PÄ senare Är har det varit mÄnga skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nÀmnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som pÄverkar revisorernas oberoende. DÄ intressenterna Àr beroende av att informationen Àr kvalitetssÀkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hÄrt mot dem som grupp.I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gÀller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler Àr uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket pÄvisas i samband med revisionsberÀttelsen.

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

I hÀlso- och sjukvÄrden i Sverige anvÀnds ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta lÀser man av en skÀrm pÄ den medicintekniska apparaten och noterar informationen pÄ papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemÄl och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att Ästadkomma detta mÄste ett antal grund-lÀggande förutsÀttningar uppfyllas.

Operational Business Intelligence (OpBI) Àr en typ av Business Intelligence som anvÀnds i det operativa arbetet och det röner mer och mer intresse. I samarbete med ett företag har en fallstudie genomförts med syftet att etablera och kontextualisera riktlinjer för att kunna införa en ökad automatiseringsgrad i en OpBI-lösning som anvÀnds för kreditbedömning av fakturor.Studien har fokuserat pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar finansieringsbolag vid val av automatiseringsgrad, val av parametrar att anvÀnda vid kreditbedömning samt val av antalet regler som styr automatiseringen. Inom ramen för fallstudien har en analys av det utvalda systemet utförts och intervjuer gjorts med kreditupplysnings­bolagen som Àr leverantörer av de externa para­metrarna samt intervjuer med sju finansieringsbolag som anvÀnder det utvalda systemet.Fall­studien har resulterat i 19 riktlinjer. Resultatet visar att ju högre volym som hanteras, ju högre tidspress det finns i pro­cessen och ju större tillit som finns för en automatisering, desto högre auto­matiseringsgrad vÀljs..

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur personal i förskolans verksamhet kan se pÄ disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts Àr fallstudier pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar och studiens empiri bestÄr av observationer och intervjuer av samtliga personer pÄ dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn rÄder pÄ vad disciplin innebÀr och hur den praktiseras. DÄ disciplin ses som ordning och reda dÀr gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och dÀr barnen ses som kompetenta Àr disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhÄlls av lÀroplanen. DÄ arbetet med disciplin sker utifrÄn tanken pÄ att barn bör tuktas och dÀr reglerna sÀtts av vuxna och Àr inkonsekventa blir disciplinpraktiken dÀremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag.

Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som anvÀndes i rÀttsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgÄng av samtliga rÀttskÀllor. Det framkom att olika regler kunde vara tillÀmpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anstÀllning. PÄ den offentliga arbetsmarknaden reglerades frÄgan frÀmst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anstÀllning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frÄgan pÄ det privata omrÄdet fanns Ànnu, dock offentliggjordes under utredningens gÄng ett lagförslag som föreslogs reglera frÄgan.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera det digitala affÀrssprÄket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter pÄ företagens informationsgivning vid en framtida tillÀmpning, med betoning pÄ förutsÀttningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats dÀr vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjÀlp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkÀt till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen Àr vÀldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige Àr svÄr att avgöra dÄ vÀldigt fÄ har börjat diskutera dess för- och nackdelar Àn. En svensk XBRL-grupp hÄller pÄ att bildas och denna kommer inom den nÀrmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken berÀknas vara klar om ungefÀr ett Är.

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas. FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion begrÀnsas av brist pÄ institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsÀttningar.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

PÄ grund av mina tidigare intressen för sÄvÀl arkitektur som musik sÄ har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det hÀr fallet Àven de rörelser som Àger rum dÀr. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusÀttningar för rörelse. DÀrför har jag valt att likstÀlla de tvÄ begreppen.Formatet jag valt att arbeta i Àr film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nÀra samarbete med tvÄ dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp sÄsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.