En Àgare eller delÀgare i ett fÄmansföretag beskattas enligt vissa sÀrskilda regler vad gÀller utdelning och kapitalvinst frÄn företaget, vilka framgÄr av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler Àr att motverka skattemÀssig inkomstomvandling. MÄlet Àr att aktiva Àgares arbetsinkomster i ett fÄmansföretag ska beskattas pÄ samma sÀtt som en anstÀllds arbetsinkomster. FörvÀrvsinkomster, sÄsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt pÄ cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivÄ pÄ 30 procent. För en Àgare till kvalificerade aktier i ett fÄmansföretag sker beskattningen endast till tvÄ tredjedelar av dessa 30 procent pÄ de utdelningar som befinner sig inom ett visst grÀnsbelopp.

Inom redovisning finns en efterstrÀvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnÄ. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade pÄ regler eller pÄ principer och ska enligt standardsÀttarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur anvÀndarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna Àr dock mindre betonat i litteraturen.Syftet med denna studie Àr att generera en ökad förstÄelse för hur anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken pÄverkan redovisningsstandarder har pÄ konstruktionen.Studien har genomförts med ett anvÀndarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter dÀr standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att vÀsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier.Studien nÄr slutsatsen att anvÀndarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har nÄgon betydelse för konstruktionen av enkelhet..

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

Detta examensarbete omfattar brandskydd och dimensionering för de olikakonstruktionsmaterialen limtrÀ, stÄl och betong. DÀr mÄlet Àr att utveckla ett underlagför nyutbildade ingenjörer och konsulter. Layouten pÄ arbetet ger en enkel överblicköver informationen kring de olika materialen och tar upp de viktigaste stegen manska ta hÀnsyn till vid dimensionering.Arbetet inleds med en allmÀn översikt pÄ hur brandskyddet behövs i byggnader föratt uppfylla de lagar och regler som stÀlls. För att fÄ en större förstÄelse för hur deolika konstruktionsmaterialen beter sig under pÄverkan av brand, presenteras de olikamaterialegenskaperna och hur pÄverkningen för samtliga ser ut.Huvuddelen av rapporten beskriver de grova skillnaderna mellan materialen och hurman gÄr till vÀga för att nÄ samma brandklass pÄ konstruktionen för de olikamaterialen.För att utvÀrdera litteraturstudier, har erfarna ingenjörer och konsulter intervjuats.Detta har resulterat i bredare inblick kring det informationsbehov som krÀvs för att tafram dimensionering vid brandskydd i konstruktioner..

Borgen Àr ett avtal dÀr en eller flera personer, gentemot en annan, Ätar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. GÀllande lagstiftning hÀrrör sig frÄn 1734. Merparten av de regler gÀllande borgen vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort ett flertal mÄl som rör borgen och borgensÄtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande Àr proprieborgen.

Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstÀrks med hjÀlp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstÀrkningar, Àven kallade intensifierare, uppmÀrksammats mer i andra sprÄk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlÀgga anvÀndandet av förledsförstÀrkningar, samt se om det fanns nÄgra hittills oskrivna regler och mönster. HÀr gjordes en kvantitativ undersöking dÀr frÄgestÀllningarna analyserades utifrÄn statistiska data insamlade ur tvÄ korpusar bestÄende av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstÀming, temporÀra egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

I mitt arbete som lÀrare i sÀrskolan har jag kommit i kontakt med sociala berÀttelser och seriesamtal, som Àr en pedagogisk metod som kan anvÀndas för personer som har svÄrt att förstÄ den verbala kommunikationen och behöver stimulera flera sinnen för att förstÄ. Sociala berÀttelser och seriesamtal Àr skrivna och ritade förklaringar och strategier som försöker förtydliga sociala mönster, oskrivna regler och sociala normer. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur man kan arbeta med sociala berÀttelser och seriesamtal med elever i sÀrskolan. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr jag gjort min datainsamling genom intervjuer. Jag kom fram till att sociala berÀttelser och seriesamtal kan anvÀndas som en metod att kommunicera med elever i sÀrskolan.

Sammanfattning Titel: K2-reglerna ? En studie av uppfattningar kring förenkling Författare: Malin Hanson och Malin LythHandledare: Stefan Schiller Bakgrund: Dagens regelverk för bÄde redovisning och beskattning har under de senaste Ären blivit allt mer komplexa. Denna komplexitet har, tillsammans med andra faktorer sÄsom nÀringslivets struktur och ökade administrativa kostnader, bidragit till att efterfrÄgan pÄ förenklade redovisningsregler har ökat. BokföringsnÀmnden (BFN) har dÀrför pÄbörjat ett förenklingsprojekt, det sÄ kallade K-projektet, som Àmnar dela in alla företag i olika storlekskategorier. Parallellt med projektet har Àven en statlig utredning angÄende sambandet mellan redovisning och beskattning gjorts och utredningen föreslÄr att sambandet avskaffas.

Varje suverÀn stat bestÀmmer sin beskattningsrÀtt, de subjekt och objekt som staten ÄlÀgger skatt. Om tvÄ skilda staters beskattning trÀffar samma person och transaktion, uppstÄr in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och dÀrmed verka som ett hinder för internationell handel, ingÄr stater skatteavtal i vilka rÀtten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar dÀrmed en inskrÀnkning av den rÀtt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika lÀnder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Med anledning av ISPS- kodens intrÀdande 2004 och personliga erfarenheter frÄn fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i Àmnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare Àr att den allmÀnna uppfattningen bland ombordanstÀllda Àr att portvakten Àr i vÀgen och det tar lÄng tid att komma till sin arbetsplats pÄ fartyget.Detta Àr en deskriptiv uppsats, dÀr vi gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ intervju med vaktpersonal. Intervjun Àr sedan jÀmförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgrÀnsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, dÄ denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef pÄ G4S i Göteborgs hamn.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.