀr tre olika datainsamlingsmetoder tillÀmpades: observationer, intervjuer samt enkÀter som sammanstÀllts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i Är 3 i en skola i Norrbotten.

AbstractBakgrund: NÀr mÀnniskor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook Àrdet möjligt för andra anvÀndare i de sociala medierna att pÄverka uppfattningen av innehÄllet.Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna.Hur detta sker och vad det fÄr för konsekvenser för hur mÀnniskor uppfattar nyheterna hartidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter frÄn massmediernasom sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.Syfte: Beskriva och jÀmföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter)samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.Metod: Artiklar (N = 89 450) frÄn de tolv största svenska nyhetssajterna under tvÄ mÄnader ibörjan av 2014 undersöktes hur de spreds pÄ Facebook och Twitter med en kvantitativinnehÄllsanalys. TvÄ oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik pÄ nyheter, inbÀddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) pÄ fortsatt vidarespridning.Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna pÄ Twitter handlade om ett fÄtal Àmnen (rasism, extremism, feminism och vÀlfÀrd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gÄnger pÄ Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gÄnger mer pÄ Facebook Àn pÄ Twitter.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om elever med svenska som andrasprÄk i Är 7 - 9 tycker om att lÀsa respektive inte lÀsa och vad begreppet lÀslust betyder för dem respektive för deras andrasprÄkslÀrare. Vidare undrar jag vad som fÄngar deras lÀslust och hur man kan fÄnga deras lÀslust..

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Titel: Hur pÄverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lÀrares förestÀllningar om projektarbete.Författare: Veronica Andersson & Camilla AxelssonTyp av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Gunnar CardellExaminator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan GÀvleDatum: December -2007Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda pÄ hur projektarbete pÄverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmÀssigt utan ocksÄ om det har nÄgon pÄverkan pÄ elevernas personliga utveckling och för stÀmningen i klassen. Vi intervjuade tvÄ stycken lÀrare med lÄng lÀrarerfarenhet och som bÄda har arbetat en lÀngre tid med olika projekt pÄ samma skola. Skolan Àr en byskola i mellansverige dÀr ett 20 tal lÀrare och pedagoger arbetar.Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv pÄverkan pÄ elevernas personliga utveckling.

Facebook Àr ett centralt verktyg för mellanmÀnsklig kommunikation. Plattformen anvÀnds dagligen vÀrlden över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt Àr Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en sÄ betydelsefull mötesplats Àr privatÀgd innebÀr att anvÀndarna och deras kommunikation pÄverkas av företagets regler, intressen och vÀrderingar. Studien tar sin utgÄngspunkt i hur företaget förhÄller sig till spÀnningen mellan marknad och offentlighet.Syftet Àr att kritiskt undersöka företagets vÀrderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhÀllskontext, i syftet att avtÀcka vilka idéer och vÀrderingar som diskursivt framstÀller, och dÀrmed konstruerar, organisationens anvÀndare.Det empiriska materialet bestÄr av företagets policy och regelverk, tvÄ dokument som finns tillgÀngliga för allmÀnheten genom deras hemsida.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom. Via en komparativ analys kommer vi att stÀlla Pringles och Nestlés kommunikationsstrategier mot varandra för att kunna urskilja likheter, skillnader och vad vardera del resulterar i.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.