Projects is the most common work model within the cultural area, but what is a cultural project? The definition of cultural projects is ambiguous. There are also no compiled information about what it means for culture to be pursued in project form. Scientific research about traditional project management and success criterias are wide-ranging. So is the scientific research about cultural studies and cultural policy.

Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas.

Fibromyalgi är en sjukdom som orsakar långvarig smärta på grund av en störning i centrala nervsystemet. Orsaken till dessa störningar är okänd. Diagnostik ställs med hjälp av anamnes och smärtkänsligheten på specifika ställen på kroppen. Det finns ingen botande behandling av fibromyalgi utan behandlingen är istället inriktad på symtomlindring. Hälso- och sjukvårdspersonal kommer i kontakt med människor som lider av fibromyalgi inom vårdens alla områden.

Studien undersöker hur tre svenska tidningsmedier konstruerade nationell identitet i sin rapportering i samband med det svenska fotbollslandslagets matcher mot Danmark och Portugal i kvalet till världsmästerskapen 2010. Tidningsartiklarna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys, närmare bestämt Faircloughs tredimensionella analysmodell. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i ett flertal etablerade teorier. I det teoretiska blocket ingår den kritiska diskursanalyen som teori, hur nationella identiteter konstrueras och metaforernas betydelse för människors uppfattningar om världen.Studiens resultat visar att mediernas rapportering huvudsakligen konstruerar nationell identitet på tre olika sätt. För det första skapas en distinktion mellan ?vi? och ?dom?.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur redovisningen av kortsiktig rörlig ersättning för ledande befattningshavare har förändrats i årsredovisningen samt om informationsasymmetrin mellan mindre aktörer och företagsledning har minskat till följd av detta. Metod: Undersökningen är gjord ur ett agentteoretiskt perspektiv. Dokumentstudiens underlag består av årsredovisningar från 16 börsbolag under åren 1996-2004. Undersökningen är av deskriptiv karaktär och ansatsen har klara deduktiva inslag. En analysmodell har skapats för att undersöka samtliga företag, skapandet av analysmodellen har varit av iterativ karaktär, där både regelverk och det empiriska underlaget varit utgångspunkter.

Syftet med uppsatsen är att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande på regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen påtvå frågor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering när kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrämjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret på frågeställningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig på en finansiering utanför anlagsposten förfredfrämjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop två anslag till ett för att fåflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrämjande truppinsatser. Det visade sig även attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske.

För andra gången startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbättra ett bostadsområde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen Vallås till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den här uppsatsen är att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvärdering. Jag kommer att använda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gällande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats få med gräsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser på att man främst attraherar redan engagerade medborgare.

Syftet med denna studie var att försöka få en inblick i hur det är att leva i den komplexa kontexten i att ha en hbt (homo-bi-trans) läggning och att vara kristen. Vi ville på individnivå försöka tolka och förstå genom ett queerteoretiskt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie som baseras på sex halvstrukturerade intervjuer. Vidare ligger studiens fokus på personer som har ett aktivt liv inom den kristna kontexten. De begrepp som genomsyrar hela studien är heteronormativitet, hbt och stigmatisering.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet.

Kultur är ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna språk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det är som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i läromedlen blir därför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre läromedel i tyska för grundskolans år 9 och på vilket sätt kulturbilden skiljer sig åt mellan läromedlen samt hur denna kulturbild förhåller sig till kursplanerna. Med utgångspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har språkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. Utifrån de här kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av läromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jämte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan läromedlen, särskilt vad gäller texternas tematiska innehåll.

Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.

Med utgångspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framställningarna av Asien i gymnasieskolans historieläroböcker för att undersöka hur läroböckerna upprätthåller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat väst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgår från en ideologikritisk närläsningsstudie av fem läroböcker i historia. Samtliga studieobjekt är publicerade under år 2011 och 2012 inom ramen för den nya läroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att västerlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser där västerlandet överordnas österlandet eller där en eurocentrisk historieskrivning som berättar en selektiv historia förs i läroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken länder som anammat författningar av västerländska snitt och västerländska sedvänjor värderas högre än länder som inte gjort det.

Förändringar sker i alla typer av organisationer och är ofta en svår uppgift att genomföra eftersom det är en komplicerad process som påverkar alla individer i en organisation och de behöver i sin tur skapa mening och förståelse av förändringen. Lagen om offentlig upphandling är den lag som reglerar hur kommuner hanterar upphandlingar och det är denna lag som ligger till grund för den studerade kommunkoncernens förändringsarbete med att byta affärssystem. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer under ett förändringsarbete i en kommunkoncern. Syftet är även att identifiera viktiga faktorer vid en förändring samt att utveckla en analysmodell för att förstå den process en kommun genomgår i ett förändringsarbete. Förståelsen för institutionella mekanismer och anställdas meningsskapande processer ökas genom institutionell teori och litteraturen om sensemaking samt av de berörda aktörernas upplevelse av förändringsarbetet.

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ?Årets berättare? mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik.