Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framstÀllningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrÀvande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsÀttningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med mÄlsÀttningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltÀckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 fÀrdigstÀlldes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till Àldre normgivning.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framvĂ€xt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. GĂ€llande styrdokument och gransk-ning frĂ„n skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. UtgĂ„ngspunkten i studien framstĂ€lls i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte Ă€r att undersöka barns syn pĂ„ lĂ€randet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts pĂ„ tre olika fritidverksamheter.

Flera studier har belyst problem i transvÄrden och att bemötande i transvÄrden i Sverige Àr ett omrÄde som inte tÀcks inom befintlig forskning. Denna studie syftar till att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet inom hÀlso- och sjukvÄrden, vilka faktorer som upplevs ge ett gott bemötande och vad som upplevs som brister i bemötandet. För att besvara detta har en narrativ metod anvÀnts för att analysera vad fjorton personer har berÀttat om sina upplevelser av bemötandet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Flera berÀttelser handlar om faktorer som kan klassificeras som ett gott bemötande; saker som respekt, empati och tillit. Andra handlar om brister i bemötandet med saker som avsaknad av respekt och okunskap frÄn de professionella.

Dagens elitidrottsföreningar bedriver sin verksamhet, likt företag, i en omgivning som Àr alltmer dynamisk. Den förÀnderliga miljön bidrar till att det blir allt viktigare för elitidrottsföreningar att anvÀnda ekonomistyrning för att kunna konkurrera och överleva. Denna studie syftar till att kartlÀgga hur elitidrottsföreningar, utifrÄn ledande personers perspektiv, anvÀnder ekonomistyrning i syfte att uppnÄ strategiska mÄl. Undersökningen genomfördes, genom fallstudie, hos tre olika elitidrottsföreningar. Vi intervjuade totalt nio personer med tre olika befattningar.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.

Logiskt-analytiskt sÀrbegÄvade vuxna svenskar undersöktes genom tvÄ delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkÀt (n=302), med syfte att öka förstÄelsen kring hur denna grupp ser pÄ sin begÄvning, sina relationer och bemötandet frÄn omvÀrlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otÄlighet och ett ifrÄgasÀttande av regler och normer. Majoriteten kÀnner sig annorlunda, men för de flesta innebÀr detta inte nÄgot utanförskap som vuxen. NÀstan enhÀlligt pÄtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gÄtt genom skolan utan att vara lÀrande. FÄ reflekterar över sig sjÀlva i termer av begÄvning.

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas.

Det blir allt mer vanligt förekommande att utvecklingen av applikationer sker enligt objektorienterade metoder, ofta som komponentbaserade applikationer. Samtidigt Àr anvÀndandet av traditionella relationsdatabaser fortfarande mycket utbrett. En kombination av komponentbaserad applikation och traditionell relationsdatabas har idag blivit vanlig. HÀr beskrivs en designstruktur som visar hur beteendet, vilket inte kan lagras i relationsdatabasen, bör tas om hand för att möjliggöra delad Ätkomst samt ÄteranvÀndning av programkoden. Beteendet implementeras som applikationens programkod i form av regler, berÀkningar och operationer.

Denna rapport belyser avsnittet om polisens vapenhantering i Lars-Göran Carlsson utredning ?Utredning om polisens uniformering och sÀrskilda hjÀlpmedel vid vÄldsanvÀndning?. I rapporten föreslÄs att svensk polis ska bÀra vapnet med en patron i patronlÀget. Detta skulle enligt utredningen fÄ den enskilde polismannen att kÀnna sig tryggare i vissa situationer, och dÀrmed kanske antalet vÄdaskjutningar skulle minska. I vÄr studie beskrivs hur vapenhanteringen ska utföras med dagens bestÀmmelser under polisutbildningen samt i polisens yttre verksamhet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ungdomar resonerar kring normalitet, avvikelse, social uteslutning och identitet pÄ Facebook. Vi beslöt att undersöka ungdomar i Äldern 16-19 Är för att det i den Äldern Àr mÄnga som anvÀnder sig av Facebook och för att tiden gjorde att vi var tvungna att begrÀnsa oss. Den teori vi har anvÀnt oss av Àr socialkonstruktionism och det Àr utifrÄn den och tidigare forskning pÄ Àmnet sociala medier som vi har gjort vÄr analys. I resultatet framkom att det normala Àr att hÄlla sig i bakgrunden pÄ Facebook och inte vara för synligt aktiv och en person som uppdaterar för ofta om onödiga vardagliga saker ses som avvikande och uppmÀrksamhetssökande. Det framkom ocksÄ att ungdomarna till viss del anpassar sitt beteende pÄ Facebook för att inte bli sedda som konstiga och riskera social uteslutning.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Under vÄr praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begÀran att fÄ ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmÀrksammade dÄ problemet att myndigheter inte har nÄgon skyldighet att lÀmna ut allmÀnna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och stÀndigt utvecklas och att det dÀrför kan tÀnkas bli mer och mer vanligt att myndigheter fÄr in förfrÄgningar om att fÄ ut en allmÀn offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar pÄ om myndigheter bör ha en skyldighet att lÀmna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsÀttningar har rÀtt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har ocksÄ som delsyfte att kort undersöka om utlÀmning av allmÀnna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.FramstÀllningen bygger pÄ den traditionella rÀttsdogmatiska metoden, vilket innebÀr att med hjÀlp av allmÀnna rÀttskÀllor systematisera och faststÀlla gÀllande rÀtt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ÀndÄ ska anses ha en skyldighet att lÀmnat ut allmÀnna handlingar i elektronisk form om den sökande begÀr det.

I denna litteraturstudie har jag tittat pÄ hur den kristna kyrkans syn pÄ kvinnans hÄr har utvecklats frÄn Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta Àmne var min förvÄning dÄ jag upptÀckte att Nya Testamentet innehÄller regler som sÀger att kvinnan ska bÀra huvudbonad. Jag trodde inte att tÀckandet av kvinnans hÄr hörde hemma inom den kristna kyrkan.Syftet med uppsatsen Àr belysa att Första Korintierbrevet varit grundlÀggande för den kristna kyrkans syn pÄ kvinnans hÄr och att detta har kommit att pÄverka kvinnans stÀllning och rörelsefrihet i samhÀllet, Ànda in pÄ 1900-talet. Jag fann att Àven den kristna kyrkan utfÀrdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hÄr att göra under det första Ärtusendet. DÀrefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundlÀggande dÄ seder skapats som sagt att kvinnan ska tÀcka sitt huvud och hÄr dÄ hon lÀmnade hemmet.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet Àr att förklara Turkiets lÄnga vÀg mot EU-medlemskap med hjÀlp av en jÀmförelse med Polen. VÄrt teoretiska ramverk Àr en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen bestÄr av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgÄngspunkt i universella principer som demokrati och mÀnskliga rÀttigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgrÀnsning i den europeiska kontexten.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.